- Project Runeberg -  Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet / II. Från Karl XV till sekelslutet /
160

(1925-1928) Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. 1870-talets konstnärskrets. Germansk och romersk påverkan - 2. Georg v. Rosen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

160

GEORG NORDENSVAN

gav han i sin ordning en skicklig studie av sin förebilds uppfattnings- och
uttryckssätt.

Hela duken är proppfull av figurer, och över deras huvuden äro stadens hus
sammanpackade. Endast i en trång glänta lyser en smal strimma rödskimrande
aftonhimmel. Det är mycket mörkt på den trånga gatan, som totalt saknar luft,
huvudfärgen i tavlan är gråbrunsvar t.

Genom portvalvet kommer Sten Sture till häst. Han är ung och hans uppsyn
är ädel och blid, en Kristusliknande fredshjälte, som med öppna armar kommer
folket till möte. Bakom honom vajar svenska baneret, medan den erövrade

G. v. Rosen. Sten Sture d. ä:s intåg i Stockholm efter slaget på Brunkeberg.
Oljemålning 1864. Nationalmuseum.

danska flaggan bäres sänkt - i skymningen likväl upplivande med sina glada
färger. För övrigt fylles duken av knektar, borgare, fruar, flickor och barn,
olika typer, goda karaktärshuvuden, ett och annat humoristiskt inslag. De många
figurerna äro omsorgsfullt tecknade, dräkter, vapen, arkitektur detalj er likaså
i detalj utritade, det hela mosaikartat i sina olika lokalfärger, omskrivna med
svarta konturer. Att figurerna äro kantiga och knöliga hör till stilen, Rosen tog
typerna från Leys, som tagit dem från gamla flamländska och tyska tavlor.

Det fanns intet svenskt i denna målning, icke heller mycket personligt. Där talar
?n mästare genom en lärlings mun, och denne har själv vid mognare år yttrat,
att tavlan företrädesvis upptagit mästarens svagheter. Den unge konstnären har
emellertid funnit en uppfattning av en förgången tid och ett uttryckssätt i denna
tids egen art, som motsvarade hans eget krav på karaktär och kärna i konsten,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svekon19/2/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free