Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning. III. Dramatiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sedliga världsordningen eller att i hans bröst uppstått en konflikt
mellan tvenne berättigade sedliga makter och han ensidigt gjort sig
till målsman för endera.
Den forngrekiska tragediens yppersta namn äro Eschylus.
Sofokles och Euripides; bland senare tiders sorgespelsförfattare märkas:
Shakspere (f. 1564, d. 1616), Calderon, Corneille, Eacine; Schiller: Oehlenschläger,
Ibsen och Björnson.
2) Komedien eller lustspelet framställer på ett skämtsamt
och roande sätt lifvets förvecklingar och komiska karaktärer samt
åsyftar alltid ett lyckligt slut. Med hänsyn till den sida, hvarifrån
ämnet uppfattas, indelas komedien i situationskomedi och
karaktärskomedi, allteftersom det komiska mera utvecklas ur ödets spel,
i hvilket slumpen och intrigen korsa hvarandra, eller ur de komiska
karaktärerna.
Inom komedien äro forntidens främsta namn greken Aristofanes
(fantastiskt satiriska lustspel) och romarne Plautus och Terentius.
Fransmannen Molière (1600-talet) samt den i Norge födde Ludvig Holberg
(1700-talet) räknas bland den nyare komediens främsta målsmän.
3) Det allvarliga skådespelet med lyckligt slut (»dramen») är
en diktform, som arbetat sig fram vid sidan af tragedien och lustspelet.
Det behandlar gärna en allvarlig, till och med tragisk konflikt
inom det borgerliga lifvet, hvilken dock finner en lycklig lösning.
Åtskilliga estetici anse emellertid dessa skådespel höra antingen till
den ena eller andra af de förut nämnda arterna och räkna dem till
tragedien, ifall hufvudintrycket af dramat utgöres af
hufvudpersonens allvarliga kamp, hans skuld och lidande, äfven om lidandet
upphör och slutet blir lyckligt, men däremot till lustspelet, om
konflikten är mindre djup och det lyckliga slutet liksom kastar
sitt skimmer tillbaka öfver hela styckets grundstämning.
—
I en del stycken är sång inlagd. Tager denna ett mycket
stort utrymme, kallas dramat »sångspel» eller »vådevill» (ett
kortare sångspel). I dessa är dock det poetiska elementet afgjordt
öfverordnadt det musikaliska. Om åter dramat blott tjänar såsom
text för ett större musikverk, kallas det opera, en konstform som
emellertid endast i ringa mån kan räknas till poesien och
hufvudsakligen faller inom musikens område. I motsats till
operariktningen har Richard Wagner i musikdramat velat återinsätta
poesien i dess rätt och genom intim samverkan mellan olika
konstarter sökt åstadkomma hvad han kallat ett »Gesammtdrama».
—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
