Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Samhällsskicket - Riksdagen 1644
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
Christina.
utan tvifvel för vigtiga orsakers skull, måst till adeln och ridderskapet
försäljas, så att ganska få äro kronan förbehållna, deraf kongl. maj:t
likväl borde hafva dess uppehälle och inkomster, men härtill nu
återstår föga mer än tvänne skatter, tullen och boskaps- eller
mantalspenningarna, så bad ståndet på det underdånigaste, att tänkas måtte
på medel att få dessa köpegods igenlösta och under kronan igen, dock
med undantag för dem, som innehafvas af deras excellenser, hvilka
detta besvärliga regementet förestått hafva. Derjemte fordrades, att
frälset skulle deltaga lika med krono- och skattehemman i utskrifning
samt i utgörandet af stora gärden *) och spanmålshjelpen. Slutligen
klagades ock öfver olaga sätesgårdar, öfver adelns försvarskarlar och
öfver tiondefogdarne (uppbördsmännen), hvilka borde afskaffas och den
spanmål, de plägat bekomma, användas för krigsfolket.
Inlagan öfverlemnades till adeln, som svarade fogligt, att i
köpe-brefven var rättighet förbehållen kronan att stadfästa köpen eller
återlösa godsen; att ståndet ville afstå från de försvarskarlar, som ej med
full rätt försvarades, under förmodan att ledamöterne af öfriga stånd
göra detsamma; att ståndet, hvad utskrifningen beträffade, vidblef sista
riksdagens beslut samt, hvad landtågsgärden anginge, vidhölle sina
privilegier.
Innan detta svar hann afgifvas, infunno sig å riddarhuset ombud
från regeringen och rådet samt läto uppläsa ett förslag till gemensam
inlaga från råd och adel, hvari stadfästelse begärdes å ståndets
privilegier, såsom beviljade af drottningens fader, hvilken gjort sig väl
förtjent af alla stånds, men särdeles af adelns tacksamhet. Dernäst
yrkades att grefvar och friherrar måtte med frälserätt innehafva sina
förläningar samt deras bönder vara i utskylder och utskrifning likstälde
med andra frälsebönder; att, [då adelns landtbönder blifvit mot
privilegiernas innehåll besvärade med byggnings- och salpeterhjelp,
landtågsgärden, dagsverken med mera, de måtte derifrån uttryckligen
frikallas, samt att erhållna donationer måtte stadfästas, hvaremot adeln
ville för framtiden afsäga sin tullfrihet. Förslaget godkändes och en
ansökning i enlighet dermed öfverlemnades den 19 Oktober af en
deputation, anförd af Johan Skytte, till drottningen, som svarade nådigt
och med goda löften.
Bondeståndet åter, af hvilket ett utskott den 22 Oktober var
uppkalladt i rådet, erhöll en varning att »akta sig för spyflugor, som
vilja ställa ondt till», samt tillika en påminnelse att skyndsamt lemna
svar å propositionen. Det dröjde dock till den 29 Oktober, innan svaret
derå från samtliga riksstånden meddelades, sannolikt i följd af
fortfarande obenägenhet från bondeståndet.
Detta svar innehöll från samtliga stånden ett erkännande af drott-
’) Stora eller landtågs-gärden antogs för utförande af det polska kriget 1617
och förhöjdes af samma anledning 1621. Den utgick så, att 16 krono- eller
skattebönder och 32 frälsebönder skulle årligen gemensamt erlägga vissa
landtmanna-persedlar, såsom spanmål, smör, kött, humla, hö, talg, vissa kreatur m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
