Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fornnordisk odling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Fornnordisk odling.
Vår kännedom om de hedniska Svenskarnes skriftliga
idrotter är icke stor.
Den bokstafsskrift, som de brukade, var runskriften.
Denna skrift är icke af nordiskt ursprung utan har
uppkommit genom lån från och ombildning af något bland de
sydländska folkens alfabet. Man ristade runor på
allahanda föremål i olika syften - exempelvis för att angifva
ägaren eller för att genom den magiska kraft runorna
ansågos äga utöfva trolldom. De flesta till vår tid bevarade
runinskrifterna förekomma inhuggna på stenar, som rests
öfver hädangångna. På grund af det hårda material,
hvarpå de ristats, äro dessa runinskrifter vanligen mycket korta
och innehålla oftast blott några få uppgifter om den man
eller kvinna, till hvars minne stenen är rest, men lämna
dock stundom antydningar äfven om historiska tilldragelser.
Runstenar förekomma talrikast i Sverige. Endast
ett fåtal härrör från hednatiden, största antalet är rest
i början af det kristna tidehvarfvet.
Det språk, som användes å de svenska runstenarna
mot slutet af hednatiden, är på det allra närmaste
besläktadt med Norges och Danmarks samtida språk. De tre
ländernas tungomål utgjorde vid hednatidens utgång
egentligen endast olika brytningar af samma språk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
