Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Parisersvenskar och romare. 1830--40-talen - 8. Karl Plagemann - 9. Karl Gustav Qvarnström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PARISERSVENSKAR OCH ROMARE
425
Hon fick nu måla påven Pio IX :s
porträtt i helfigur för Rikssalen på
Drottningholm - hon hade
visserligen övergått till katolska läran, men
att en dam fick konterfej a den helige
fadern var i alla fall något
enastående. Fogelberg tillerkände henne
"ett för damer ovanligt kurage".
Den kyrkliga konsten hade
alltifrån ungdomen varit målet för
hennes studier. Hon var en djupt religiös
natur, för henne var ära ett tomt ord
och hon betraktade konsten "såsom
medel att lyfta människans sinne till
det högre . . . Jag verkställde därför
med glädje vad jag trodde vara Guds
mening med mig", har hon själv
yttrat.
Rafael blev framför alla andra
hennes mästare. Det veka, det
oskulds-ljuva och det barnafromma och på
samma gång djupa, evigt kvinnliga i den gudomliges helgon och madonnor
anslogo de djupaste strängarna i hennes efter renhet och fromhet längtande
sinne. Hennes kopior efter Rafael - Sixtinska madonnan, Den heliga Cecilia,
Förklaringen - ansågos av samtida tillhöra det bästa i sin art. Det var hennes
föresats att - om hon finge ett stipendium, stort nog att kunna leva därpå -
avbilda en följd av de stora mästarnas förnämsta tavlor och skänka kopiorna
till Sveriges Nationalmuseum - en föresats, som ej blev annat än en vacker
tanke. Drottning Josefina köpte hennes bästa kopior och skänkte dem till kyrkor
i Stockholm och Kristiania.1
Sofia Adlersparre.
Porträtterad av M. Rotchirk.
Oljemålning, senast 1838.
9.
1836-42 vistas unge Qvarnström i Rom – den förste skulptör,
som efter Fogelberg uppbar resestipendiet.
Hans fader var kammartjänare hos prinsessan Sofia
Albertina, och gossen blev kypare på Stora sällskapet, där en hederlig
vaktmästare var hans förste gynnare. Redan som barn började han teckna i
principskolan, och då kronprinsessan Josefina ankom till Stockholm passade han på
1 Sixtinska madonnan kopierades i Dresden sommaren 1846. Förklaringen i Rom 1852,
S:ta Cecilia i Bologna 1852, då hon även kopierade Franceschinis "Den helige Josefs död" (L
kyrkan Corpus Domini).
Karl Gustav
Qvarnström, f. 1810, d.
1867.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
