Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sesi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Otteraaen (se d. o.) l. Otra, är i sin öfre del,
egentliga S., en mycket trång dalrämna, som stundom
vidgar sig i form af stora kittlar; längre söder
ut är den bredare och innesluter flera sjöar,
bland hvilka Byglandsfjorden (40,1 kvkm., 202
m. ö. h.) är störst. Ända till långt in på 1800-talet
var S. en undangömd och afstängd dal med primitiva
vägförbindelser; gamla bruk i fråga om byggnadssätt,
dräkt och lefnadssätt kunde därför liksom språkformer
bevaras jämförelsevis oberörda ända till nyaste
tid. Nu leder från Kristiansand till Bykle allmän
landsväg, som håller på att fortsättas norr ut till
Haukelivägen, och järnväg går från Kristiansand
till Byglandsfjorden, som dagligen trafikeras af
ångbåtar. Setesdalsbon ("setesdölen") är kraftigt
byggd, intelligent, liflig, ofta ända till våldsamhet,
hetsig, poetiskt och musikaliskt begåfvad. Hemslöjden
(träsnideri, väfning, silfversmide) står högt. På
högslätterna ö. och v. i dalens norra del, som bildar
en lägre, sydlig fortsättning af Hardangervidda,
finnas förträffliga fjällbeten, rikedom på vildt
och goda fiskevatten. Viktigaste näringsgrenarna
äro boskapsskötsel och skogsbruk. S., som är ett
af de få gamla fogderierna, omfattar häradena
Vegusdal, Iveland, Hornnes, Evje, Bygland, Valle
och Bykle. Inalles utgör S. 5,346,14 kvkm. med
8,888 inv. (1910). Se J. Skar, "Folk fraa
bygdom. Gamalt or Sætesdal" (6 bd, 1903–13).
K. V. H.
Seth [sätt], von, gammal svensk släkt, som säges
härstamma från Frankfurt a. M., men hvars äldste
med säkerhet kände stamfader var kronofogden
Rutger S. (f. 1631, d. 1676) i Bohuslän. Hans son
generalguv:ssekreteraren i Göteborg Johan (L 1661,
d. 1718) adlades 1716 med namnet v o n S. En af
hans söner (se S. 1) blef friherre och grefve, och
hans linje fortlefver, men den adliga grenen utgick
1790. Genom adoption upp-kommo två nya ättgrenar,
af hvilka den ena adlades 1772 (utslocknad 1811),
den andra 1808, i kammarherren Johan Bomans
person. Släktens märkligaste medlem har varit
1. Gabriel von S., grefve, riksråd, f.
l mars 1690 på Kåröd i Bohus län, d.
13 mars 1774 på Hörle i Småland. Han blef
1713 auditör vid Hamilfonska regementet,
1716 fältsekreterare och generalauditör,
1723 krigskommissarie, 1732 krigsråd, 1744
statssekreterare i krigsexpeditionen samt 1747
friherre och riksråd. Vid de kungl. ordnarnas
instiftelse 1748 utnämndes han till
serafi-merriddire samt upphöjdes 1762 till grefve.
S. var medlem af hattpartiet, men undvek i allmänhet
alla partistrider och egnade sig med nit och skick-
- lighet åt sina ämbetsåligganden. Jämte sina
meningsfränder måste han lämna rådskammaren 1765.
2. Per von S., af den 1808 adopterade grenen,
sonson af den ofvannämnde J. Boman, jurist,
f. 23 juli 1867 på Sextorp (Skåne), blef efter
universitetsstudier i Lund, där han 1896 vann
juridisk doktorsgrad, inskrifven i Göta hofrätt
1891 samt tjänstgjorde åtskilliga år i och
under densamma. 1904 utnämndes han till assessor
i hofrät-ten, efter att redan ett par år ha varit
t. f. revisionssekreterare; och sedan han
bestridt en del andra förordnanden, blef han
19C6 expeditionschef i Jordbruksdepartementet och
1909 justitieråd. Sedan 1912 är han tillika ordf. i
direktionen för Veteri-
närinstitutet (numera styrelsen för
Veterinärhögskolan). Af trycket har han utgett
bl. a. Studier öfver lagen om dikning (I-II,
1896-97), Redogörelse för . . . lagstiftningen
ang. privata mindre personförsäkringsanstalter
i en del främmande länder (1905) och
Den nya lagen om rätt till jakt (1913).
