- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 10:e årg. 1891 /
369

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 35. (505.) 2 september 1891 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VECKOBLAD FÖR, bÄRARE, UPPfOSTRARE OCJH SKOLVÄNNER.,

N:r 35. (505.)

STOCKHOLM, 2 SEPTEMBER 1891.

10:e årg.

Prenumerationspris:

Vi år 3,5o Kr., 8/4 år 3 kr., */2 år 2

kr., J/4 år 1,28 kr. (postarvodet

inberäknadt).

Prenumerationen sker :

i landsorten å närmaste postanstalt;

i Stockholm å tidningens byrå.

Byrå:

Barnhusgatan 6 (tredje huset
från Drottninggatan), l tr.

Kontorstid: 10-11 f. m.

Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.

Redaktör och ansvarig utgifvare:

EMIL HAMMARLUND.

Träffas säkrast 10-11 f. m.

Allm. tel. 60 00.

Tryckt hos Omvändt» Boktr.-Aktiebolag, Stockholm.

Lösniuiiiner

ä 10 öre säljas å tidningens

byrå samt å allm. tidningskon

toret Gust. Adolfs torg 10.

Utgifningstid:

hvarje onsdags förmiddag.

A n n o n s p r l s:

25 öre pr pétitrad (= 14 stafvelse!).
Födelse-, förlofnings- och vigsel*
annons 1kr., dödsannons 2,50 kr,

Annons bör vara inlämnad

senast måndag kl. 5 e. m. för att

inkomma i veckans nummer.

till årets slut kostar

ffignafr Läraretidning

Sveriges största och mest spridda
skoltidning,

endast

2 kronor

och för kvartalet juli-september

l :la% 25 öre.

Prenumerationen sker å närmaste postanstalt.

Svensk Läraretidning läses af öfver 8,000
lärare, lärarinnor, organister,
skolrådsordförande m. fl. - Är allmännaste annonsblad för
lediga tjänster vid folk- och Småskolan. -
Meddelar porträtt af framstående skolmän i
regeln en gång i månaden.

Pedagogiska guldkorn.

Skolan bör noga akta sig för alt ej
drifva lärarens muntliga undervisning för
långt. Det ser ut, som om den allmänna
meningen nu vore för att förlägga
studiearbetet helt och hållet till klassen. En
sådan sträfvan skall, enligt mitt
förmenande, befordra en dogmatisk, doktrinär
riktning och göra det meddelade till en blott
minnessak. På den vägen’ förmår man ej
hos lärjungen framkalla en själfständig
utveckling, som söker hjälpa sig själf och
söker med egna krafter lösa de uppgifter,
som föreligga. Och det. är dock just det
en nation behöfver. Man begär, att skolan
skall skänka samhället personligheter med
duglighet och verksamhetslust. Virchow.

Allting här i världen blir lått vana och
slentrian; och sa går det äfven lätt med
skolundervisningen. O. Eneroth.

Folkskolereformatörn

Torsten Rudenschöld.

0.

Oaktadt Rudenschöld nu genom 5 års
arbete på Leckö och i Otterstad blifvit
öfvertygad om sin skolplans praktiska
utförbarhet, ansåg han sig dock ännu hafva
allt för liten kännedom om det vidsträckjä"
Sveriges mångskiftande förhållanden för att
rätt kunna bedöma, hvilka ändringar systemet
måste undergå för att kunna afpassas efter
olika orters olika behof. För detta
ändamål önskade han att under hösten 1851,
efter afslutandet af sitt femte läsår, få
pedagogiskt undersöka de af honom ännu ej
beresta delarna af mellersta Sverige.
Sommaren 1852 ville han i samma syfte
genomforska det norra och sommaren 1853
det södra Sverige. Från och med 1854;
skulle han sedan kunna erbjuda sina råd åt
de skolstyrelser, som önskade hans hjälp
vid ordnandet af sitt skolväsende. För att
få tillfälle till allt detta anhöll han i mars
1851, att anslaget ur Filéenska fonden
skulle förnyas och att resekostnadsersättning
måtte af allmänna medel honom beviljas.

Denna plan förordades kraftigt dels ger
nom en petition fråa Otterstads
församlingsbor, dels genom ett utlåtande af det nu
vunna Skara konsistorium. För att främja
densamma begaf sig Rudenschöld i juni
1851 till Stockholm, där han i »Pedago*
giska föreningen» försvarade sitt system
sanat trädde i förbindelse med öfverste
Hazelius, rektor S vedbom, den från
Amerika nyligen hemkomne P. Ä. Siljeström
m. fi. Höga vederbörande läto sig
emellertid ej så lätt beveka. Anslaget
förnyades visserligen, men* blott för Otterstads
skolor t>ch blott för ett år; någon
resekost-nadsersittning kunde ej beviljas »i safcr
nåd af därtill användbara medel».

Yrkandet på en sakkunnig undersökning
af svenska folkskolans tillstånd blef emel-

lertid nu allt starkare. Ett förslag om
stiftsinspektörer afslogs visserligen af
ständerna, men med anledning häraf samt af
Rudensehölds ansökan uppstod bland
reformvännerna tanken att få honom utnämd
till riksinspektör. Inom prästeståndet
ansåg ingen det vara vardt att ens
försöka med ett dylikt förslag, och motionen
framlades därför inom adeln af friherre
A. Hermelin. I densamma begärdes, att
regeringen måtte dels åt därtill skicklig
person uppdraga att under tiden intill lästa
riksdag resa omkring för att utröna
folkskolans tillstånd, dels härvid i främsta
rummet vända sig till Rudenschöld. Ryktet
visste berätta, att landtmarskalken efter
första bordläggningen enskildt inhämtat
prästeståndets tankar om detta farliga
påfund och att det var på grund häraf, som
han nästa dag – vägrade proposition härå!
Allt nog - för den gången blef ingen
inspektion af.

* ’ .

På hösten 1851 utgaf J, H. Ekendal
förra delen af sin så mycket omstridda bok-:
»Den nya folkskolan i Sverige». Stödd på
iakttagelser från sina vidsträckta resor
tecknade han här med lätt och pikant pem& en
hel rad små detaljerade lifsbilder från
skolsalar, lärarehem, hållstugor och
skjutskärror m. m., åsyftande att gifva en konr
kret föreställning om den dåtida
skolmästaren och hans lärjungars dittills vunna
bildningsståndpunkC Gifvet är, att
bilderna ofta måste komma att tämligen
mycket likna vrångbilder, ursäktligt om deji|ii<»
derstundom kanske ej i allo voro så
fotografiskt noggranna. De aftecknade (ehuru
visserligen ej namngifna) blefvo naturligtvis
ursinniga, och äfven deras kamrater funno
det otrefligt att på detta sätt se sin kårs
torftiga hvardagsförhållanden utställda in5*
för en småleende öfverklass. Ej under
därför, att Ekendal inom kort blef föremål
för denna kårs mest koncentrerade ovitta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:37:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1891/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free