- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1497-1498

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meistergesang ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af föregående praktisk utbildning vid
arbetande mejerier.
H. J. Dft.

Mejerska, arbeterska vid eller förestånderska
för ett mejeri.

Mejical [mechika’l] l. Mezcal,
rusdryck. Se Cactaceæ, sp. 935.

Méjico [me’chikå], spansk namnform för
Mexico (se d. o.).

Mejillones [mechiljå’nes], stad i det 1882 af Bolivia
till Chile afträdda området Antofagasta, vid Stilla
hafvet under 23° 8’ s. br., den bästa hamnen på hela
Syd-Amerikas västkust, skyddad af en mot n. riktad
udde, Morro de M. I trakten finnas stora guanolager
och koppargrufvor. Staden anlades i början af
1870-talet i en fullständig ödemark, hade 1874 2–3
tusen inv., men förstördes nästan helt och hållet af
ett jordskalf 9 maj 1877 och har nu öfverflyglats af
Antofagasta.
(J. F. N.)

Mejlaender. 1. Otto Georg M., norsk jurist och
lagutgifvare, f. 19 aug. 1829 i Kristiania, d. där
2 febr. 1899, tog juridisk ämbetsexamen 1854, blef
1866 assessor och 1877 justitiarius i Kristiania
byret. Han utgaf "Love, anordninger etc. for
kongeriget Norge" (12 bd, med register, 1849-95),
sammandraget "Almindelig norsk lovsamling" (1860-90;
2:a uppl. 1885-93), supplement till bägge dessa verk
för 1892-96 (1900), "Christian V:s Norske lov" (1883;
2:a uppl. 1892) och dessutom en lång rad editioner
af de enstaka årens lagar samt af större separatlager.

2. Marie Wilhelmine M.-Hellesen, den föregåendes
dotter, norsk skådespelerska, f. 8 nov. 1866 i
Kristiania, har studerat i Paris, för S. Hebbe
och fru Winterhjelm och debuterade 1891 som
Svanhild i "Kärlekens komedi" på Dram. teatern i
Stockholm. 1892-99 var hon engagerad vid Kristiania
teater, 1899-1903 vid National-theatret och 1903-11
vid Fahlströms teater. Hennes hufvudroller ha varit
Svanhild, Hjördis i "Hser-msendene paa Helgeland",
Hedda Gabler, Maria Stuart i Björnsons drama, Virginia
i Bojers "Bru-tus", Ragnhild och fru Guldborg i
"Svend Dyrings hus", Magda i "Hemmet", Sväva i "En
handske", fru Bornemann i Bergströms "Karen Bornemann"
och Brita-Stina i "Lars Anders och Jan Anders". Hon
har gjort sig gällande företrädesvis i det moderna
problemdramat, men har ock med framgång spelat
komiska och humoristiska roller. Sedan 1899 är hon
gift med läkaren E. Hellesen (f. 1871) i Kristiania.
1-2. K. V. H.

Mejning, artill. Se Luft k re v a d, sp. 1300.

Mejonit, miner. Se S k a p o l i t.

Mejram, bot. Se M a j o r a n a.

Mejsel. 1. Tekn., kilformigt eggverktyg af stål, som
nyttjas för bearbetning af hårda ämnen (metaller,
sten o. d.), hvarvid det med hammarslag indrifves
i arbetsstycket för att sönderdela detta eller
uthugga smärre flisor eller spånor därur. Mejselns
ena ända är härdad och har en egg med en skärvinkel
om 45–70°; den andra, något bredare ändan är ohärdad
för att kunna motstå hammarslagen utan att springa
sönder. Den vanliga mejselns egg är rak och parallell
med tvärsektionens längsta sida, kryssmejselns egg
är vinkelrät mot denna. Skrotmejseln är en med öga
och skaft försedd större mejsel. För olika ändamål
användas mejslar med halfrunda eller på annat sätt
formade eggar. Mejslar för bearbetning af trä kallas
stämjärn (se d. o.). – Skrufmejsel är ett
mejselliknande verktyg, hvarmed mindre skrufvar,
hvilkas hufvud för detta ändamål äro försedda med
spår, kringvridas vid infästning eller lossning.

2. Arkeol. Mejseln uppträder redan under stenåldern,
tillverkad af flinta och andra stenarter eller af
ben och hjorthorn (fig. 1). Under

illustration placeholder
Fig. 1. Flintmejsel från Skåne och skiffermejsel

från Västerbotten.


illustration placeholder
Fig. 2. Bronsmejslar från bronsåldern i Frankrike.


bronsåldern är mejseln mycket vanlig (fig. 2). Den består
af koppar eller brons. Alltefter eggens bredd och
beskaffenhet skiljer man mellan bred-, smal- och
hålmejslar af sten. De förstnämnda äro egentligen
endast små yxor. Bred- och smalmejslarna kunna vidare
vara rät- eller tvärmejslar, beroende på eggens
läge i midtlinjen eller närmare ena bredsidan. Den
eggen motsatta ändan, nacken, kan vara tjock eller
smal. Praktfulla och välpolerade benmejslar af svin,
nötkreatur, älg, kronhjort och rådjur ha anträffats
i pålbyggnaden vid Alvastra. Unik är en mejsel af
bäfvertand från samma plats. Sten- och benmejslar äro
anträffade mångenstädes i norra och västra Europa
samt i Siebenbürgen. Från bronsåldern föreligga
smalmejslar, nära besläktade (se fig. 2) med de
samtida yxorna (skaftcelter och hålcelter). Eggen
kan vara rät eller från sidan konkav. De förekomma
öfverallt i Europa alltifrån bronsålderns första
tid. 1. G. H-r. 2. T. J. A.

Mekanik (af grek. mechané,
verktyg, maskin), vetenskapen om de lagar, som äro
gällande vid förändringar i kropparnas lägen, och de
krafter, som därvid utöfva inflytande. Mekaniken är
således en del af den allmänna naturläran. Stundom
betraktas den som en gren af fysiken, men den är
dock en fullt själfständig vetenskap. De metoder man
begagnar för utforskande af mekanikens sanningar
öfverensstämma likväl med dem, som man begagnar i
fysiken, ehuru de matematiska hjälpmedlen äro af ännu
större betydelse i den förra vetenskapen, under det
att de experimentella hjälpmedlen hittills där fått
spela en tämligen under-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:54:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0783.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free