Kompilera 2.4-kärna

0) Gå uppifrån och ned i huvudmenyn och gå in på alla undermenyer eller välj Next för att gå till nästa meny.

1) Välj bort Code maturity level options såvida inte du vill kunna välja saker som är under utveckling.

2) Slå på "Enable loadable module support" om du använder moduler. Slå på version information on all module symbols för att slippa kompilera om modulerna vid byte av kärna. Vill du att kärnan ska kunna ladda moduler automatisk när den behöver dem måste Kernel module loader aktiveras. Konfiguration av moduler görs i /etc/modules.conf (se nedan).

3) Välj att kompilera kärnan för 586 (Pentium) eller bättre beroende på vad du har för processor. Välj bort "Math emulation" såvida inte du har en gammal processor som saknar matteprocessor (vissa modeller av 386 och 486). Symetric multiprocessorstöd är till för de datorer som har fler än en processor.

4) Under "General Setup" görs inställningar av om datorn ska ha nätverksstöd, PCI-stöd (de flesta PC-datorer har PCI-buss)

5) Stöd , support för olika typer av programformat (det gamla a.out och det nuvarande ELF). Se till att ELF är valt annars kommer inga Linuxprogram att fungera. Advanced Power Management BIOS support är stöd för att spara ström i till exempel bärbara datorer.

6) Slå på PCMCIA/PC-card-stöd om du har det i din dator. PCMCIA/PC-card är kreditkortsstora kort som är väldigt vanliga i bärbara datorer.

7) MTD är stöd för flashkort. Dessa kort används främst i inbyggda system.

8) Slå på parallportsupport och PC-style för att få stöd för den vanliga parallellporten. I nyare 2.4-kärnor finns stöd för multi io-kort med både serieportar och parallellportar. Har du ett sådant kort bör du välja stöd för den.

9) "Plug and Play support" gör att kärnan kan konfigurera vissa kort. I nyare 2.4-kärnor finns även stld för plug and play BIOS, PNPBIOS.

10) Under block devices slå på stöd för diskttstationen (floppy).

11) Mycket av det övriga under block devices kan slås av. Loopbacksupport är stöd för att montera in imagefiler (råkopior) av disketter CD-skivor etc.

12) I Linux går det att sätta upp RAID-system (flera hårddiskar som ger redundans). I Linux finns numera även stöd för logiska volymer, LVM. Vill du experimentera med RAID och LVM slår du på stöd för dessa här.

13) Ska datorn vara ansluten till ett nätverk måste nätverksstöd slås på. I de flesta fall innebär nätverk ett nätverk med TCP/IP-trafik. Här går det även att aktivera stödet för brandväggsskydd (iptables).

14) Om du vill köra multicasttrafik ska du slå på den eller kompilera in den som modul. Såvida inte din dator ska agera router ska "IP: advanced router" slås av. Ska datorn agera router (och kanske brandvägg) ska FORWARD_IPV4 i filen /etc/sysconfig/network sättas till true om datorn ska kunna agera router (FORWARD_IPV4=true). Alternativt gör du
echo 1 > /proc/sys/net/ipv4/ip_forward
i samband med bootning av datorn (i tex. /etc/rc.d/rc.local).

15) Fortsätt med "Network options" . Stöd för TCP syn cookie är bra att ha. Det ger ett visst skydd mot SYN-flood-attacker. Stödet måste sedan aktiveras i samband med boot genom att göra
echo "1" > /proc/sys/net/ipv4/tcp_syncookies
Lämpligt kan vara att stoppa in raden i t.ex. /etc/rc.d/rc.local . Då tyvärr inte all nätverksutrustning förstår sig på ECN (ett sätt att minska trafikstockningen på nätet) bör du slå av IP: TCP Explicit Congestion Notification eller så kan du ha med den i kärnan och slå av den under drift med
echo "0" > /proc/sys/net/ipv4/tcp_ecn
Kommandoraden kan till exempel stoppas in i /etc/rc.d/rc.local .

16) Fortsätt med IP: Netfilter Configuration. För att få stöd för iptables måste iptables-support slås på. Dessutom måste programpaketet iptables installeras om det inte redan finns installerat (rpm -q iptables). Om brandväggsregler ska kunna sättas upp för svarstrafik till den trafik vi etablerar måste Connection tracking (vid maskering) och connection state match kompileras in i kärnan eller kompileras som modul. FTP-protocol support behövs för att filöverföringar med ftp ska fungera.

17) Resten av brandväggsstödet, NAT, masquerading, TOS etc. låter vi kompileras som moduler.

18) IPv6-brandväggsstöd kan kompileras in i kärnan, eller som modul, om behov av det finns.

19) QoS står för Quality of Service och innebär att datorn prioriterar viss nätverkstrafik högre än annan trafik.

20) Slå på denna om du har ett telefonkort i datorn.

21) ATA/IDE är stöd för de mycket vanliga IDE-hårddiskarna.

22) Säg Y på Enhanced IDE/MFM/RLL och IDE/ATA-2 om du använder IDE-diskar och har ditt root-filsystem på en av IDE-diskarna.

23) Välj Y eller M för SCSI om du har ett SCSI-kort i din dator.

24) Välj ditt SCSI-kort.

25) Om du har en PCMCIA/SCSI-adapter slår du på stödet för det här och väljer aktuellt SCSI-kort.

26) IEEE 1394, Firewire är en högprestandaseriebuss.

