Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Samhällsskicket - Riksdagen 1644
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen år 1633.
39
så väl som i andra riken, huru af äregirighet, egennytta, afund och
illvilja icke allena en man, utan en slägt och ett stånd sig öfver de
andra uppväxa», så borde intet af de fem höga riksembetena besättas
annorlunda, än att ständerne föra trenne på förslag och konungen deraf
utväljer en, hvarvid borde iakttagas, att icke bröder eller flere af en
slägt komma i åtanke. Så borde ock riksens råd väljas och en del
af dem skiftevis vara hos konungen, men de öfrige styresmän i
landskapen, ty det är allmogen för långt att klaga i hufvudstaden.
Domare borde ej tillika vara exekutorer eller tvärt om, hvarigenom våld
går för rätt. På det riddarhuset må behålla sin frihet och ej
hädanefter högtförnäma personer (»hvilka man ej vill nämna») öfverfalla adeln
med snubbor och bannor, borde till landtmarskalk nämnas endast en
af de trenne, som af riddarhuset dertill föreslås. Till ordnings
vinnande inom det andliga ståndet borde konung Gustaf Adolfs uppsåt
med ett consistorium politico-ecclesiasticum sättas i verket, dock med
president och assessorer efter ständernas fria val. Hellre än att den
redogörelse af kollegier och embetsmän, som i regeringsformen är
före-skrifven, skall försummas, derföre att kongl. maj:t eller dess höga
embeten icke hafva tid att låta den för sig verkställas, borde förståndige
män och gode patrioter af ständerna dertill utses, emedan det synes
rättrådigt, att ständerna måtte få veta hvart det tager vägen, som de
kontribuera till rikets nytta. Man anhåller ock ödmjukligen, att kongl.
maj:t ville göra en reformation uti sin stat och bespara onödiga
omkostnader, sedan nu riksens räntor äro för allmogens fattigdom och de
många godsens bortsäljande eller förläning temligen förminskade, och
det för gemene mans klagan ser farligt ut i landet, så att det vät kan
befaras, att stånd står upp emot stånd, helst under en allmän
osäkerhet om framtiden. Det är derföre ständernas underdåniga begäran, att
hennes maj:t täcktes sig i äkta ståndet begifva eller, om hon ej får
lifsarfvingar, utvälja, med rådets och ständernas samtycke, en
tronföljare af det kungliga husets närmaste ätteläggar på sidolinien.
Denna skrift, som sannolikt på enskild väg blifvit drottningen
meddelad och hvars innehåll visar, att författaren redan betraktade
Oxenstiernas välde såsom slutadt, ty endast några få år förut skulle
ingen vågat framträda med sådana hänsyftningar mot den mäktige
mannen, var troligen, jemte några ömtåliga punkter i adelns betän-,
kände, särdeles i fråga om ai^följden, en anledning, hvarför
drottningen förklarade sig vilja till sin kröning uppskjuta regeringsformens
stadfästande. • ~ ’
Under tiden hade äfven inom stånden mångfaldiga öfverläggningar
egt rum rörande de öfriga punkterna i propositionen. Bondeståndet
mlemnade den 15 Oktober till regeringen en inlaga, hvarpå begärdes
besked, innan propositionen kunde besvaras. Denna inlaga är rätt
märkelig, derföre att der för första gängen framstäldes den sedermera
så ofta återkommande frågan om reduktion af de kronan afhända
godsen. Det heter nemligen der, att, då kronans län och landbönder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
