Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lödror ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett stort herbarium samt hemsändt frön och
förträffliga beskrifningar till Linné medföljde han
i Febr. 1754 den stora vetenskapliga expedition,
som från Spanien utsändes till Cumaná. Under det
han i dessa trakter ifrigt studerade den tropiska
vegetationen, ådrog han sig på en resa i Guyana
en envis frossa, för hvilken han dukade under,
d. 22 Febr. 1756. Under titeln Petri Loefling iter
hispanicum blefvo hans bref och växtbeskrifningar år
1758 utgifna af Linné sjelf, hvilken både för egen
del och för den botaniska vetenskapens skull djupt
sörjde öfver hans bortgång.
Löfmock, lappkapell i Arjeplougs socken, vid Skellefte
elfs utlopp i Hornavan.
Löfmossor, bladmossor, Musci frondosi (Bryaceae
Barth., i vidsträckt bemärkelse), bot., ställas såsom
en motsats till lefvermossorna, Hepatiae Juss., hos
hvilka stammen stundom är bållik, hvilket aldrig eger
rum hos löfmossorna. Ofta gifves dock åt Bryaceae
en något trängre begränsning, så att hvitmossorna,
Sphagnaceae Endl., afskiljas från dem och ställas
såsom en egen familj, stående mellan bladmossorna
(i mera begränsad mening) och lefvermossorna (jfr
Lefvermossor och Sphagnaceae). Mossorna blifva
sålunda fördelade på tre hufvudfamiljer: Bryaceae,
Sphagnaceae och Hepatica. Bryaceae omfattar det
allra största antalet mossarter, uppgående till
3,000 eller deröfver. Stjelken är hos den utvecklade
bladmossan alltid trind och uppbär spiralställda,
åt alla sidor vända blad, hvilka alltid äro odelade
och oftast försedda med en nerv, men för öfrigt
bildade af ett likartadt, enkelt lager af celler
(undant. Leueobryum). Sporgömmet (kapseln) öppnar
sig oftast med ett lock (musci stegocarpi), men
kan hos andra (m. cleistocarpi) affalla oöppnadt
och uppspringer hos några (m. schizocarpi)
i fyra upptill sammanhängande flikar. Sporerna
äro aldrig blandade med springtrådar. Mössan,
som bekläder kapseln och åtföljer denna (utom hos
Archidium), då dess skaft utväxer, är det vid basen
aflossade arkegoniet. Bryaceae indelas i en mängd
(omkr. 50) mindre grupper eller underfamiljer,
bland hvilka Phascaceae och Andreaeaceae äro
de mest afvikande från de egentliga Bryaceae.
O. T. S.
Löfskatorna, Urocissa, zool., höra till familjen
kråkfoglar (Corvidae) inom tättingarnas ordning och
foglarnas klass. De äro lifligt färgade skator
med stark och mindre böjd näbb samt kraftiga,
med starka klor beväpnade tår. Af detta slägte
finnes stjertkittan, U. erythrorhyncha, ganska
allmänt i Kina. Hon är blå, svart och hvitaktigt
askgrå till färgen samt blir 53 cm. lång, hvaraf 42
cm. komma på stjerten. Arten vistas företrädesvis i
busktrakter och håller sig mest på marken. Hon är
klok och uppmärksam samt varnar ofta andra foglar
för rofdjur. I sin hållning liknar hon rätt mycket
vår skata. Födan utgöres af insekter och frukter.
C. R. S.
Löfsmygen. Se Löfsångaren.
Löfsta. 1. Vester-L., socken i Vestmanlands län,
Simtuna och Torstuna härad. Areal 16,357 har. 3,036
innev. (1884), deraf i
Simtuna härad 9,543 har, 1,842 innev., i Torstuna härad
6,814 har, 1,194 innev. V.-L. bildar med Enåker ett
konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Upsala stift,
Fjerdhundra södra kontrakt. – 2. Öster-L., socken
i Upsala län, Olands härad. Areal 27,569 har. 3,759
innev. (1884). Ö.-L. utgör ett till egaren af Löfsta
bruk patronelt pastorat af 2:dra kl., Upsala stift,
Orbyhus kontrakt. I socknen ligger Löfsta bruk
(se nästa art.).
Löfsta (af innehafvarna skrifves namnet med förkärlek
Leufsta), ett af Sveriges förnämsta jordagods och
jernbruk, ligger i Öster-Löfsta socken, Upsala
län, vid Risforsån (Löfsta- eller Forsmarksån),
som 5 km. nedanför Forsmarks bruk faller ut i
Kallrigafjärden af Öregrundsgrepen. Fideikommisset
L. omfattar i Upsala län, Öster-Löfsta socken:
L. Jernbruk med
3 hammare och 6 härdar, Åkerby bruk med 1 stålugn
och 1 knipphamniare (nedlagda), qvarnar, sågar och
tegelbruk samt en jordegendom af 34 72/1320 mtl,
i Hållnäs socken: 19 mtl, i Tegelsmora socken:
Tobo bruk, bestående af masugn med rostugn
och krossverk, qvarn, såg och tegelbruk, samt en
jordegendom af 18 191/420 mtl, i Vestlands socken:
Karlholms bruk med
4 lancashire-smälthärdar, 1 vällugn, 3
hammare- och valsverk samt qvarn och
såg samt 7 1/3 mtl jordegendom, i Vendels socken:
11 1/4 mtl, i Elfkarleby socken: 8 3/4 mtl, i Viksta
socken: 1 mtl samt i Tierps socken: 1 mtl, tillsammans
i Upsala län omkr. 100 1/3 mtl, hvartill komma
hus och tomt i Upsala stad, 7500/33300
i Dannemora grufvor jämte grufvorna tillhörande
egendomar, utgörande 2 3/4 mtl i Dannemora och
Films socknar, samt frälseräntor till ett kapitalvärde
af omkr. 245,000 kr. Hemmanens inom länet areal är
omkr. 41,970 har, deraf 2,470 har åker, 7,400 har äng
och 32,100 har skog. Taxeringsvärdet å jordegendomen
inom länet jämte bruken var 1879 1,793,550 kr. Vidare
tillhöra fideikommisset 5 1/2 mtl i Eds och
Hammarby socknar af Stockholms län (Hammarby-Väsby)
samt hus och tomt i Stockholms stad (n:r 15 B.
Trädgårdsgatan). Jerntillverkningen uppgår till
omkr. 1 mill. kg. stångjern, hvartill tackjernet
tillverkas vid Tobo masugn af bästa Dannemoramalm.
De L. tillhöriga delarna i Dannemora grufvor
hafva lemnat omkr. 8,5 mill. kg. malm. –
Manbyggnaden vid L. består af en tvåvånings
huvudbyggnad och 4 flyglar af sten samt omgifves af
park och trädgård. Vid bruket, som med alla sina
byggnader liknar en mindre stad, finnas kyrka med
brukspredikant, skolhus, läkare, apotek och
poststation. Till fideikommisset höra boksamling
(omkr. 10,000 bd), synnerligen utmärkt i den äldre
naturvetenskapliga literaturen, samt mineral-,
kopparsticks- och porträttsamling. – Der L.
bruk nu ligger hafva i urminnes tid funnits
hyttor, som tillhört bönder i kringliggande
gårdar. Dessa hyttor fingo 1578 frihet under
skattemannarätt mot en årlig skatt af 1 1/2 skeppund
stångjern och kallades Bondebruket till skilnad
från Kronobruket, ett stycke längre upp i strömmen,
hvilket anlades 1601 och drefs för kronans räkning.
1626 utarrenderade staten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
