Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. 1870-talets konstnärskrets. Germansk och romersk påverkan - 2. Georg v. Rosen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1870-TALETS KONSTNÄRSKRETS 161
och han hade med hänförelse, smidighet och intelligens tillägnat sig sin
föregångares uppfattning och uttryckssätt.
Målningen belönades med kungliga medaljen. Den återkom på
Stockholmsutställningen 1866 och väckte då huvudsakligen olustkänslor hos kritiken.
Eichhorn fann den arkaistiska stilen "fullkomligt onjutbar för flertalet".
Nyblom fann, att tavlan "frapperar där hon icke frånstöter". Han erkände den
häpnadsväckande skickligheten men förargades över "att se en stor talang
bort-spillas på ett maner, som aldrig kan bliva annat än förkastligt... ett fiffigt
påhitt för att göra sig konstens väg så lätt som möjligt". Dietrichson fann tvärtom
maneret svårt och "icke särdeles tacksamt" men erkände, att tavlan "röjer en
mästares hand" i herraväldet över maneret. Scholander varnade i en
avhandling, som han ej lät trycka,1 för dylika stilexperiment, som kunna förefalla
kuriösa och lockande men som bli farliga, om de leda till virtuos
imitationskonst.
Från 1864 äro bevarade ett par av Rosens studier från modellskolan. De
ha en bred, mustig och fyllig målerisk hållning. Och njutbara och fullt
förståeliga "för flertalet" voro de akvareller från Grekland, Turkiet och Egypten,
som han utställde 1866, frukter av hans första studieresa till avlägsna länder.
Detta år begav han sig åter söder ut, denna gång med akademiskt stipendium.
Efter en vinter i Rom och en överblick av världsutställningen i Paris hamnade
han i Bruxelles.
Där levde han ett par lyckliga och fruktbara år. Som studieprov till akademien
kopierade han van Dycks "Drucken faun", han målade sin faders porträtt -
knästycke i päls - och sitt första självporträtt - i belysning bakifrån, ansiktet
i skugga.
Strängt i Leys’ stil håller han ett par teckningar: "Luther i sin kammare på
Wartburg", "Faust och Wagner utanför stadsporten". Från denna tid förskriva sig
även mästarebladen bland hans raderingar "Göran Persson betraktande Nils
Stures skymfliga intåg i Stockholm" (1868) och "Ture Jönsson Roos återvänder
från riksmötet i Västerås" (1869), som senare få ett sidostycke i "Herr Gude
Giäddes predikoresa" (1873).
Stipendietiden avslutas i Munchen, där Rosen - enligt Dardels vitsord -
levde ensam, tagande råd av ingen. Han upptogs helt av "Erik XIV". Enligt
hans egen uppgift hade kompositionen stått klar för hans fantasi 1869, den
stora målningen påbörjades i februari 1870 och avslutades i Stockholm i
december 1871.
Vid hans återkomst dit gav Karl XV honom ett gott handtag. Han hade utan
resultat sökt en tillräckligt stor ateljé. På Gustav Adolfs torg kom konungen
emot honom med utsträckt hand, frågade efter hans nya tavla, och då Rosen
klagade över sin ateljénöd, utbrast konungen: "Det vore skandal, om en konst-
1 "Konsthistoriskt fragment", april 1864.
11. - Nordensvan. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
