Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embetsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
yngre son, var en af Carl Gustaf så mycket anlitad embetsman, att, ehuru hans mera omfattande verksamhet inträffade under Carl XI:s regering, han likväl här icke bör förbigås. Han var född på fädernegodset Mörby i Upland den 16 Juli 1623, blef student vid Upsala högskola 1637 och vald till dess rector illustris 1643, hvarefter han anträdde den sedvanliga utländska resan, som likväl af honom företogs i en annan riktning än den vanliga. Han reste nemligen öfver Torneå till Finland, der fadern från 1631 till 1634 varit generalguvernör, samt derifrån genom de svenska Östersjö-landskapen till Preussen, Brandenburg, Lauenburg, Holstein, Bremen, Oldenburg, Holland, Frankrike, Italien, Tyskland och Danmark, hvarifrån han återvände till Sverige 1647.
Då han nu uppvaktade drottning Christina, erbjöd hon honom att blifva öfverkammarherre, men som hans håg mera låg åt det politiska än åt hoflifvet, fick han tillstånd att bevista westfaliska fredskongressen samt erhöll drottningens tillåtelse att öfvervara äfven de hemliga rådplägningarna i Osnabrück och Münster 1648. Sedan han i denna skola bildat sig till diplomat, skickades han 1649 till svenska härens öfverbefälhafvare i Tyskland, hertig Carl Gustaf, som då låg i Erfurt, rörande en angelägenhet, hvilken stod i samband med den året förut ingångna freden. Följande året, 1650, blef han Sveriges ombud vid exekutions-kongressen i Nürnberg. Här nödgades han för afgörandet af en mängd invecklade frågor dröja en längre tid, huru ifrigt än han nu längtade hem, af en anledning, som nära rörde hans hjerta.
Innan han lemnade Sverige för att begifva sig till Nürnberg, hade han förlofvat sig med den vackra Ebba Sparre, Christinas gunstling. Hon var hans mors systerdotter, tre år yngre än han, och en ömsesidig böjelse hade länge fästat dem vid hvarandra. Båda tillhörde ock ansedda, med hvarandra befryndade slägter, och deras närmaste anhöriga hade gerna gifvit sitt samtycke till den ingångna förbindelsen. Någon tid efter Bengt Oxenstiernas utresa infann sig vid hofvet den unge grefve Jakob Casimir De la Gardie, yngre broder till Magnus Gabriel, som då stod högst i drottningens ynnest, hvaremot brytningen mellan henne och Oxenstierna då ännu fortfor, och Bengt Oxenstierna skall särskildt hafva ådragit sig hennes missnöje för det han afböjt den honom erbjudna hoftjensten och föredragit att egna sig åt den diplomatiska banan. Grefve Jakob åter rönte det nådigaste mottagande och utnämndes, innan han ännu fylt sitt 22:dra år samt utan någon föregående tjenstgöring, till öfverste för Dalregementet, hvarefter hastigt följde flera andra befordringar. Vid hofvet sammanträffade han med Ebba Sparre och fattade för henne den lifligaste kärlek, hvilken hon tyckes hafva uppmuntrat, ledd af någon behagsjuka, men förmodligen öfvertygad, att Jakob De la Gardie var alltför ung, att hans kärlek kunde betraktas annorlunda än som en ynglings flyktiga hänförelse. Hennes förlofning med Bengt Oxenstierna tyckes ock ej blifvit offentligen tillkännagifven, utan varit känd endast inom slägten. Den vackra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
