Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norges förening med Sverige, 1814
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ombud den 15 Juli, att de för sin del ej kunde inlåta
sig i några ytterligare jemkningar, men ville
hänskjuta frågan till Sveriges konungs ädelmod,
hvarefter de den 17 Juli hade sitt afskedsföreträde
och återvände följande dagen till Sverige.
Emellertid hade, under loppet af Juni månad, de i
Tyskland använda svenska trupperna återkommit till
Sverige och voro, sedan slutet af Maj, indelade i
tre fördelningar: den första, under generalmajoren
friherre Carl Henrik Posse, bestående af 2 brigader
fotfolk, 5 sqvadroner hästgarde och 14 fältkanoner;
den andra, under generallöjtnanten friherre Johan
August Sandels, bestående af 2 brigader fotfolk,
4 sqvadroner Mörners husarer och 14 fältkanoner,
samt den tredje, under generallöjtnanten friherre
Gustaf Boije, likaledes af 2 infanteribrigader och 4
sqvadroner Mörners husarer, jemte en artilleri-reserv
af 4 sexpundiga kanoner och 8 haubitser. Tillsammans
utgjorde dessa fördelningar i början af Juli, efter
några erhållna förstärkningar, omkring 20,000 man
tjenstbara.
Dessutom hade redan under våren 1813 en
s. k. reserv-armé blifvit vid norska gränsen
sammandragen under fältmarskalken grefve Hans Henrik
von Essens befäl. Den utgjorde i början af Juli
1814 en styrka af nära 15,000 man, af hvilka 6,500,
under generalmajoren grefve Gustaf Mörner, stodo
i norra Bohus län; 5,500, under öfversten Christian
Adolf Klingspor, i vestra Dalsland; 1,500 man, under
öfversten Carl Pontus Gahn af Colquhoun, i Vermland,
samt 1,425 man, under öfversten Johan Fredrik Eck,
i Jemtland. Vid medlet af månaden förstärktes
reserv-armén genom 1813 års beväring till omkring
22,000 man.
Vid Strömstad samlades under loppet af Juli månad,
under öfveramiralen friherre Johan af Pukes befäl,
4 linjeskepp, 5 fregatter, 1 brigg, 3 loggertar,
2 skonertar, 12 kanonskonertar, 60 kanonslupar och
6 mörsarefartyg. Dessa skärgårdsfartyg, som under
Pukes öfverbefäl hade till befälhafvare öfversten
Carl Johan af Wirsén, hade en besättning af något
öfver 4,500 man.
Den 10 Juli utfärdades af Carl XIII en proklamation
till norska folket, i hvilken prins Christian Fredrik
förklarades hafva missbrukat detta folks förtroende
och förledt det till en brottslig motsträfvighet,
samt den af honom sammankallade riksförsamlingen
vara lagstridig och alla dess beslut ogiltiga,
hvarjemte tillkännagafs, att kronprinsen Carl
Johan fått befallning att med svenska krigsstyrkan
uppbryta till Norges gränser, för att taga detta rike
i besittning och, så snart han inträdt inom dess
område, sammankalla norska folkets representanter
att öfverlägga om en grundlag, som skulle pröfvas
af Sveriges konung.
Man insåg emellertid, att denna proklamation, som
för öfrigt icke gjorde något godt intryck bland
norrmännen, utan snarare retade än lugnade sinnena,
ej skulle blifva tillfyllestgörande utan kraftigare
medel böra vidtagas. Den 12 Juli lemnade kronprinsen
Stockholm, för att taga befälet öfver båda de mot
Norge samlade härarna. Generalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
