Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsala universitet - Byggnader och vetenskapliga institutioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betydenhet. Genom fyllnadsanslag af 1919
års riksdag är professuren fr. o. m. 1920 äfven
i lönehänseende likställd med öfriga
professurer. – Zoologiska institutionerna.
Zoologien hörde, ehuru ej uttryckligen nämnd
i konstitutionerna, liksom botaniken till
den medicinsk-naturvetenskapliga professuren.
Den äldre Rudbecks m. fl:s dissektioner på djur äro
redan omnämnda. Boberg har ock i öfrigt handledt i
ämnet, och O. Rudbeck d. y. var en intresserad
zoolog, hvarom bl. a. hans vackra fågelböcker
vittna. Men banbrytaren äfven på detta område
blef Linné. Egen professur i zoologi inrättades
dock först genom anslag af 1850–51 års riksdag
(se ofvan, sp. 1246). Den första donationen
till ett naturaliekabinett ("Museum naturalium")
var kanslern Karl Gyllenborgs gåfva 1744 af en
samling hufvudsakligen exotiska reptilier, och
under de närmaste åren följde andra donationer,
liksom Gyllenborgs beskrifna af Linné i akademiska
afhandlingar. Genom dessa och genom de samlingar, som
gjordes af Linné och hans inom- och utomlands resande
lärjungar, lades grunden till de nuv. zoologiska
samlingarna. Rudbeckarnas berömda museum, på det
zoologiska området hufvudsakligen bestående af
svenska fåglar och insekter, gingo ju förlorade
1702, och Robergs samlingar blefvo skingrade.
Med Thunbergs omförmälda donation 1785 erhöll
äfven den zoologiska delen af naturaliekabinettet
en högst betydlig tillväxt, och under hans
professorstid ökades den ytterligare dels af
honom själf, dels genom andra donationer, bl. a.
drottning Lovisa Ulrikas museum, hvilket liksom de
under Linnés tid erhållna donationerna innehöll
en mängd ännu behållna Linnéska typexemplar.
En liten zoologisk trädgård ("Vivarium") fanns
ock genom de inhemska och exotiska däggdjur
och fåglar, som under Linnés och Thunbergs tid
intill början af 1800-talet underhöllos i botaniska
trädgården. Naturaliekabinettet hade alltsedan
Gyllenborgska donationens ankomst förvarats i
den gamla botaniska trädgårdens orangeribyggnad,
hvarifrån det sedan af Thunberg flyttades till
den nya trädgården. Sedan zoologien 1854 i W.
Lilljeborg fått egen företrädare vid universitetet,
utbrötos de zoologiska samlingarna ur kabinettet och
flyttades till Gustavianum och bilda sedan dess
ett eget zoologiskt museum. Efter åtskilliga
utvidgningar disponerade den zoologiska institutionen
slutligen, sedan 1886, hela Gustavianum, hvarifrån den
1916 inflyttade i sin nya ståtliga byggnad (fig. 14),
till hvilken 1912 års riksdag beviljat 532,000 kr.
jämte en större tomt. Af de gamla samlingarna voro
emellertid stora delar vid öfverflyttningen till
Gustavianum bl. a. så skadade af mal och fukt,
att de måste utmönstras. Under Lilljeborg, som
öfverlämnade sina egna högst betydande samlingar
och sitt zoologiska bibliotek, begynte museets
snabba och rika tillväxt och nydaning i modern
mening, särskildt i fråga om de skandinaviska
afdelningarna. Såväl under hans tid som
under efterträdarna ha många och värdefulla gåfvor
kommit detsamma till del och betydande samlingar ha
gjorts af forskningsresande till olika trakter af
jorden. Till konservatorn beviljades lön på ord.
stat 1858. Bland donationer må nämnas Regneils
å 10,000 kr. till en fond för inköp af utländska
naturalier samt de upprepade
stora gåfvorna af grosshandlaren F. Bünsow och
konsul R. Bünsow, hvilken senare bl. a. har
bekostat institutionens sedan 1911 utgifna
tidskr. "Zoologiska bidrag från Uppsala". En
särskild afdelning af den zoologiska institutionen
är zootomiska laboratoriet, som inrättades 1876 och
1878 erhöll anslag på ord. stat. Samtidigt beviljades
ock lön till en prosektor, hvars befattning 1889
ombildades till en e. o., sedan 1909 ord. professur
i jämförande anatomi. Klubbans biologiska
station för hafsbiologisk forskning, belägen vid
Gullmarsfjorden i Bohuslän, är en gåfva till
universitetet 1915 af konsul R. Bünsow. Stationen
innehåller utom laboratorier m. m. afgiftsfria
bostadsrum för 12 studerande. Dess föreståndare
är enl. donationen en af lärarna i zoologi vid
universitetet, sedan början A. Appellöf. De 1845
af G. Marklin (se d. o.) donerade s. k. Marklinska
samlingarna inrymdes först i domkapitlets byggnad
och flyttades 1859 till Gustavianums kupol med
professorn i zoologi som prefekt. 1888 bestämdes,
att de depositionsvis skulle fördelas mellan de
botaniska, zoologiska och mineralogisk-geologiska
institutionerna. Böckerna äro till största
delen deponerade i universitetsbiblioteket. Ett
biologiskt museum (fig. 16) donerades till Uppsala
stad 1909 af K. F. Liljevalch j:r (se denne). Det
är anordnadt af konservator G. Kolthoff (d. 1913,
se denne) och står under vetenskaplig uppsikt af
en af akademiska konsistoriet utsedd inspektor. –
Om seminarierna för praktiska öfningar se
Seminarium 2 (äfven i Suppl.). Anslag till
särskild nybyggnad för humanistiska sektionens
seminarier är begärdt. – Myntkabinettet. Under
E. Benzelius d. y. började en myntsamling anläggas
i biblioteket. Genom donationer, bl. a. Lovisa
Ulrikas 1750 och 1758, samt framför allt då
universitetskansleren grefve K. Ehrenpreus 1752
afstod sin stora samling af svenska mynt och
medaljer för 36,000 dal. kmt, lades grunden till
ett myntkabinett efter större mått. Därefter har
kabinettet tillväxt genom köp och i synnerhet genom
donationer. 1787 flyttades det från biblioteket
och är numera förlagdt i en särskildt för detsamma
inredd del af universitetsbyggnadens källarvåning. –
Museet för nordiska fornsaker har framgått ur det
historisk-etnografiska museum, som grundlades,
då filos. fakulteten 1832 för 1,000 kr. ur sin
enskilda kassa inköpte K. P. Thunbergs efterlämnade
samling af japanska föremål, hvilka dock jämte
andra ethnographica på 1870-talet öfverlämnades
till Vet. akad. Museet innehöll ock nordiska
fornsaker; men professor J. H. Schröders (d. 1857)
testamentariska donation var egentligen grundläggande
för den nordiska fornsakssamlingen. Samlingen har
alltsedan dess genom donationer och köp (särskildt
major A. F. M. Lundebergs samling 1868 för 4,000
kr.) vunnit betydande tillökning. Museet för nordiska
fornsaker erhöll först 1870 i f. d. länslasarettet
en lokal, där det kunde uppställas och ordnas; förut
hade det varit inhyst i konsistoriehuset tills.
med myntkabinettet. Det flyttades 1897 till gamla
botaniska trädgårdens orangeribyggnad och kommer i
den närmaste tiden att erhålla lokal i Gustavianum,
där större delen af Uplands fornminnesförenings
samling af kulturhistoriska föremål från Uppland
skall depositionsvis förenas med detsamma. Sedan
universitetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
