Vad Widegren skriver om Godegård och De Geersfors - presented by Lars Aronsson

Vad Widegren skriver om Godegård och De Geersfors

presented by Lars Aronsson

Det följande är taget ur Per David Widegrens välkända...

Försök
till en
Ny Beskrifning
öfwer Östergöthland.

Andra Bandets Första Häfte;
om
Länets 4:de, 5:te och 6:te Fögderier.

Linköping, 1828;
Axel Petre,
På eget Förlag.

... vilken har givits ut i facsimil på G. Ekströms förlag i Linköping på 1990-talet, och finns att köpa i bokhandeln. Den här websidan är hoplänkad med min upptäcksfärd i Tylöskogen.


Cap. 2.
Om Länets Femte Fögderi,
som ock kallas
Bergslags Fögderi,
och består af
Finsponga Län
med
Gråbo och Memmings
Härader

...

I. Finsponga Län.

...

I. Godegård.

Denna Socken, hwilkens Längd är 2 ½, och största Bredd 2 ¼ mil, gränsar i NO. och i Ö. till Swennewad och Tjellmo, i S. till Christberg och Westra Ny, i W. till Hammars, och i N. till Lerbäcks Socken af Nerike. Marken är bergaktig och genomskuren af många Åar och Insjöar, ibland hwilka sednare Årsjön, Bredsjön, Hökesjön och Skrumsjön äro de största. Oförmedlade Hemman finnas 70, som blifwit förmedlade till 47 1/12, ibland hwilka sednare äro 10 3/4 Skatte, 2 5/6 Krono, 1 Frälse Säteri och 32 ½ Frälsehemman. År 1754 war Folkmängden 1800, år 1790, 1930, år 1815, 2150, och år 1820, 2169 personer.

Kyrkan, som förmenes wara helgad åt S:ct Sigfrid, står på Krono grund 4 mil från Askersund, 5 3/4 mil från Norrköping, samt 6 1/8 mil från Linköping, och har bliwit inwigd af Biskopp Laurentius I år 1251. Hon war från början 31 alnar lång och 12 alnar bred, men har sedan, genom Bruks-Patron Joh. De Géers föranstaltande och kostnad, år 1724 blifwit tillökt på N. sidan till 24 alnars längd och 20 alnars bredd, genom hwilken tillbyggnad hon fått den inre olikhet med andra Kyrkor, att Altaret står wid S. muren, men stora dörren med Läktare och Orgelwerk, är på N. sidan. Altartaflan, som föreställer, huru JESUS undfår och wälsignar de små barnen, (Marc. 10: 13 - 16) är målad af Hörberg och skänkt af Bruks-Patronerne Johan Abraham, Christian Ulric, Anton Wolther, Gustaf, Frederic Wilhelm och Carl Jacob Grill. Predikstolen är ett wackert arbete af Bildthuggaren A. Malmström, som Kyrkan bekostat år 1808. Orgelwerket, om 8 stämmor, blef år 1780 ansenligen förbättradt. Uti Sacristian förwaras ett så kalladt Monstrans, 8-kantigt med lock af koppar och stark förgyllning. På deß sidor föreställes den H. Nattwardens instiftelse; och är nedantill wid foten följande Inskrift med Munkstil: Homo qvidam fecit coenam magnam, & misit servum suum hora coe næ dicere invitatis, ut venirent, qvia par - - (ata sunt omnia, supplendum a lectore). Under Sacristiæ-golfwet finnes en Graf, som tillhör De Géeriska Familjen. 2:ne ganska wackra Taflor, af hwilka den ena föreställer Christi korßfästelse, och den andra hans uppståndelse, äro skänkte af Bruks-Patron Joh. Abr. Grill. Kyrkan saknar Torn, hwarföre deß 2:ne Klockor hänga uti en Trädstapel.

Af Jord eger Kyrkan den så kallade Klockaretäppan, hwilken beståraf en Äng, som wanligen gifwer 2 à 3 laß Hö, och af ålder warit Klockaren bewiljad.

