Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Kyrkans magi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan omskapa sig till och handla såsom en ljusets ängel.
Förnuftet måste erkänna sin oförmåga äfven i detta
spörsmål och förtro sig åt den i kyrkan, särdeles i
hennes öfverhufvud, verksamme helige ande. Den gudomliga
ingifvelsens och sanningens kraft, som på pingstdagen
göt sig ned öfver apostlarnes hufvuden, har från
Petrus, Roms förste biskop, medelst handpåläggningen, lik
en magnetisk ström, fortplantats på hans efterträdare och
meddelar sig i viss mån medelst prästordinationens
sakrament åt hvarje lem i kyrkans hierarki.
-
Den öfverblick, som ofvan lämnats af kyrkans magi,
torde behöfva fullständiggöras, men icke på den långa
väg, som skulle ligga oss öppen uti en fortsatt skildring
af kyrkliga åsikter och bruk, utan genom framhållandet
af en kort kärnsats: hvarje symbol, hvarje yttre
handling och tecken, hvilken man tillägger en själfständig
kraft till helgelse och en omedelbar moralisk inverkan,
är magi. Må den protestantiske läsare, för hvilken vi
här skrifva, med denna sats pröfva, i hvilken mån
reformationen, som vill återgif va den inre myndigheten – den
enskildes förnuft och samvete – dess rätt, ännu har
lyckats i sin uppgift. Luther och Calvin angrepo många
magiska bruk, de klippte många grenar af dualismens
träd men läto den ännu lefnadsfriska stammen stå.
Men ett dualistiskt religionssystem måste på grund af
sin egen oförnuftiga världsåskådning förr eller senare
ånyo antasta den inre myndigheten och göra sig själft
till en allenagällande yttre; det måste ovillkorligen urarta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