1. d-S.) 2. C.G.Bj.
Seth [se’th], skotska filosofer. 1. Andrew S.,
kallar sig sedan 1898 Seth Pringle Patison, f. 1856
i Edinburgh, blef professor i Cardiff 1883, i S:t
Andrews 1887 samt är sedan 1891 professor i logik
och metafysik i Edinburgh. 1911-13 var han Gifford
lecturer vid Aberdeens universitet. Mot Greens lära om
ett allmänt medvetande invänder han, att detta är en
hypostasering af en logisk abstraktion. Tänkandet är
alltid en funktion hos en viss tänkare. Hegelianismen
begår det felet att sammanblanda kunskapslära och
ontologi; det finnes alltid en skillnad mellan
det individuella medvetandet och den objektiva
verkligheten. Gentemot Brad-leys teori om det
absoluta invänder S., att vi ej kunna göra oss
någon föreställning om ett tänkande, som skulle ha
samma omedelbarhet som känslan. För att veta något
om Guds erfarenhet måste vi själfva vara Gud. Men
genom vår moraliska och religiösa erfarenhet ha vi
dock en partiell kunskap om det gudomliga. Skrifter:
The development from Kant to Hegel (1882), Essays in
philosophical criticism (tills, med lord Haldane,
1883), Scottish philosophy (1885), Hegelianism and
personality (1887), Man’s place in the cosmos (1897;
2:a uppl. 1902), Two lectures ön theism (1897),
The philosophical radicals and other essays (1907)
samt flera afh. i "Philosophical review".
2. James S., den föregåendes broder, f. 1860 i
Edinburgh, verkade vid olika amerikanska universitet
och är sedan 1898 professor i moralfilosofi i
Edinburgh. Han polemiserar mot Greens uppfattning af
viljans frihet och ansluter sig till Kants lära om
de praktiska postulaten. Som människo-lifvets mål
uppställer han "self-realisation", utveckling af
ens egen personlighet. Skrifter: A study oj ethical
principles (1894; 12:e uppl. 1911) och English
philosophers and school of philosophy (1912).
1-2. S-e.
Sethe, Kurt, tysk egyptolog, f. 1869 i Berlin,
1900 e. o. och 1907 ord. professor i Göttingen, har
författat bl. a. Untersuchungen zur geschichte und
all er tumskund e Ägyptens (5 bd, 1896 ff.), texten
till bd l-4 af Lepsius5 "Denkmäler aus Ägypten und
Äthiopien" (1897 ff.) och Das ägyp-tische verbum (3
bd, 1899 ff.) samt utgett bl. a. "Urkunden des alten
reichs" (sedan 1903) och "der 18. dynastie" (4 bd,
19C6 ff.) samt "Die altägyp-tischen pyramidentexte"
efter Berlinmuseets pap-persaftryck och fotografier
(2 bd, 1908-10). Han har ock varit medarbetare i
Berlinakademiens "Ägvptisches wörterbuch".
Seti, egyptiska konungar af 19:e dynastien. 1. S. I
lefde ungefär 1400 år f. Kr. och är bekant dels
genom segerrika krig mot grannfolken i Syrien och
främre Asien, i spetsen för hvilka stod det mäktiga
chetafolket, dels och ännu mer genom storartade
minnesmärken, bland hvilka rikstemplets i Karnak
berömda hypostylsal, i hufvudsak hans verk., är det
mest bekanta. I Bab-el-Moluk, i Tebes västra del,
lämnade han efter sig en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
