- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
899-900

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mariadagar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Se Jungfru Marie bebådelsedag. – 2. Marie
kyrkogångsdag,
Marie renselses fest (festum
purificationis Mariae
), firas till minne af Marias
första tempelbesök efter Jesu födelse och af hans
frambärande i templet. Se Kyndelsmässan. Dessa
båda fester äro egentligen och ursprungligen
Kristusfester och såsom sådana bibehållna i den
svenska kyrkan, hvilket deremot ej är fallet med
de följande, egentliga Mariafesterna: 3. Marie
födelses dag
(nativitas) sattes på d. 8 Sept.,
obekant hvarför. – 4. Marie himmelsfärdsdag (festum
assumptionis, pausatio Mariae
) firas till minne
af Marias död och himmelsfärd (se Himmelsfärd). –
5. Marie invigning till tempeljungfru (festum
praesentationis
). Enligt legenden var M. tempeljungfru,
och festen firas d. 21 Nov. till minne af den dag,
då hon af föräldrarna öfverlemnades åt helgedomen. –
6. Marie besökelsedag (festum visitationis Mariae)
återkallar minnet af Marias besök hos Elisabet. Se
Jungfru Marie besökelsedag. – Läran om jungfru Marias
syndfria aflelse och födelse gaf upphof åt 7. Marie
obefläckade aflelses fest
(festum conceptionis
immaculatae
). Se Aflelse 2. – Bland de mindre
Mariafesterna må endast nämnas Rosenkransfesten
(festum rosarii Mariae; 1:sta söndagen i Okt.),
De sju smärtornas fest (festum spasmi, senare festum
septem dolorum;
fredagen före palmsönd.) och Marie
trolofning
(desponsatio beatae Mariae virginis;
d. 23 Febr.).

Mariage [-asj], Fr., giftermål, äktenskap; ett slags
kortspel, som spelas af två eller fyra personer med
en vanlig kortlek, ur hvilken de tjugo lägsta korten
blifvit borttagna.

Mariager, dansk stad på Nörrejyllands östra kust, vid
Mariagerfjordens södra strand, i en särdeles
naturskön trakt. 746 innev. (1880). M. leder sin
uppkomst från ett birgittinkloster, som grundlades i
början af 15:de årh. och blef ett bland de rikaste i
Danmark. 1536 indrogs det till kronan, men först 1588,
då alla munkarna och nunnorna voro döda, upphäfdes
det såsom kloster. 1664 såldes detsamma och är sedan
dess en herregård med namnet Mariager-kloster. En
del af klosterkyrkan är ännu M:s församlings kyrka. –
Mariagerfjorden, fjord af Kattegatt, som tränger
34 km. in i Nörrejylland. Mellan Hadsund, på norra
stranden, och Hobro, på den södra, är fjorden helt
smal, och der eger färjning rum. Den inre delen kallas
äfven Hobrofjorden. E. Ebg.

Maria Kristina (Maria Cristina), spanska
drottningar:

1. M. K., dotter af konung Frans I af Bägge
Sicilierna, föddes i Neapel d. 27 April 1806 och
förmäldes d. 11 Dec. 1829 med konung Ferdinand
VII af Spanien. Hon vann snart genom sin skönhet
och intelligens ett afgörande inflytande öfver sin
gemål. Och då det visade sig, att äktenskapet skulle
välsignas med barn, utfärdade konungen, som i sina
tre föregående äktenskap ej erhållit några arfvingar,
den s. k. pragmatiska sanktionen af d. 29 Mars 1830,
enligt hvilken en konungs döttrar och sondöttrar egde
närmare rätt till kronan än hans
bröder och brorsöner. Då M. K. d. 10 Okt. s. å. nedkom
med en dotter, Isabella, utropades denna till
tronföljarinna, och då Ferdinand d. 29 Sept 1833
afled, öfvertog M. K. i enlighet med hans testamente
regeringen såsom förmyndare för Isabella. Ferdinands
broder, don Carlos (se Carlos 2), som ansåg sig
hafva bättre rätt till tronen, höjde då upprorsfanan,
men M. K. hade ett betydande parti på sin sida, de
s. k. cristinos. Först år 1840 lyckades dock hennes
trupper kufva carlisternas uppror. S. å. nödgades
hon emellertid gå i landsflykt till Frankrike,
emedan hennes absolutistiska regeringsgrundsatser
och dåliga enskilda lefverne väckte allmänt
missnöje. Sedan Isabella d. 8 Nov. 1843 förklarats
myndig, återvände M. K. 1844 till Spanien, på
hvars politik hon under dotterns regering utöfvade
ett icke obetydligt inflytande, äfven sedan hon
1854 för andra gången nödgats lemna landet. Under
de följande 10 åren vistades hon än i Frankrike,
än uti Italien. I Sept. 1864 återvände hon för en
kortare tid till Spanien, och hennes dotterson
Alfons XII:s tronbestigning förde henne ännu en
gång, ehuru äfven då blott för en kortare tid, 1876,
tillbaka till Madrid. Hon afled i Le Havre d. 22
Aug. 1878. Utom dottern Isabella hade M. K. i sitt
äktenskap med Ferdinand dottern Lovisa (f. 1832,
förmäld 1846 med hertig Anton af Montpensier). Efter
sin makes död knöt M. K. en kärleksförbindelse med
lifgardisten dom Fernando Muñoz, och d. 28 Dec. 1833
ingick hon med honom hemligt äktenskap. Detta erhöll
offentlig bekräftelse d. 13 Okt. 1844, och samtidigt
dermed upphöjdes Muñoz till hertig af Rianzares och
grand af Spanien. En talrik afkomma blef frukten af
detta äktenskap. Hertigen af Rianzares afled d. 12
Sept. 1873. – 2. M. K., dotter af ärkehertig Karl
Ferdinand af Österrike och ärkehertiginnan Elisabet
af Österrike, född d. 21 Juli 1858, förmäldes d. 29
Nov. 1879 med konung Alfons XII. Efter sin gemåls död,
d. 25 Nov. 1885, förordnades hon till regentinna,
i hvilken befattning hon qvarstår, sedan hon den 17
Maj 1886 nedkommit med en son, hvilken genast erkändes
såsom konung, under namn af Alfons XIII.

Maria-Kulm (Tsjech. Chlum, Mariánský-Chlum),
köping i nordvestra Böhmen, vid Eger, med en ryktbar
vallfartskyrka i bysantinsk stil. Omkr. 850 innev.

Mariakult, den dyrkan, som af de katolska kyrkorna
egnas Maria, Jesu moder. Denna dyrkan ej blott saknar
hvarje stöd i skriften, utan står med denna i afgjord
motsägelse, och den var äfven för den äldsta kyrkan
okänd. Fröet till Mariakulten, i hvars historia
man kontinuerligt spårar tendensen att likställa
Maria med sonen och gifva henne en andel af hans
försoningsverk, visar sig dock redan tidigt (se Heliga
jungfrun
). Efter att det 3:dje ekumeniska mötet,
i Efesus (431), afgjort den nestorianska striden,
begynner Mariakulten ett sannskyldigt triumftåg genom
tiderna. – För den allmänna föreställningen trädde
Jesu mandom alltmer i skuggan för hans gudomliga
majestät,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaj/0456.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free