Det enda Säteriet i Socknen är:

Godegårds Herregård, som består af Thorshyttan 1 H. Fr. Sät. Bränninge 1 H. Sk. Rusth. Elmeshult 1 H. Kr. Augment, Unna 1 H. Fr. Heßle 1 H. D:o, Witteberg ½, D:o, Wickelsäng ½ D:o och Dahlstorp ½ D:o, tillsammans 6 ¼ Hemman. Gårdens Hufwudbyggning, som nedbrann år 1719, uppbyggdes åter s. å. samt reveterades år 1778. Trädgården är af framl. Directeuren öfwer Ostindiska Compagniet Joh. Abr. Grill år 1785 utwidgad till 22 T:ld, och en Park i Engelsk smak med Orangeri af honom anlaggd. Belägenheten utmärkt wacker. *) Egendomens öfriga förmåner äro: Åker till 146 T:ld, Äng till 4 à 500 laß Hö, nödtorftigt Bete och ymnig Skog. På egorna finnas 3 Mjölqwarnar och 3 Sågwerk samt en Måßodling, Nyckelkärret kallad, som börjades år 1778 och sedan blifwit fortsatt till en widd af 50 T:ld. Till Godegård Egendom hörer, utom 29 ½ H. i Socknen,

*) Therner, i sitt Fordna och Närwarande Swerige, har lemnat en wacker Vue af Godegård.

a) Godegårds Jernbruk, som är byggdt på Frälse grund, 6 mil från Norrköping, och har Kongl. Bergs-Collegii Privilegier, grundade på egen Kolning, egna Grufwor och till största delen egen Tackjerns-tillwerkning. **) Bruket består af 2:ne Stångjernshamrar med 4 Härdar och 1035 Sk:pds Frälse Stångjerns-smide, enl. Utslag af d. 11 Nov. 1789.

**) I fordna tider har Bruket bestått af 1 Krono-Masugn, uti hwilken Bergsmännen gjort sin Månads-Blåsning, samt 2 Hamrar och 2 Härdar; men sedan Louis De Géer den Äldre löst Krono-Hemmanen i Socknen till Frälse, har han, åren 1640 och 1642, uppbyggt 2 nya Hamrar med 2 Härdar till hwardera, och år 1655 en ny Masugn, som ödelades, sedan Grufwornae i Socknen woro uttömda. Kongl. Bergs-Collegium har meddelst Confirmation på Hammarens bestånd d. 9 Dec. 1692, samt år 1725 d. 6 Nov. tillstånd att der få upprätta en Knipp- och Manufactur-Hammare.

b) De Géersfors Manufacturwerk, som består af 1 Skär- och Wallswerk, 3 Spik- och 1 Räckhammare. Wallswerket är anlaggdt enligt Privilegium af d. 14 Jun. 1811, och uppbyggdt af Capitain-Mechanicus Jac. Wilh. Gerß. Det drifwes af ett 5 alnar högt och 10 alnar bredt Wattenhjul, samt regleras i gången af ett Tackjerns-swänghjul om 67 Sk:pds wigt. Största delen af detta Werk är af gjutet jern. *)

*) Många upplysningar om Bergs-rörelsen i detta Fögderi äro gunstbenäget meddelade af Bergmäst. And. Ludw. Palm, och Bergs-Fogden samt Vice Advocat-Fiacalen Joh. Fredr. Köhler.


Ovanstående är korrekturläst utifrån facsimilutgåvan. Det står faktiskt biskopp (inte biskop), tillökt ... till (inte tillökt ... med), och Fiacalen (inte Fiscalen). Jag har inte sett som min uppgift att rätta dessa saker. Det går att säga mycket om HTML-representationen av den här gamla texten, men det tänker jag inte göra nu. /Lars Aronsson.


By Lars Aronsson. Roxen enhanced. Updated . Tell me.