Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sesi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
209
Sesswegen-Setesdalen
210
Sessrumner, -rymner). Se Fölkvångr och Freja.
Sesswegen, befäst slott i Livland, kretsen Wenden,
hade besatts af svenskarna, men intogs i aug. 1626
af polackerna. Sedan det återbekommits, lämnades
försvarsverken åt sitt öde, och 1657 var S. mycket
förfallet, men först 1698 anbefalldes dess raserande.
L. W:son M.
Sestas, stad i spanska prov. Vizcaya. 10,833
inv. (1900). Bergsbruk.
Sestertie (lat. sestertius, sammandragning af
Semis-tertius, halftredje ass; förkortning HS,
2 1/2), fornromerskt silfvermynt = 2 1/2 (senare
4) as och utgörande 1/4 af en denar. Sestertien
var ock det vanliga romerska räknemyntet,
motsvarande mellan 269–217 f. Kr. 0,253 franc,
under republikens två senaste århundraden 0,217 fr.,
från Nero till Caracalla 0,268 fr. Sedan råkade
myntväsendet, hufvudsakligen genom kejsarnas
egna åtgöranden, alldeles i oordning, tills det
af Konstantin I nydanades och andra myntsorter
och räknemynt infördes. Jfr Nummus.
(J. C.)
Sestin (it. sestina, af lat. sex, sex), en urspr.
provensalsk versform, som består af sex strofer,
hvardera utgörande sex rader, hvilkas sex rimord skola
återvända i ordningsföljden 6, 1, 5, 2, 4, 3; 3, 6, 4,
1, 2, 5; 5, 3, 2, 6, 1, 4; 4, 5, 1, 3, 6, 2 och 2, 4,
6, 5, 3, 1, och en treradig envoi. Sestinen upptogs af
italienarna, bl. a. Petrarca, och blef därefter mycket
använd i den spanska poesien. I Frankrike har framför
allt F. de Gramont nyttjat den och äfven skrifvit
dess historia (1872). I Tyskland upptogs formen (icke
alltid strängt regelbundet) af schlesiska skolan
på 1600-talet och romantikerna A. W. von Schlegel,
Loeben, Fouqué m. fl. I Sverige har den sällan
förekommit; dock har K. Leyoncrona användt den,
och en öfversättning från Sannazaro finns 1810 i
"Eleganttidningen", hvarjämte K. A. Kullberg 1880
utgaf en tolkning af Petrarcas sestiner.
R-n B.
Sestini, D o m e n i c o, berömd italiensk
numis-matiker, f. 1750 i Florens, d. 1832, var 1810-14
antikvarie och bibliotekarie hos storhertiginnan
af Toscana samt blef sedermera professor i
Pisa. Skrifter: Letters e dissertazioni numismatiche
sopra alcune medaglie rare deVa collazioni Alns-lianea
(8 bd, 1789-1805)3 Classes generales seu monetce
urbium populorum et regum ordine geo-graphico (1786;
2:a uppl. 1821), Lettere e dissertazioni numismatiche
(9 bd, 1813-20), Systema geographicum numismaticum
(14 föl. bd i m?nu-skript) m. fl.
Sesto [se’stå]. 1. S. Fiorentino [fiå-nå], kommun i
italienska prov. Florens (Toscana), vid järnvägen
Florens–Pistoja. 20,695 inv. (1911). Gamla kyrkor
och vackra villor, tillverkning af halmhattar,
tvål och parfymer m. m. – 2. (S. Calende)
Kommun i italienska prov. Milano, vid Ticinos
utlopp ur Lago maggiore och Gotthardsbanan. 4,197
inv. (1911).
