- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1495-1496

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meistergesang ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skummjölken undgås. Däremot erhålles med denna
anordning hvarken så högt smörutbyte eller så
fint smör, som då mjölken omedelbart föres till
mejeriet. Driftkostnaderna vid mejerier stå i
allmänhet i omvändt förhållande till den afverkade
mjölkmängden och uppgå vid smörmejerier, med en
daglig mjölkmängd af intill 1,000 kg., till 1–1,5 öre
per kg. mjölk, men böra vid separatormejerier med
en mjölkmängd af minst 5,000 kg. icke öfverstiga
1/2 öre pr kg. mjölk. Vid ismejerier för smör
eller ostberedning understiger kostnaden oftast
1 öre pr kg. Ekonomisk hänsyn gör således,
att separatorsmörmejerierna helst anläggas
stora. Anläggningskostnaden för sådana växlar
vanligen mellan 20,000 kr. och flerdubbelt detta
belopp, under det att is- och ostmejerier ofta äro
mycket billigare. Afräkningen mellan smörmejeri
och leverantörer sker vanligen en gång i månaden på
grund af veckonoteringarna för smörprisen och den
levererade mjölkens fetthalt, bestämd genom 2–3 gånger
i månaden gjorda fetthaltsbestämningår. Kontrollen
öfver mjölken utöfvas vanligen af mejeripersonalen
eller ock genom kontrollör, anställd hos
mjölkbedömningsförening, bildad af distriktets
mejerier.
H. J. Dft.

Mejeriförening, lokal sammanslutning af landtmän för
anläggande och drift af mejeri (se d. o.). Oftast
äro dessa föreningar grundade på andelsprincipen
(se Landtmannakooperation), mera sällan ha de form
af bolag.

Mejerihandtering, yrkesmässig mjölkhushållning. Se
Mejeri och Mjölkhushållning.

Mejeriinstitut. Se Alnarp och
Mejeriundervisning.

Mejerikongress, Internationell, kongress för
afhandlande af frågor rörande mjölkhushållning och
mejerihandtering. Vid 1903 års kongress i Bruxelles
bildades en internationell permanent byrå (Bureau
permanent de la fédération Internationale de laiterie
)
som centralstyrelse för följande kongressers
anordning och verkställande af kongressernas
beslut. Byrån, som består af representanter för de
i kongresserna deltagande länderna, har sitt säte i
Bruxelles. Kongresserna, som anordnas af en nationell
organisationskommitté, ha hållits i Bruxelles 1903,
Paris 1905, Haag 1907, Budapest 1909 och Stockholm
1911.
H. J. Dft.

Mejerikonsulent. Se Mejeriundervisning.

Mejerikonsulentföreningen, stiftad 1888, utgöres
af mejerikonsulenter och mejerilärare i statens och
hushållningssällskapens tjänst. Den har till uppgift
att verka för mejerihandteringens utveckling.

Mejeriskola. Se Mejeriundervisning.

Mejerist, mejeriföreståndare (-derska).

Mejeristation. Se Mejeriundervisning.

Mejeriundervisning, undervisning i mjölkens egenskaper
och i de olika sätten för dess tillgodogörande, lämnas
i de flesta länder dels vid landtbruksläroverken,
dels vid särskilda läroanstalter för mejeripersonals
fackliga utbildning, dels af kringresande
undervisare. I Sverige meddelades ännu på 1850-talet
undervisning i mjölkhushållning endast af enskilda
kringresande undervisare, bland hvilka märkes majoren
P. U. Gussander (se d. o.). Med mjölkhushållningens
öfvergång från att vara en hushållssyssla till en
särskild industri följde behofvet af en fackutbildad
personal, och för att
fylla detta behof inrättades 1858 två lägre
mejeriskolor
för kvinnor, den ena enskild
med understöd af statsmedel å Bergkvara i
Kronobergs län, den andra, statens, vid Ultuna
landtbruksinstitut. Den förra upphörde 1880,
hvarefter liknande skolor funnits vid Robertsfors i
Västerbotten 1880–96, vid Huså i Jämtland 1885–95,
vid Grytnäs i Norrbotten 1894–95 samt vid Björkfors
i samma län 1895–1903. Vid Åtvidaberg i Östergötland
finnes sedan 1896 en lägre af staten understödd skola
för såväl manliga som kvinnliga elever. Vid Alnarps
landtbruksinstitut ha sedan 1873 kurser för kvinnliga
elever hållits på Malmöhus hushållningssällskaps
bekostnad. Den lägre mejeriskolan vid Ultuna
fortgick till år 1883, då vid hvardera institutet
inrättades högre mejeriskola för manliga elever;
den vid Ultuna upphörde 1891, och den vid Alnarp
förändrades 1893 till ett mejeriinstitut med en högre
afdelning som påbyggnad på landtbruksinstitutskursen
och hufvudsakligen afsedd för utbildande af lärare
och konsulenter, samt en lägre afdelning för danande
af praktiska mejerimän. Då mejeriskolorna ej kunde
fylla behofvet af mejeripersonal, anordnades 1863
så, att enskilda välskötta mejerier mot ersättning
af statsmedel mottaga en eller några få kvinnliga
elever, som under en tvåårig kurs, hvartdera året vid
olika mejerier, erhålla praktisk öfning och för en
mejerska erforderlig teoretisk undervisning. Antalet
dylika mejeristationer har på senare år varit
omkr. 30. För meddelande af undervisning och råd i
boskapsskötsel och mejerihushållning antogs 1859 en
med statsmedel aflönad agronom och 1867 en andra
sådan. 1889 uppdelades deras verksamhet så, att
den ene skulle vara instruktör i nötboskapsskötsel
och den andre i mejerihushållning; från 1906
benämnas de statskonsulenter. Statskonsulenter i
mejerihushållning ha numera hufvudsakligen till
uppgift att vara Landtbruksstyrelsens sakkunniga
i sitt fack och att inspektera mejeriskolor och
mejeristationer. Rådgifningen i mejerifrågor
utöfvas däremot numera hufvudsakligen af
hushållningssällskapens mejerikonsulenter, af hvilka
i allmänhet en är anställd hos hvarje sällskap. – I
Finland meddelas den högre mejeriundervisningen vid
landtbruksekonomiska fakulteten vid universitetet
i Helsingfors och den lägre med 6 månaders
kurser vid teoretiska mejeriskolor (2 st. 1909),
ettårskurser vid praktisk-teoretiska mejeriskolor
(2 st.) samt vid tvååriga kreatursskötar- och
mejeriskolor (3 st.). Praktisk utbildning lämnas
genom af landtbrukssällskapen och mejeriförbunden
bekostade praktikantinstitutioner (motsvarande de
svenska mejeristationerna) under Landtbruksstyrelsens
öfverinseende. – Norge har en högre mejeriskola vid
statens högre landtbruksskola på Aas samt 6 lägre
mejeriskolor med 1 års eller 3 månaders kurser. En
mejeriinspektör handhar ledningen af landets
mejeriväsen och inspektionen af de statsunderstödda
anstalterna, en smörmästare och en ostmästare verka
hvar för sin gren af mejeriskötseln i hela landet,
och 7 mejerimästare tjänstgöra som undervisare och
rådgifvare hvar i sitt distrikt. – I Danmark lämnas
vid landbohöjskolen i Frederiksberg samt vid tre
med statsmedel understödda landtbruksskolor, vid
Dalum och Ladelundgård samt i Ribe, undervisning i
mjölkhushållning på grund

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:54:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0782.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free