Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. I Sverige 1820--1844. Gamla konstnärer och unga - 10. Högtidsdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372 GEORG NORDENSVAN
honom uppfostras", tillhör ej heller de mest krångliga. Svårare var onekligen
att skildra, huru "Pompejus, åtföljd av Valerius Maximus, bevistar ett åldrigt
och rikt fruntimmers frivilliga död genom förgift" (ämne 1824).
1833 års prisämne lydde sålunda:
"Kains ånger. Kain, ångerfull över sitt brodermord, synes i skuggan av
träd eller berg i tavlans förgrund. På något avstånd ses Abels döda kropp,
upplyst. Båda figurerna, ehuru åtskilda, böra vara så komponerade, som om
de förenade utgjorde en grupp. Intet föråldrat bör synas på den nyss skapade
jorden."
1835 års ämne var "Evas sorg vid Abels lik".
1831 gällde det att skildra "Faeton körande solens vagn", 1834 "Iris, sänd
av Juno, besöker sömnens gud i dess grotta". 1836 vågar man sig in i en helt
ny motivkrets, då man bestämmer sig för ämnet: "Ferdinand Cortez, efter att
hava landstigit i mexikanska havsviken och anlagt en skans och ett nybygge,
lät, efter ett upptäckt myteri, fängsla de brottsliga och övertala sina vänner
att förstöra skeppen, på det ingen räddning utom segern skulle bliva möjlig.
Ämnet kan tagas vid ett tillfälle, då Montezuma sänder Cortez skänker av
guld och andra dyrbarheter. Kostymerna bliva kastilianska och mexikanska."
1838 gäller det att behandla ämnet "Markus Aurelius övervinner
marko-manerna", 1839 för ombytes skull "Gustav II Adolf landstiger i Tyskland",
1840 "Isaks frieri", 1843 återkommer det ofta behandlade ämnet "Akilles och
Briseis".
Akademien anstränger sig alltså att uppehålla den ideella konsten, och
eleverna behandla de utsatta prisämnena i hopp örn resepensionen. Men när
de ej upptagas av Egeria, Pandora, Faeton och Markus Aurelius, måla de
köksinteriörer, fiskare, flickor, barn, dalmasar, gubbar, som snusa, och gummor,
som spå i kaffe. Den sublima riktningens trogna kalla dem landstrykare, därför
att de nöja sig med så obetydliga motiv som ruckel från stadens utkanter,
höbåtar, skogsbackar och vad som finns att tillgå på närmaste håll. Den i frihet
utövade konsten går en annan väg än den officiella.
"Ett nytt släkte växer upp, självkärare än det gamla", skriver
Anckarsvärd.1 Han nämner Wickenberg och Ekman som "skickliga suj etter", Stack
som lovande, Wahlbom som en tecknare med fantasi och kompositionsförmåga.
Konstföreningen hade lättat det unga släktets existensmöjligheter. Tack vare
de "medlidsamma och människoälskande herrar", som föresatt sig att uppmuntra
"ungt och arbetsfört folk att måla tavlor", hade de en tämligen säker om
också anspråkslös inkomst. Egron Lundgren skämtar över, att föreningen
sannolikt var till större nytta och nöje för konstidkarna än för föreningens
medlemmar, bland vilka årligen utlottades en mängd försök, långtifrån alltid av
varde. Föreningen kunde emellertid glädja sig åt överflöd i kassan. Anckarsvärd
beklagar sig 1838 över att den "har möda att bliva av med sina 6,000 rdr b: o,
1 Till Fogelberg 16 febr. 1838.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
