Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embetsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ebba, fick emellertid dyrt plikta för sin lek med ynglingens hjerta, ty både han, hans broder och hans mor, Ebba Brahe, yrkade nu på det ifrigaste en förbindelse mellan honom och Ebba Sparre samt hade ingen svårighet att öfvertala drottningen till att instämma häri, helst det här gälde att förtreta en Oxenstierna på samma gång som att gifva en De la Gardie ett nytt gunstbevis. Nu råkade Ebba Sfarre i stort bekymmer, ty hennes hjerta var fortfarande fästadt vid Bengt Oxenstierna och hon var långt ifrån att vilja bryta förbindelsen med honom.
Bengt Oxenstiernas far hade gjort ett fruktlöst försök att beveka drottningen, hvilken derefter ännu ifrigare än förut yrkade på Ebbas förbindelse med Jakob De la Gardie. Slutligen, en af de sista dagarne under året 1651, tog drottningen med sig så väl denne som hans mor, Ebba Brahe, hans bror, Magnus Gabriel, samt några andra af både hans och Ebba Sparres närmaste anhöriga, och gick så till henne för att med egna och deras förenade föreställningar utverka hennes ja-ord. Sjelf kunde Ebba för ångest och tårar ej gifva något svar, men en hennes närvarande broder uttalade i stället å hennes vägnar det begärda bifallet, och man släppte henne icke förr, än fästmansgåfvorna fingo aflemnas. Af sorg och ångest insjuknade hon genast derefter, men knappt hade hon något tillfrisknat, innan drottningen förde henne med sig till Nyköping för att rycka henne från Stockholm och Bengt Oxenstiernas dervarande vänner och förespråkare.
Bengt Oxenstierna hade emellertid skrifvit ganska allvarsamt till grefve Jakob Casimir och äfven till drottningen, hotande att genast lemna sin befattning och skynda till Stockholm för att försvara sina rättigheter och sin fästmö. Denna hotelse hade vid hofvet väckt mycken oro, emedan man befarade våldsamma uppträden mellan de båda medtäflarne och deras högt ansedda och mäktiga slägter. Från flera håll sökte man derföre afråda Bengt Oxenstierna från den tillämnade hemresan. Hans far förestälde honom, att Ebba Sparre visat sig alltför vankelmodig, och att han hellre än att sörja borde tacka Gud att hafva sluppit en så vankelmodig person. Sjelf bad hon honom också icke genom några vådliga företag störta sig i olycka och henne i än djupare sorg. Bengt Oxenstierna, som i allmänhet var en mera försigtig än djerf natur, tog dessa råd i akt, och så blef verkligen Ebba Sparre till slut gift med Jakob Casimir De la Gardie, ehuru deras bröllop firades först i Januari 1653. Hon önskade sjelf i det längsta fördröja detsamma och hennes svärfaders, riksmarsken Jakob De la Gardies under tiden inträffade död hade äfven vållat dess uppskjutande. Sedermera blef hon dock en kärleksfull maka till den henne påtvingade mannen, som också ända till sin dödsstund hyste för henne den ömmaste tillgifvenhet; men hennes helsa var bruten och hon hade ännu icke fylt sitt 36:te år, då hon afled i Mars 1662[1].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
