Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. I konstens huvudstäder. 1830--40-talen - 2. De svenska utvandrarnas skaplynne - 4. Skandinaviskt konstnärsliv i Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382 GEORG NORDENSVAN
värld. Väl komna ditin från nordens karga luft tar sig deras hänförelse uttryck
i en uppriktig och ungdomlig lyrik. De svärma för skönhet, för romantik och
sagor. Södern eggar sinnet till "sublima tankar" och "till andra betraktelser
än de vardagliga". De växa långsamt, arbeta träget och jämnt framåt. Och
ibland dem finnas goda huvuden med snabb uppfattning, män, som förstå att
på egen hand tillägna sig den bildning, deras ungdom ej gav dem, som våga
följa sin egen natur och leva sig till självständighet.
De arbetsamma behöva ej ångra den tid, de stannat i Paris. De göra samma
erfarenhet som deras föregångare gjort. Ingenstädes arbetas så som där, dagen
är längre än hemma, man hinner mera. Och man sporras av den kraftiga tävlan
mellan unga och gamla, som man där bevittnar.
Men energi fordras för att ej bli trött och modlös, där det finns ett sådant
överflöd av förmåga och av arbetskraft. Med den osäkra underbyggnad,
akademieleven från Stockholm för med sig, kan den unga oerfarenheten lätt tappa
bort sitt eget jag, och därtill följes han i det talangrika Paris mer än
annanstädes av en tryckande känsla av att ingenting kunna.
Någon närmare sammanhållning svenskarna emellan hör man ej talas om.
Gamla bofasta parisare äro gravören Isak Salmson, som vistats där alltsedan
1820, och Billmark, som rest hemifrån 1833. Hos Södermark träffar
Wickenberg löjtnant Berger, som anlänt 1838, och Egron Lundgren träffar året
därefter Wahlbom, Leffler, Ekman och löjtnant Dardel - dessa bo i det lilla
hotel Beauvais, som naturligtvis omdöps till hotel Mauvais. Dardel och Egron
måla hos Cogniet. På dennes damateljé målar fröken Sofia Adlersparre, som
även kopierar gamla mästare i Louvre., 1840 anländer ryttmästare Kiörboe,
stannar i Paris och blir en skicklig djurmålare. Året därefter kommer Scholander,
som gräver ner sig i arbete och sluter sig till sina franska ateljékamrater. 1843
träffas Berger åter i Paris, 1844 är Brusewitz där, 1845 baron Bennet.
Från Tyskland eller från Paris går färden till solens och skönhetens land,
till Rom, som av Winckelmann blivit kallat "hela världens högskola" och av
Sergel "konstens enda och verkliga tillhåll", den plats "där en konstnär bör
både födas, leva och dö", till den eviga staden, där man väntar "det sanna
konstnärsdopet", där det är poesi i luften och där marken man trampar är en
helig mark.
Redan färden dit är en fest. Över det mörkblå Medelhavet eller i diligens
över Alperna och från den snöiga vintern däruppe ned till lummig sommar.
Långa resor i postvagn dag efter dag. Nya intryck i mängd. Nattläger i
måleriska härbärgen, måltider i sällskap med infödingar i rövarhatt, med bössan
laddad på ryggen och dolken i bältet. Fram på dammiga vägar, förbi herdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
