Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maria ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fördes regeringen i hennes namn, sedan 1792 af hennes
son Johan (se Johan, konungar af Portugal, 6). Då
Junot i spetsen för en fransk här 1807 besatte
Portugal, afseglade Johan med sin moder och den
öfriga kungl. familjen till Brasilien. Der afled M.,
d. 20 Mars 1816.
2. Maria II da Gloria, född d. 4 April 1819 i Rio de
Janeiro, var äldsta dotter till kejsar Peter I af
Brasilien och hans första gemål, ärkehertiginnan
Leopoldine af Österrike, samt sondotter till
konung Johan VI af Portugal. Då denne i Mars 1826
afled, hyllades Peter I som Portugals konung. På
grund af ett 1825 afslutet hemligt fördrag, som
bl. a. innehöll, att Portugal och Brasilien aldrig
skulle förenas, ansåg sig emellertid Peter böra
afstå från Portugals krona till förmån för sin dotter
(d. 2 Maj 1826). Den unga drottningen qvarstannade
tills vidare i Brasilien, och regeringen fördes
enligt faderns bestämmelse till en början af hans
syster Maria Isabella och från Febr. 1828 af hans
yngre broder dom Miguel, åt hvilken han lofvat
drottning M:s hand. Dom Miguel svek förrädiskt
det honom visade förtroendet och lät d. 30 Juni
s. å. utropa sig till Portugals konung. Han förblef
i ostörd besittning af sitt rof till 1831, då Peter
I nedlade Brasiliens krona, i afsigt att uteslutande
egna sig åt återförvärfvandet af Portugals krona åt
sin dotter. Efter tre års strider nödgades dom Miguel
afsäga sig kronan och gå i landsflykt (Maj 1834),
hvarefter M. i Sept. s. å. förklarades myndig. I
Jan. 1835 förmälde M. sig med hertig August af
Leuchtenberg. Denne afled redan i Mars s. å. I April
1836 firade M. sitt biläger med prins Ferdinand af
Sachsen-Koburg. M. var en verkligt konstitutionelt
sinnad, för landets väl uppriktigt nitälskande regent,
den första i raden af dem, hvilka Portugal har att
tacka för sin i jämförelse med Spaniens storartade
utveckling under detta århundrade. Hon dog i Lissabon
d. 15 Nov. 1853. Hon efterträddes af sin äldste
son, Peter V. Efter dennes död, 1861, bestegs tronen
af hennes andre son, Ludvig (Luiz) I, Portugals nu
regerande konung. M. efterlemnade utom dessa söner
flere barn.
Maria (Mária), drottningar af Ungern:
1. M., äldsta dottern till Ludvig I af Ungern och Polen, föddes
inemot år 1370, förlofvades som barn med kejsar Karl
IV:s son Sigismund, då markgrefve af Brandenburg,
och erhöll vid sin faders död, 1382, nämnda riken
under förmynderskap af sin moder, Elisabet. 1385
firades hennes förmälning med Sigismund. Men då
hade redan Polen slitit sig lös från förbindelsen
med Ungern och hyllat M:s syster Hedvig, hvarjämte
Ungerns stormän inkallat hennes frände konung Karl III
af Neapel. Visserligen röjdes denne snart ur vägen
(1386), på anstiftan af regentinnan Elisabet, men
s. å. föllo M. och Elisabet i motpartiets händer,
och den sistnämnda stryptes inför dotterns ögon
(1387). Först efter nära ett års förlopp befriades
M. af Sigismund, hvilken under tiden blifvit vald
till hennes medregent. M. dog, barnlös, i Grosswardein d. 17
Maj 1395.
2. M., konung Ludvig II:s gemål, senare historiskt
märklig såsom sin äldste broders, kejsar Karl V:s,
ståthållarinna i Nederländerna, föddes i Bruxelles i
Sept. 1505 samt var dotter till Marias af Burgund son
och arftagare, ärkehertig Filip den sköne, och den
olyckliga Johanna af Kastilien. Hon utlofvades redan
i vaggan (1506) af sin farfader, kejsar Maximilian
I, till brud åt konung Vladislavs af Ungern och Böhmen
son (Ludvig), hvilken först några månader senare såg
ljuset. Efter sin faders död (s. å.) uppfostrades hon
hos sin faster Margareta, Nederländernas regentinna,
och derefter i Wien. 1522 förverkligades hennes
giftermålsförbindelse med dåmera konung Ludvig II af
Ungern och Böhmen, men redan 1526 miste M. sin gemål i
slaget vid Mohács, hvarefter hon till de båda lediga
konungakronorna förhjelpte sin broder Ferdinand,
hvilken var förmäld med den omkomne konungens syster
Anna. 1531 sattes M. af Karl V till regentinna
öfver Nederländerna, efter den aflidna Margareta,
och i 24 år innehade hon denna svåra befattning, med
nit och klokhet uppfyllande de kraf brodern ställde
på henne med anledning af sina krig mot Frankrike,
sina kraftåtgärder mot protestanterna och sina planer
till betryggande af en universalmonarki åt sin son
Filip. Då Karl år 1555 afträdde Nederländerna åt
denne, nedlade M. sitt regentskap. Hon följde derefter
brodern tiil Spanien och afled der d. 17 Okt. 1558.
Maria af Burgund, enda dotter och arftagerska till
hertig Karl den djerfve af Burgund, föddes i Bruxelles
d. 13 Febr. 1457. Efter faderns död (d. 5 Jan. 1477)
hyllades hon af Brabants, Flanderns, Hollands och
Hainauts ständer såsom rättmätig innehafvare af dessa
land, hvaremot Ludvig XI indrog sjelfva hertigdömet
Burgund till franska kronan. Bland en talrik svärm af
friare valde M. s. å. till gemål kejsar Fredrik III:s
son Maximilian (sedermera kejsar Maximilian I), en
förbindelse, som redan tidigare planlagts. Genom detta
giftermål tillföll det rika burgundiska arfvet den
habsburgska dynastien. M. dog d. 27 Mars 1482 genom
följderna af ett fall från hästen, efterlemnande
sonen Filip (sedermera konung Filip den sköne af
Kastilien) och dottern Margareta (ståthållarinna
öfver Nederländerna 1507–1530).
Mariabilder. Det finnes inom hela den kristna konsten
ej någon personlighet, som oftare blifvit framställd
än jungfru Maria. Jesu moder. Mariabilden har såsom
föremål för andakt eller som prydnad erhållit plats
i kyrkor och kapell, i palats och koja. Den har som
en skyddande makt prydt husens väggar, rest sig å
öppna platser i städerna, vid vägar och stigar,
hägnat åkerfält och vingårdar. Skulpturen har
behandlat ämnet i täflan med måleriet; alla möjliga
grader af konstnärlig fulländning äro företrädda,
likaså olika material och arbetssätt. – De tidigaste
Mariaframställningarna finnas i Roms katakomber,
från 2:dra årh., men de äro öfver hufvud sällsynta
under kristendomens äldsta tider. Jungfru Maria
framställdes då ännu ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
