Tiden efter 1830
Öfversikt
Populärvetenskapliga skriftställare
A. Fryxell.
Bronsbyst af Valter Runeberg. Nationalmusem.
(född 1795, kyrkoherde, titulär professor, död 1881), som utan tvifvel är Sveriges mest läste historieskrifvare.
Hans Berättelser ur svenska historien skildra i fyrtiosex
volymer svenska folkets historia intill år 1772. De äldre delarna
(till och med Gustaf Adolf), som mera voro ämnade att utgöra en
ungdoms- och folkläsning, hafva rönt allmänt och enhälligt erkännande
för den liffulla skildringsgåfvan och den präktiga planen. I de
senare delarna, som äro anlagda efter en bredare och mera
själfständigt vetenskaplig måttstock, har Fryxell med orädd håg
uppträdt mot vissa häfdvunna meningar om en del historiska personer
och förhållanden och har sålunda helt naturligt äfven rönt mycken
motsägelse. Fryxells läggning är helt och hållet den nyktre
rationalistens och moralistens; han blir stundom så ifrig i sitt
försvar eller sitt angrepp, att han mer gör intryck af sakförare än
domare, men man har alltid klart för sig, att sakföraren tror på den
saks sanning han förfäktar. Fryxell förde på 1840-talet en kraftig
strid med Geijer »om aristokratfördömandet i svenska historien»,
därvid han försvarade adelsväldets målsmän.