- Project Runeberg -  Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet / II. Från Karl XV till sekelslutet /
159

(1925-1928) Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. 1870-talets konstnärskrets. Germansk och romersk påverkan - 2. Georg v. Rosen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1870-TALETS KONSTNÄRSKRETS

159

Hendrik Leys var redan
en erkänd och hyllad
målare - romantiker och
lysande kolorist - då
han blev de primitiva
flamländska och tyska
mästarnas lärjunge och
efterföljare. Han utgick
då från den grundsats,
att en konstnär, som vill
skildra en gången tid,
bör i möjligaste mån
rekonstruera denna tid,
återge >den såsom den
framställdes av samtida
konstnärer, leva sig in i
dess atmosfär och se den
med dess egna ögon.

Den tid, han valde att
återuppväcka, var
1400-och början av 1500-talet,
den tid, som målats av
van Eyckska skolan,
Memling, Quinten Matsys
och fram till Durer och
Holbein. Deras måleriska
teknik var omedelbar och
samvetsgrann, de strävade ej som de moderna efter samlad målerisk verkan,
luftperspektivet kände de föga till, de tecknade sina figurer i skarpa konturer och
målade i käcka, lysande lokalfärger. Skönhet i formen sökte de föga, den italienska
renässansen hade ej funnits till för dem, deras strävan gällde att träffsäkert
uttrycka en naivt uppfattad känsla, en med skärpa iakttagen karaktär.

Leys var en intelligent förespråkare för de idéer, hans studier i gammal konst
fört honom till. Han nådde mästerskapet i sin riktning, men denna var dock
pastisch, byggd på studier av andra konstverk. Lika litet som någon annan
kunde han på den reflekterande känslans väg nå den friska uppriktighet, som
givit de gamles skapelser själ och liv. Det som för dem var osökt, omedelbart
blev hos efterbildarna medveten, reflekterad naivitet.

Bland de sökande konstnärer, som stodo i beundran inför den intensiva
tidskaraktären i Leys’ målningar, var den unge Rosen. I "Sten Stures intåg"

G. von Rosen. Självporträtt.
Oljemålning 1877. Uffizigalleriet i Firenze.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svekon19/2/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free