Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsala universitet - Byggnader och vetenskapliga institutioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fr. o. m. 1914 fått en professur i nordisk och
jämförande fornkunskap, står museet under dennes
ledning (förut under professorns i nordiska språk). —
Victoria-museet för egyptiska fornsaker. Från
1830-talet omnämnas gåfvor af egyptiska föremål
till det ofvannämnda museum historico-ethnographicum,
men det nuv. museet är grundlagdt af
dåv. docenten K. Piehl (personligen e. o. professor
i egyptologi 1893, se denne), hvilken som gåfvor
öfverlämnade de samlingar, som han hopbragt under
sina resor i Egypten på 1880-talet. Andra gåfvor
ha sedan tillkommit, bl. a. af konung Oskar II och
dåv. kronprinsessan Viktoria, hvars namn
museet 1895 erhöll. För inköp har detta nästan h. o. h.
varit hänvisadt till privata, af Piehl insamlade
medel; bl. a. har så förvärfvats en betydande
samling gipsafgjutningar från Berlin och London. I
början förenadt med nordiska fornsaksamlingen,
erhöll det 1889 som själfständig institution sin egen
lokal i f. d. länslasarettet. Efter att senare någon
tid ha varit inrymdt i förhyrda lokaler öfverflyttades
det 1920 till Gustavianum. Museet eger en
genom Piehls bemödanden på privat väg åstadkommen
byggnadsfond. Piehls med donationsmedel
för museet inköpta stora egyptologiska
biblotek förvaras numera till största delen i
universitetsbiblioteket. — Universitetets
konstsamlingar gå tillbaka till 1600-talet med
donerade, beställda eller köpta porträtt af konungar,
kanslerer och andra. Gustaf II Adolfs berömda
konstskåp (se d. o.), en gåfva af staden Augsburg
till konungen och 1694 af Karl XI skänkt till
universitetet, är dettas förnämsta konstskatt, först
förvaradt i universitetsbiblioteket, numera i
universitetshusets kanslersrum. För universitetets Museum
för bildande konst är grundläggande generalmajoren
K. Hårds donation, som enligt donation af
1834 efter hans död (1840) tillföll universitetet; A.
L. Stjernelds hade erhållits redan 1835.
Åtskilliga donationer ha sedermera tillkommit,
förnämligast kanske J. H. Schröders. Inköpen ha
i senare tider nästan uteslutande afsett materiel
för undervisningen. Samlingarna hade fordom sin
naturliga plats i biblioteket; många af de
förnämsta porträtten äro direkt skänkta till
biblioteket, andra anskaffade för dess medel.
Konungaporträtten ha dock alltid prydt konsistoriets
sessionssal. Efter bibliotekets förflyttning till
Carolina (1841) erhöll museet lokal i Gustavianum,
senare i f. d. länslasarettet, där seminariet för
konsthistoria med sina samlingar alltjämt är
hemma. Numera förvaras konstsamlingarna
hufvudsakligen i universitetshuset med professorn i
konsthistoria och konstteori som prefekt (professuren
utbröts 1917 ur den estetiska). Samlingen af
porträtt där och i de olika institutionerna är bland
de största i riket. Nationerna ega ock ett ansenligt
antal värdefulla porträtt, mestadels af sina
inspektörer. Samlingen af gravyrer m. m. i
universitetsbiblioteket är betydande. (Om konstsamlingarna
se arbeten af A. Hahr, K. R. Nyblom och N.
Sjöberg.) — De s. k. exercitieinstitutionerna äro
af gammalt datum. Om deras historia se Cl.
Annerstedts universitetshistoria samt den ofvan
nämnda festskriften 1897. Undervisningen i
ritning har 1911 omlagts till undervisning däri
för vetenskapligt ändamål i de olika vetenskapliga
institutionerna. Musikinstitutionen. Kapellsal
och boställsvåning för director musices äro
nu i Linnéska boställshuset i gamla botaniska
trädgården. Med anledning af minnesfesten 1918
vid 100-årsdagen af den om musiklifvet i Uppsala
högt förtjänte director musices J. A. Josephsons
födelse öfverlämnade grosshandlaren Hj. S. Josephson
en donation å 75,000 kr. till en byggnadsfond för
boställe åt director musices jämte kapellsal. "Uppsala
universitets orkesterfond", bildad medelst behållning
af olika akademiska sång- och musiksällskaps konserter
till befrämjande af Akademiska kapellets verksamhet,
uppgick vid utgången af 1918 till öfver 43,000
kr. Gymnastikinstitutionen. Den "akademiska fäktsalen"
i den gamla af O. Rudbeck d. ä. på 1660-talet med
bidrag af statsmedel uppförda s. k. exercitiegården
blef otillräcklig, och öfningarna förlades 1872
till elementarläroverkets gymnastiksal. Frågan om
en tidsenlig gymnastikbyggnad för universitetet,
hvilken alltsedan 1870-talet stått på dagordningen,
fick ändtligen sin lösning, då riksdagen 1906
för ändamålet beviljade 175,000 kr., sedan
studentkåren erbjudit ett bidrag af 80,000 kr. ur
egna fonder. Den utmärkta institutionen med moderna
badanordningar och tillhörande idrottsplats togs
i bruk 1910. I fäktning meddelas undervisning af
en biträdande lärare. Ridinstitutionen förlorade
sitt gamla hemvist, då exercitiegården med ridhus
och stall 1878–83 måste lämna plats för den nya
universitetsbyggnaden. Sedan undervisningen i ridning
därefter meddelats i växlande lokaler och under olika
villkor, är den tills vidare inställd af brist på
ridhus och i afvaktan på den lösning af frågan,
som är under utredning. Skyldigheten sedan 1815
för Strömsholms hingstdepå att för undervisningen
tillhandahålla ridskolan 6 hingstar upphörde med
1908. En slöjdverkstad för snickeri, svarfning
m. m. inreddes 1886 i Linnéska orangeribyggnaden,
men upphörde med 1900. – Bland andra universitetet
tillhörande inrättningar må nämnas Sätra brunn och
Linnéanska stiftelsen å Hammarby (se dessa ord). –
De första s. k. sommarkurserna (se Feriekurser)
i vårt land anordnades af lärare vid universitetet
1893 och ha sedan hållits med vissa mellanrum. En
föreläsningsbyrå lämnar biträde vid anordnande
af föreläsningskurser utom universitetet. – Olaus
Petristiftelsen i Uppsala grundlades 1909 genom
en donation å 80,000 kr. med syfte att i andligt
hänseende gagna Sverige dels genom resestipendier
till teol. studerande och prästmän, dels genom
föreläsningar inom religionens värld. Ett antal
framstående svenska och utländska vetenskapsmän ha
på fondens bekostnad hållit föreläsningsserier i
Uppsala och Stockholm i kyrkliga och närsläktade
ämnen.
Katalog öfver "Föreläsningar och öfningar"
utges hvarje termin; dess begynnelse går tillbaka
till 1600-talet. – Universitetet utger sedan 1861 en
"Årsskrift", innehållande vetenskapliga afh. samt
de årliga "redogörelserna" för universitetets
verksamhet. Dessa redogörelser gå tillbaka till
de sporadiska korta meddelanden om rektoratets
viktigare tilldragelser, som plägat förekomma i
programmen till rektorsombytena och som fram på
1800-talet började bli mera regelbundna och utförliga.
A. An.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
