Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pizarro, Fransisco - Piz d'Err - Pizzicato, mus. - Pizzighettone - Pizzo. Se Pik - Pizzo (hamnstad) - P. Ja. - Pjatigorsk - Pjatina. Se Pätin - Pjesjkov, Aleksej Maksimovitj - Pjäs - Pjäsbefälhafvare, artill. Se Kanonbefälhafvare - Pjäspark, artill. Se Belägringsartilleripark - Pjätteryd - Pjäxa - Pjön - Pjöng-jang. Se P-hjöng-yang - pl. - P. L. - Pla. Se Grand-Popo - Placage - Place - Place, Victor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
talrika, men oväpnade följe och furstegästens
infångande. I en handvändning var inkaväldet
störtadt. Visserligen sökte Atahualpa sedermera
återvinna sin frihet genom hopbringande
af en ofantlig guldskatt (värderad till 5
mill. dukater) till fördelning mellan P:s
män. Men P. röjde den kunglige fången ur vägen,
och sedan Almagro kommit tillbaka med en
afsevärd hjälptrupp, trängde P. vidare söderut
mot Cuzco, som besattes 15 nov. 1533. Snart
följde Quitos eröfring. Till blidkande af
infödingarna, som ej kunde bjuda inkräktarna
samladt motstånd, kröntes en yngre broder till
Atahualpa som inka. Efter öfverbringande,
genom brodern Fernando P., till spanske konungen
af dennes lott i bytet (l mill. dukater) hade
P. bl. a. utnämnts till markis samt gränserna
bestämts för P:s och Almagros styrelseområden
(äfven den senare hade denna gång fått sig
ett ståthållarskap: det okända "Nya Toledo",
nuv. Chile). P. egnade sig nu en tid med kraft åt
Perus inre förvaltning. Nödvändigheten af att ha
hufvudstaden vid kusten dref honom att söka plats
för en ny sådan, och nyåret 1535 lade P. nära
floden Rimacs mynning grunden till Ciudad de los
Reyes, nuv. Lima. I april 1536 utbröt uppror mot
spanjorerna i Peru, hvarunder P:s yngste bror,
Juan, stupade. Faran afvärjdes väsentligen 1537
genom Almagros mellankomst, och inkaväldets
undergång beseglades. Osämjan mellan P. och
Almagro hade emellertid blifvit allt bittrare
och ledde till ett flerårigt inbördeskrig. Den
slagne och tillfångatagne Almagro själf blef på
Fernando P:s befallning afrättad redan 1538, ett
dåd, som kostade föröfvaren 20-årigt fängelse
i Spanien. En sammansvärjning af Almagros
vänner, "Chile-männen", ändade emellertid
tre år senare P:s lefnad: han nedhöggs i sitt
palats i Lima. Hans broder Gonzalo P. gjorde
sig under anarkien för en kort tid till herre
i landet, men afrättades som upprorsmakare
1548. P. intar en förgrundsplats bland de
spanske s. k. mindre upptäckarna genom sin
djärfva dådlust, ledarförmåga och ej minst
sin aldrig svikande uthållighet, så behöflig
vid underkufvandet af det välorganiserade och
kulturellt framskridna inkaväldet. Hans grymhet,
trolöshet och vinstbegär göra dock P:s person
mindre tilldragande än t. ex. en Cortez’. -
Litt.: Francisco de Xeres (P:s sekreterare),
"Conquista del Peru" (1534; se äfven
Hakluyt societys publikationer, ed. Markham),
W. H. Prescott, "History of the conquest of Peru"
(1847, ny uppl. 1902; sv. öfv. 1877), A. Helps,
"The life of P." (1869), och F. A. Ober,
"P. and the conquest of Peru" (1906).
F.Sj–.
Piz d’Err, P. de Calderas, P. Julier, P. Ot, bergstoppar i Rätiska alperna. Se Err. – Piz Giuf. Se Crispalt. – Piz Kesch. Se Kesch. – Piz Languard. Se Languard. – Piz Linard. Se Linard.
