Tiden efter 1830
Öfversikt
Bland författare, som vid sidan af sitt vittra författarskap under detta tidsskede äfven verkat på det populärvetenskapliga och medborgerliga skriftställeriets område, hafva i det föregående nämnts flera.
Åtskilliga andra arbetare på detta fält återstå att omtala. Inom historieskrifningen märkes, utom Geijer,
Bland den geijerska skolans historieskrifvare märkas Fredrik Ferdinand Carlson (född 1811, professor, statsråd. död 1887), som tecknade Sveriges historia under konungarne af Pfalziska huset i en framställning, som med skarp blick för händelsernas inre sammanhang förenar en fint mejslad form; Vilhelm Erik Svedelius (född 1816, professor, död 1889), som författat minnesteckningar och statsvetenskapliga arbeten och som var en känd vältalare; Carl Gustaf Malmström (född 1822, f. d. riksarkivarie; f. d. statsråd) som skildrat Sveriges politiska historia från Karl XII:s död till 1772, i hvilket arbete han på grundvalen af den gedignaste forskning klart och uttömmande tecknat frihetstidens inre och yttre politik. Johan Jakob Nordström (född 1801 i Finland, rättslärd, riksarkivarie, död 1874) skref Svenska samhällsförfattningens historia.
Johan Erik Rydqvist
Karl Johan Schlyter
Johan Henrik Thomander
Henrik Reuterdahl
Per Wieselgren
Gustaf Ljunggren
Albert Lysander
Bland filosofiska skriftställare, utgångna ur Boströms
skola, märkas: Axel Nyblæus (född 1821,
professor i Lund, död 1899), som jämte andra arbeten författat ett
större verk om Den filosofiska forskningen i Sverige, hvilket
skildrar det svenska tänkandets utveckling från upplysningstiden fram
till våra dagar, och Kristian Claëson
(född 1827, docent, död 1859), som författat skarpsinniga filosofiska
och kritiska essayer.