27) Intelligent Input/Output (I2O) är stöd för drivrutiner delade i två delar en operativsystemsdel, OSM, och en hårdvaruberoende del, HDM. Om du är osäker säg N.

28) Om du har ett nätverkskort i datorn säg Y på Network Device Support.

29) Välj det nätverkskort du har i din dator. Bland undermenyerna finns stöd för vanliga ISA/PCI 10/100Mbits-kort, 1000 Mbits-kort, trådlösa nät, token ring, WAN-kort och PCMCIA-kort. I nyare 2.4-kärnor har det tillkommit

30) Om du har en amatörradio kopplad till din Linuxdator finns det stöd för det.

31) IrDA är protokoll som används över infrarödlänkar.

32) Här kan du slå på stöd för infrarödlänk om du har en sådan i din dator. Det är ganska vanliga med IR-länkar i bland annat bärbara datorer.

33) Om det sitter ett ISDN-kort i din dator väljer du stöd för det här. Det ska ej förväxlas med ett vanligt nätverkskort kopplat till en ISDN-router.

34) Om du har en gammal CD-spelare finns det stöd även för den.

35) Input core support innebär stöd för USB HID som t.ex. att ha ett USB-tangentbord som konsoltangentbord.

36) Virtual terminal och console on virtual terminal behövs för att få virtuella konsoler i din Linux. Som manualen säger kan du inte göra så mycket utan virtuella konsoler. 8250/16550 UART är hårdvaran till den vanliga serieporten.

37) Direct Rendering Infrastructure är en nyhet i XFree86 version 4. Här är kerneldelen av den. Läs mer i hjälpen och dokumentationen till XFree86. Förutom det kan du välja stöd för olika grafikkort.

38) I2C är en långsam seriebuss som används i många micro controller-baserade system.

39) Välj vilken typ av mus som finns ansluten till datorn.

40) Om du har en joystick ansluten bör du här ställa in vilken typ av joystick det är.

41) Watchdog är stöd för att automatisk boota om datorn om den har hängt sig. Det kan skötas helt i mjukvara eller med hjälp av hårdvara. Till den behövs en devicefil, /dev/watchdog, som skapas med hjälp av
mknod /dev/watchdog c 10 130
Är du osäker säg n. För er som har en Sony Vaio bärbar finns numera stöd för "Sony Programmable I/O Control Device"

42) Om du har en bandare ansluten till floppy-kontrollkortet bör du säga y här och sedan göra inställningar för det.

43) PCMCIA serial innebär seriella PCMCIA-enhet som till exempel modem. Cardbus är en nyare och bättre variant på CPMCIA/PC-card.

44) Multimediadevices är TV-kort och radiokort till datorer. Aktivera stödet om du har ett sådant kort och gå ner i undermenyn för TV-kort respektive radiokort och välj stöd för de kort du har.

45) Fortsätt vidare till filsystem. Quota är ett system för att sätta upp gränser för hur mycket disk användare får göra av med. Kernel automounter är stöd i kärnan för att automatiskt montera NFS-filsystem (nätverksfilmonteringar). Reiserfs är ett journalfilsystem som kan användas istället för till exempel ext2 på en hårddiskpartition. Ett journalfilsystem för journal över ändringar i filsystemet. Vid krasch kan fortfarande de sista data som skrivs till fil försvinna men själva filsystemet förblir intakt tack vare journalfilen. Andra journalfilsystem som finns till Linux är IBM:s jfs och SGI:s xfs.

46) Några av de filsystem som stöds i Linux är DOS/FAT, VFAT, NTFS (endast läsning, stödet för skrivning är experimentellt), ISO9660 (CD-filsystem), extended second filesystem (ext2, det vanliga linuxfilsystemet), proc-filsystem (ett speciellt filsystem som linux använder) mfl. . Lägg in stöd för DOS FAT och DOS fs för att få stöd för DOS-disketter och DOS-diskar. Lägg in VFAT-stöd för att komma åt Windowsdiskar i datorn. Lägg gärna in stöd för ISO9660 och Joliet-utökning (långa filnamn) för att kunna hantera CD-skivor.

47) För att kunna köra linux behövs proc (används av /proc) och second extended filesystem (ext2).

48) För att kunna nätverksmontera NFS-filsystem behövs stöd för NFS.

49) Om du har hårddiskar i din Linuxdator där diskarna är partitionerade i andra system än linux eller windows, tex. Macintosh, Ultrixsystem, Atari etc. kan du behöva slå på stöd för den aktuella partitionstypen.

50) Om du vill ha stöd för DOS-filer med svenska tecken i filnamnen behöver du slå på Codepage 850 (utanför bild). På samma sätt om du vill ha stöd för svenska tecken i filnamn från till exempel windows och CD med svenska tecken i filnamn behövs stöd för NLS ISO 8859-1.

51) Slå på stödet för VGA-textkonsol. Du vill ha det.

52) Framebufferstödet är experimentellt. Det ger möjlighet för applikationer att via ett väldefinierat gränssnitt komma åt grafikkorts framebuffers. Om du är osäker säg n.

53) Om du har ett ljudkort i datorn slå på ljudstöd och välj rätt ljudkort. Lämpligtär att lägga stödet som modul till kärnan.

54) Numera finns även bra stöd för USB. Slå på det om du har USB i din dator.

55) Såvida inte du är en kernelhacker (utvecklare av linuxkärnan) slå av Magic SysRq key.

56) Spara alla inställningar och avsluta.

57) Därefter är det dags att kompilera kärnan men först måste du köra
make dep
Se beskrivning nedan.