Pizzicato [pitsikatå], it., mus.,
strängens knäppning med fingret, användes
på stråkinstrument till omväxling med
stråkspelningen. A. L.*
Pizzighettone [pittsigettåne], stad och liten
fästning uti italienska prov. Cremona, vid Adda
och järnvägen Brescia–Cremona–Pavia. 4,367
inv. (1911) i kommunen. Efter nederlaget vid
Certosa di Pavia hölls Frans I af Frankrike en
tid fången i citadellet.
Pizzo [pi’ttså], it. Se Pik.
Pizzo [pi’ttså], hamnstad uti italienska
prov. Catanzaro (Kalabrien), vid Eufemiaviken
och vid kustbanan. 7,494 icv. (1911) i
kommunen. Tonfiskfångst och korallfiske. Invid
staden ligga ruinerna af det gamla slott, där
Joakim Murat 13 okt. 1815 vardt skjuten. Han
ligger begrafven i stadens kyrka. P. blef nästan
h. o. h. förstördt genom jordbäfningarna 1783
och 1905. (J. F. N.)
P. Ja., signatur för Jakubovitj, P. F.
Pjatigorsk, stad i ryska Terekområdet i
Kaukasus, vid en bibana till Kostov–Bakubanan,
37 km. s. v. om Georgijevsk, ligger vid Kumas
tillflöde Podkumok och har sitt namn (de fem
bergen) af sitt läge mellan de fem omgifvande
bergen: Lysaja gora (736 m.), Masjuk (992 m.),
Smeinaja (990 m.), Besjtau (1,400 m.) och
Zjeljesnaja göra (854 m.), alla af vukaniskt
ursprung. Omkr. 50,000 inv. Längre söder ut vid
samma bibana ligga Essentuki, med alkaliska
källor af 11–16° C., och Kislovodsk
(omkr. 11,000 inv.), med en stark, kolsyrehaltig
källa (liknande Apollinaris) samt n. om P. Zjeljesnovodsk, med järnhaltiga, alkaliska källor
af 15–49° C. P. är företrädesvis märkligt genom
sina många på svafvelkalcium och svafvelnatrium
rika mineralkällor af 27–46° C.
Pjatina, ry. Se Pätin.
Pjesjkov, Aleksej Maksimovitj, rysk
författare. Se Gorkij.
Pjäs (fr. pièce, eg. stycke, del, bit),
"fältstycke", kanon (om artilleripjäser se
Artilleri); figur i schackspelet; teaterstycke,
skådespel; konstnärligt arbetad möbel eller
annan större husgerådssak; fyrverkeripjäs
(se Fyrverkeri).
Pjäsbefälhafvare, artill. Se Kanonbefälhafvare.
Pjäspark, artill. Se Belägringsartilleripark.
Pjätteryd, socken i Kronobergs län,
Sunnerbo härad. Areal 14,841 har. 1,754
inv. (1913). P. utgör ett pastorat i Växjö stift,
Sunnerbo kontrakt.
Pjäxa, ett ursprungligen finskt namn (fi. pieksu)
på kängsko (se d. o.), ibland också användt för
skor af allmänt europeisk modell. K. B. W.
Pjön, i vissa trakter benämning på ungar af mört
och andra fiskarter, begagnade som agn. R. L.*
Pjöng-jang. Se P-hjöng-yang.
pl., förkortning för pluralis.
P. L., förkortning för lat. pastor loci, ställets
pastor, för poëta laureatus, krönt skald, och
för professor logices, professor i logik.
Pla. Se Grand-Popo.
Placage [-kaj], fr. 1. Inlagdt eller faneradt
snickeriarbete. - 2. Fortif. Plackning (se Beklädnadsarbete, sp. 1236).
Place [pla’ss], fr., plats, torg. – Om P. de
Grève (nu Place de Hôtel de Ville) se Grèveplatsen och om staden Paris’ många andra ryktbara torg, t. ex. P. de la Bastille,
P. du Carrousel, P. de la Concorde, P. de
la République, P. Vendôme m. fl., se Paris,
sp. 71–72 och pl.
Place [pla’ss], Victor, fransk konsulatsämbetsman
och fornforskare, f. 1822, d. 1875, blef 1851
fransk konsul i Mosul och fortsatte jämte
J. Oppert och F. Fresnel de af hans företrädare
Botta påbörjade utgräfningarna vid Khorsabad
(se Assyrien, sp. 253). P. var sedermera efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
