Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. 1870-talets konstnärskrets. Germansk och romersk påverkan - 1. Düsseldorf - 2. Georg v. Rosen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 GEORG NORDENSVAN
De flesta av dem slogo sig ner där för lång tid. Kjellberg strävade där i sex
år efter att i sin konst nå "den högsta potensen". Börjesons Romvistelse omfattade
nio år, och lika länge stannade Nyström den gången. Carlson blev bofast i Rom
till sin död.
Arkitekterna kommo dit, men de följde Scholanders råd och stannade ej i
åratal. De hade vida mindre nytta av Rom än av Norditaliens städer samt av
Tyskland, Frankrike och Spanien. Rom var ej längre konstnärernas förlovade
land.
2.
Bland akademieleverna på 1860-talet omtalades Georg von
Rosen som den mest lovande.
Hans fader var sedermera översten i flottans mekaniska
kår, greve Adolf Eugen von Rosen, fartygskonstruktör och "de svenska
järnvägarnas förste förespråkare och skapare". Modern var grekinna av en högt ansedd
släkt. Född i Paris kom han vid fem års ålder till Sverige.
Konstnärsanlagen yppade sig tidigt och odlades energiskt och målmedvetet.
Tolv år gammal började han teckna i "principen", uppflyttades efter två år
i den högre skolan, fick alltifrån 1857 flera somrar följa sin fader på resor
neråt kontinenten, gjorde även studiefärder inom Sverige, målade kortare tider för
Plagemann i Stockholm och för akvarellisten Karl Werner i Leipzig.
Som akvarellist gick han till en början i Scholanders spår, valde motiv från
gamla städer och riddarborgar, ditfogade pittoreskt staffage, målade romantiska
ruiner och gränder från Stockholm och Visby. 1861 försökte han sig som
historiemålare med "Allmogen upptar Engelbrekts lik", en målning, som av
professorerna fick vitsordet "icke nog fulländad för att kunna ifrågakomma till
belöning" och som sedan aldrig varit utställd.
Vintern 1861-62 studerade han vid den nybildade akademien i Weimar.
Han funderade vid denna tid på ett fornnordiskt ämne och rådfrågade
Malmström angående kostymerna.1 Men hans intresse fick snart en annan riktning.
Vid världsutställningen i London 1862 befann han sig - som han själv yttrat
- inför "den stora vändpunkten" i sitt liv. Han såg då den belgiske mästaren
Leys’ målningar, som han fann vittna om "en snart sagt övermänsklig intuition".
De kommo honom att förbise allt annat, han såg omkring sig, såväl av modern
konst som av modernt liv. Och då akademien samtidigt till följande års
pristävlan bestämde ämnet "Sten Sture den äldres intåg i Stockholm efter slaget på
Brunkeberg", fann Rosen en uppgift efter sitt sinne. Den upptog honom hela det
följande året - han utförde den delvis under personlig vägledning av Leys -
och avslutade den våren 1864.
1 Brev till Malmström i Paris dec. 1861.
Georg v. Rosen, f.
i Paris 1843, d.
1923.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
