Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning. II. Epik - Inledning. III. Dramatiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under 1700-talet), Walter Scott (historiska romaner) och Dickens
(borgerliga tendensromaner) varit af grundläggande. betydelse för senare tiders
romandikt. Bland talrika svenska utöfvare af denna diktart märkas
Fredrika Bremer, friherrinnan v. Knorring, fru Carlén, Almqvist, Wetterbergh.
Blanche, Rydberg, Strindberg, Heidenstam, Selma Lagerlöf, Geijerstam.
b) Noveller kallas en prosaberättelse, som skildrar någon enskild
märkvärdig tilldragelse i en eller flera personers lif. Novellen
påkallar i allmänhet en trängre ram än den mera utförliga romanen.
Novellförfattare: Björnson; Almqvist, Blanche.
c) Sagan eller sägnen behandlar — vanligen i prosaform —
underbara tilldragelser, i hvilka ofta öfvernaturliga, af folkfantasien
skapade väsen spela en stor roll. De sägner, som framställa
underbara tilldragelser knutna till något helgon, kallas »legender».
Utmärkta sagoförfattare och sagosamlare: Jonathan Swift (»Gullivers
resor»); Charles Perrault; bröderna Grimm (samlare), H. C. Andersen,
Asbjörnsen och Moe (samlare).
—
III. Dramatiken. I dramatiken framställes en
handling såsom omedelbart försiggående, genom flera olika
talande och handlande personer, inför läsarens eller
åskådarens egna ögon. De flesta dramer äro afsedda att uppföras
(spelas) på en teater; andra åter äro endast »läsdramer».
Dramat innehåller både episka och lyriska element; det
skildrar en förfluten händelse men framställer den såsom
närvarande genom uttalanden af själfva de handlande
personerna. Formen kan vara såväl vers som prosa. Äfven
blandning af bunden och obunden stil finnes i vissa dramer
(t. ex. Shaksperes).
Motsatsen mellan det tragiska och komiska, som äfven
förekommer inom öfriga diktarter, framträder skarpast
inom dramat och har alltsedan antikens dagar orsakat
dettas indelning i tragedi och komedi, hvartill sedan slutit
sig en tredje förmedlande art, det allvarliga skådespelet
med lyckligt slut.
1) Tragedien eller sorgespelet behandlar ett allvarligt ämne
med sorglig utgång, i det att tragediens hjälte dukar under för
förhållandenas makt, antingen därför, att han förgripit sig på den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
