Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sesi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
Sesi-Sessrumner
208
vandrade omkring i sin med räkneböcker, brudskrifter
och smörgåsar fullstoppade vida rock. Sin största
ryktbarhet vann S. genom sina rimmerier, utgifna
1806 under titeln Brudeskrifter med mera af och
öfver samt utgifna af arithmetices magistern och
apologisten Hans Jakob Seseman (ny uppl. af Hanselli
1858). Som matematiker lär han ha varit ovanligt
skicklig. Utom sin aritmetiska lärobok, "innehållande
ett philosophiskt, mathe-matiskt curieusitets
cabiuett, inrättadt och prydt med utvalda och
angenäma samt eftertänksamma propositioner i räkne-
och mätekonsten", utgaf han ock en Algebra eller högre
och naturligare samt allmännare räknekonst (1791-93).
Sesi, arkeol. Se Pantelleria, sp. 1462.
Sesia (fordom Sesites), flod i italienska
prov. Kovara, rinner upp på Monte Rosa och flyter i
sydöstlig hufvudriktning genom en dalgång i Pen-ninska
alperna ned på lombardiska slätten. Den bildar i
sitt nedre lopp gräns mellan prov. Novara och Pavia,
upptar Cervo fr. h. och mynnar fr. v. ut i Po, nära
Casale. Längd 138 km. (J- F- N.)
Se’sia, zool. Se Stekelfjärilar.
SesNdae, zool. Se Stekelfjärilar.
Seskarön, ö i Bottniska viken, Norrbottens län,
12 km. från Salmis, omkr. 5 km. i ö. och v. och
lika mycket i n. och s., delad mellan Nedertorneå
socken (norra hälften) och Haparanda stad (södra
hälften). I den förra delen ligga Sandviks ångsåg,
med 3 ramar, l kant-, l klyf- och l stafverk,
tillhörig Svenska trävaruaktiebolaget Kemi (1910),
med en fast arbetspersonal af omkr. 120 pers. och en
årstillverkning af 6,COO stds sågade varor och 120
stds staf och annat småvirke, samt Granviks ångsåg med
8 ramar, 3 kant-, 5 klyf- och 2 stafverk, tillhörig
A.-b. Granviks sågverk (1909; aktiekapital 720,COO
kr.), med en arbetspersonal af omkr. 350 pers. och
en årstillverkning af 14-16 tusen stds sågade varor
och 800 stds staf.
Seskvioxid (S e s q u i o x i d), kem. o. toxik. Se
Nickel, sp. 832. Jfr Färgning, sp. 291 -292.
Sesléria Scop., bot., ett släkte inom fam. Gra-minem,
Fesfwcece-gruppen. Axvippan är tät, rundad eller oval,
icke sammantryckt, vid basen försedd med ett bredt
fjäll och bildad af flerblommiga småax. Skärmfjällen
äro för hvarje småax 2, hinnaktiga, kölade, med kort,
uddlik borst, som når öfver blommorna. Blomfjällen
äro hinnaktiga, med flera korta borst i den
tvärhuggna spetsen. I Sverige finnes på ängsmark
mindre allmänt S. c&rulea, som är ett tämligen
lågväxt, styft, glatt, i tufvor växande gräs,
älfäxing, blå älf-v i n g. Bladen, som ha slutna
slidor, äro samlade vid stråets bas. Axvippan är
mer eller mindre mörkt blåaktig. När denna art
växer i ringar, anses den af folket beteckna de
platser, där älfvorna dansat i ring. Gräset lämnar
godt foder. -. Om S. dactyloifdes se Prärihun-den.
O. T. S. (G. L-m.)
Sesnuten, en 1,393 m. hög bergstopp i öfre Setesdalen
(se d. o.), Norge. Söder om S. ligger det 2,46
kvkm. stora Sesvatn, hvarifrån Otra härflyter. _
K. V. H.
8eso’stris 1. Sexoosis framställer det grekiska
uttalet af namnet på en egyptisk farao, i
hvilken somliga velat se Ramses II, andra Useret-sen
(stundom läst Seseretsen) III af 12:e dynastien. Som
stöd för den förra åsikten åberopas ett smeknamn
på Ramses II, hvilket i papyrerna läses Sesu eller
Sessurä, hvarur ljudlagsenligt kunnat utveckla sig
Sesostris (jfr Strymon af roten srw). En tredje åsikt
söker förklara namnet S. som en sammansmältning af
S e t i och R a m s e s, namnen på två konungar,
far och son (af 19:e dynastien), hvilka gjort sig
synnerligen utmärkta genom krigiska bedrifter. I
den grekiska sagan har S. upphöjts till en hjälte,
som lik Alexander ej vet af någon gräns-för sin
eröfringslystnad. Egyptologien har ej kunnat skänka
bekräftelse åt det grekiska åskådningssättet.
K-P-*
SesquiaMtera (lat. "halfannan", förhållandet
3:2), mus., latinsk benämning på kvinten; i
men-suralmusiken en med 3/2 betecknad proportion,
antydande, att 3 minimas skulle gälla lika mycket
som förut 2 (jfr Hemiolia, Mensuralmusik och
Proportion 2); i orgeln en tvåkörig stämma,
som består af grundtonens kvint och decima.
A. L.*
Sesquioxid, kem. Se Seskvioxid.
Se’ssa, sjöv., toft 1. roddbänk å
vikingaskeppen. Dessa bänkar hade sin plats
uti rummet närmast masten, hvilket benämndes
"krapparummet". Platsen emellan sessorna kallades
"skiprum". Ett fartyg med 20 roddarbänkar kallades
tuttunga-sessa, ett med 30 bänkar triatigi-sessa.
Se’ssa Aurunca [aoro’-], stad i italienska
prov. Caserta (Kampanien) och vid järnvägen
Neapel- Caserta-Gaeta. 20,756 inv. i hela kommunen
(1911). Biskopssäte med en romansk katedral, ly-ceum,
gymnasium, prästseminarium. - Staden hette fordom
Suessa Auruncorum och var under romartiden berömd
för sitt vin från det i s. belägna Monte massico
(811 m.). Ruiner af en romersk bro, en amfiteater,
akvedukter och bad. (J- F- N->
Sesse-öarna, en af 62 öar bestående arkipelag i
nordvästra delen af Victoria Njansa, inom engelska
protektoratet Uganda De flesta öarna äro tätt
skogbevuxna och svårt hemsökta af sömnsjukan. För
att hindra dennas spridning flyttades befolkningen
1909 öfver till fastlandet. J. F. N.
Sesshiu, O t a, japansk målare, f. 1420(?),
d. 1506(?), var en af de stilskapande mästarna,
komponerade landskap, stort sedda med kraftigt
tecknade berg, och utförde figurmålningar, där
en figurs kontur ofta bestod af ett enda flytande
penseldrag. Hans motiv - landskap, figurer, fåglar
- liksom hans behandlingssätt upptogos af många
hans efterföljare. S. var verksam äfven i Kina,
där han bl. a. utsmyckade det kejserliga palatset.
G-g N.
Sessil (lat. sefssilis)} bot., fastsittande (se B e
n t h o s), oskaftad.
Sessilive’ntres, zool. Se Steklar.
Session (lat. sefssio, af seder e, sitta), sittning,
sammanträde, öfverläggning (företrädesvis en
domstols).
Session-courts [se;Jn kå’ts]. Se Indien, sp. 519.
Sessions of the peace [~se’jns öv the pi’s]. Se
Fredsdomare, sp. 1326.
Sessrumner, Serssrymner, nord. myt. (isL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
