- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1493-1494

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meistergesang ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1493

Mejdel!-Mejeri

1494

ter och skogsbruk). 1887 blef han
korresponderande led. af Vitt. hist. o. ant. akad.
E. Ebg.

Me’jdell, norsk släkt. Se Me i del 1.

Mejer, Johannes, dansk kartograf, f. 1606,
d. 1674, sedan 1647 k. matematikus, började redan
1636 utarbeta några kartor öfver vissa trakter i
Slesvig, och 1642-48 fullbordade han på uppdrag
af Kristian IV en kartläggning af Slesvig och
Hol-stein. 37 af dessa kartor upptogos i Danckwerths
"Landesbeschreibung der zwei herzogthtimer". Senare
utarbetade M. en förträfflig karta öfver hela
Danmark samt särskilda öfver Jylland och de skånska
landskapen ("Skaanebogen", omfattande 8 blad,
1658). Men krig och landets utarmning hindrade
utgifvandet af såväl dessa kartor som en omfångsrik
beskrifning af Slesvig och Holstein (en motskrift
mot Danckwerths). Också planerade M. en fullständig
atlas i 7 bd, som skulle omfatta alla de nordiska
länderna, Sverige inberäknadt. L. utvecklade en
märklig arbetsförmåga, och oaktadt många brister
enl. nutidens uppfattning beteckna hans kartor ett
stort framsteg. E. Ebg.

Mejeri (ty. meierei, af meier, förvaltare af
landtgods, af lat. major, se d. o.), i äldre
svensk litteratur äfven dejeri (af deja),
byggnad och inrättning för mjölks förvaring och för
beredning af smör, ost och andra dylika produkter,
"mejeriprodukter". Man skiljer mellan is- och
separatormejerier, allteftersom grädden afskiljes
genom handskumning af i isbad gräddsatt mjölk eller
genom separering, mellan smör- och ostmejerier, efter
produktionens art (med gräddmejerier betecknas de,
som mottaga grädde till afkärning) samt mellan
gårds- (herrgårds-), uppköps- och andelsmejerier
efter förhållandet mellan mjölkleverantör och
mejeriet. Då mjölkhushållningen först började växa
till en från hushållet skild tillverkning, inrättades
först mejerier (dejerier) vid de enskilda gårdarna,
särskildt de större herrgårdarna, för att behandla
gårdens egen mjölk, och vid dessa mottogs äfven
stundom mjölk från närliggande gårdar. Vinsten å
denna rörelse

illustration placeholder
Fig. 1. Mellansvenskt andelsmejeri (Rasbo, Uppland).


lockade snart till anläggning af uppköpsmejerier, i
form af bolag, leverantörer eller som från jordbruk
fristående affärer. Dylika mejerier uppstodo på
1870-talet i stort antal, och då mjölken icke utan
olägenhet kunde forslas på längre afstånd, anlade
uppköpsmejerierna filialer för mjölkens mottagande och
gräddsättning, hvarefter grädden fördes till central-
eller hufvudmejeriet, men skummjölken användes till
ystning vid filial- l. gräddmejeriet. Den
främsta anledningen till detta mejerisystem, som
utvecklades i synnerhet af H. A. Lidholm (se d. o.),
bortföll emellertid, då på 1880-talet separering
infördes, och därmed försvunno svårigheterna att
erhålla tillfredsställande smörutbyte ur mjölk,
som körts längre väg. Däremot ökades de vanliga
uppköpsmejerierna alltjämt. Men bristande solidaritet
mellan mejeriegaren och mjölkleverantörerna, hvilka
hade föga intresse af att lämna mejeriet fullgod
mjölk, samt svårigheten att realisera de väldiga
massorna af skummjölk – förnämligast genom ystning
och svinuppfödning – framkallade en allt allmännare
sammanslutning särskildt af de mindre

illustration placeholder
Fig. 2. Mejerisalen i Rasbo andelsmejeri.


mjölkleverantörerna till bildande af
mejeriföreningar efter andelsgrundsatsen, så att
samtliga leverantörerna ega andelsmejeriet och
dela vinsten i förhållande till levererad mjölk
och tecknade andelar. Om än den första svenska
andelsmejeriföreningen bildades vid Hvilan i Skåne
redan 1880, under det att det första danska mejeriet
efter denna grundsats kom till stånd år 1882 vid
Hjedding i Jylland, så var det dock i Danmark, som
andelsväsendet i mejerihandteringen utvecklades,
och de svenska andelsmejeriföreningarna äro bildade
efter danskt mönster. 1910 utgjorde andelsmejerierna
omkr. 500, d. v. s. en tredjedel af landets alla
mejerier. Deras framgång beror väsentligen därpå,
att leverantörernas delaktighet i affären drifver
dem att själfva söka leverera mjölk af bästa
beskaffenhet och äfven öfvervaka, att öfriga
delegare göra detsamma, hvarför produkterna bli
goda och jämna. Då tillverkningen sker i stor skala
och förvaltningen är billig, bli omkostnaderna små,
hvartill kommer, att leverantörerna vanligen återtaga
skummjölken till visst pris, hvars realiserande
således ej tynger mejeriaffären. Sedan handseparatorer
blifvit billiga och allmänna, ha mejeriföreningar i
trakter med gles bygd af hufvudsakligen små gårdar,
såsom i Kristianstads, Blekinge och Kronobergs läns
skogsbygder, ordnats så, att jordbrukarna separera
mjölken hemma och skicka grädden till ett centralt
gräddmejeri, hvarigenom vinnes ej blott besparing
i transport- och mejerikostnad, utan äfven att
skummjölken tillgodogöres hemma, utan att försämras
genom transport, och därtill faran af tuberkulos och
andra smittsamma sjukdomars spridning med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:54:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0781.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free