1. J. F. N. 2. Wbg.
Sesto [se’stå], Cesare da, italiensk målare,
f. omkr. 1480 i Sesto Calende vid Lago maggiore,
d. efter 1520, var elev af Lionardc da Vinci samt
imiterade först sin lärare och sedan Rafael. Hans
lefnads-omständigheter äro föga kända. Bland S:s
målningar må särskildt nämnas Tronande madonna
(nedtill med ett präktigt landskap, Palazzo Melzi
i Mi-
lano). Taflor af honom förekomma f. ö. i
Milano. Pavia, Wien m. fl. st. samt ega
gemensamt med Lionardos ett visst ljuft
och vekt behag. - En bildhuggare Stefano
da S. (broder till S. ?) till-skrifves ett
praktfullt kortabernakel i Certosa di. Pavia.
O. G-g.*
Seston, sammanfattningen af i sjöar, floder och annat
vatten befintliga, mikroskopiska partiklar, som bestå
af plankton, lösslitet benthos samt organiskt och
oorganiskt detrit.
G. L-m.
Sestos (nu Boghaly), hufvudort på traciska
Chersonesos, vid Hellesponten, i äldre tid viktig
som ofverfartsort till Asien (Abydos), bekant genom
historien om Hero och Leander och genom Xerxes’
skeppsbrygga (480 f. Kr.). 478–404 f. Kr. tillhörde
S. atenarna, därefter omväxlande spartaner, perser,
atenare och tracer, tills det 353 förstördes af
atenarna.
(J. F. N.)
Sestri. 1. (S. Levante) Kommun i italienska
prov. Genua, vid Genuabuktens östra kust
och vid järnvägen Genua–Spezia. 12,912
inv. (1911). Vinterkurort och hafsbad. – 2. (S.
Ponente) Naturskönt belägen stad i samma prov.,
vid Genuabuktens västra kust samt vid järnväg
och spårväg till Genua. 21,464 inv. i hela
kommunen (1911). Skeppsbyggeri, textilindustri,
tvål-, tändsticks- och maskinfabriker. Staden
är en mycket besökt badort och har en
mängd vackra villor, tillhöriga genueser.
1 o. 2. J. F. N.
Sesvatn. Se Sesnuten.
Set, enligt 1 Mos. 4: 25 Adams tredje son; hans
afkomlingar uppräknas 1 Mos. 5: 1 ff. – Setianer
l. setiter kallades en i 2:a årh. e. Kr. framträdande,
till ofiterna hörande sekt, hvilken dyrkade
S. som representant för den andliga principen.
(E. S-e.)
Set, egypt. myt. Se Egypten, sp. 1470–71, och Tyfon.
Setaccioli f-a^jåli], G i a c o m o, italiensk
tonsättare, f. 1868 i Corneto Tarquinia, lärare i
musikteori vid Ceciliaakademiens konservatorium i Rom,
har komponerat operorna La sorella di Mark (1896) och
Adrienne Lecouvreur (1907), ett pris-belönt rekviem
öfver Umberto I, en symfoni, flera symfoniska dikter,
smärre orkestersaker, åtskillig kammarmusik, Cantica
(körverk, 1910), sånger och pianostycken.
Setaö Mucunae, brännborsten från frukterna af Mucuna
pruriens. Se M u c u n a.
Setara. Se S a tara.
Setäria Beauv., bot.3 ett litet släkte, hörande till
fam. Graminece, Parucece-gruppen. I Sverige växer på
backar och odlade platser, ehuru sällsynt, S. viridis,
grönhirs 1. hundhirs, som är ett lågt, ljusgrönt
gräs med strået ofta ända upp bärande breda, sträfva
blad. Den ljusgröna, slutligen gulaktiga, cylindriska
axvippan är hårig af långa borst, som sitta vid basen
af de enblom-miga småaxen. Om S. italica se H i r s.
O. T. S. (G. L-m.)
Setchenov. Se S et s j en o v.
Setesdalen (Sætesdalen, da. Sætersdalen),
den sydligaste af Norges stora dalsträckor,
genomskär Sörlandet i Nedenes amt från Haukelifjeld,
där Nedenes, Bratsberg och S. Bergenhus amt
sammanstöta, till insjön Byglandsfjorden, rakt n. om
Kristiansand. S., som genomströmmas af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
