Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malajiska arkipelagen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och efter verbet, t. ex. oraN makan nasi, människor
äta ris. Genitiven betecknas, såsom i semitiska språk,
blott med det styrande ordets ställning framför det
styrda, t. ex. radza negri, landets konung, eller
som i ural-altaiska med vidhängande af suffix för
3:e pers. vid det styrande ordet, t. ex. anakNa
radza, son-hans konung (= konungens son), öfriga
kasus uttryckas med prefix, t. ex. ka-negri, till
landet. Adjektivet, som alltid står efter sitt
hufvudord, är fullkomligt oböjligt. Vid pronomina
framträder en skillnad emellan olika språkarter efter
olika social ställning (jfr något liknande i fråga om
t.ex. de italienska tilltalspronomina), men endast
där och ej så strängt genomfördt som i javanskan. Den
skillnad man förr efter Marsden gjorde mellan fyra
olika malajiska språkformer (från bahasa dalam,
"hofspråk", till basa ka cukan, "vulgärspråk"), hvarpå
här formerna bahasa, vulg. basa, "språk" må tjäna som
exempel och hvilken skillnad ofta reduceras till blott
"hoog-maleisch" och "loog-maleisch", är ingen annan än
den man i alla språk finner mellan litteraturspråket
och de olika samhällsklassernas därmed mer eller
mindre öfverensstämmande samtalsspråk. Possessiva
uttryckas med suffix, t. ex. kuda-ku, min häst,
kuda-kaw, din häst. Verbet har inga särskilda former
för tempora, modi och personer. De förra uttryckas
blott med tillagda adverb, t.ex. deNar, höra, aku
deNar, jag hör, aku suda deNar, jag hörde, aku man
deNar, jag skall höra. Däremot utvecklar verbet en
utomordentlig rikedom på afledda stammar. Passiv,
som här användes mycket oftare än i andra språk,
bildas vanligast med prefixet di, och agenten sättes
efter verbet i genitivställning, t.ex. dimakan radza,
konungens ätna (= af konungen ätes). Pronominala
subjekt uttryckas med de possessiva suffixen,
t.ex. ku-makan, mitt ätna (= af mig ätes),
kaw-makan, af dig ätes, di-makan-Na, af honom
ätes. Af öfriga bildningar, kausativa, transitiva,
denominativa, reciproka, permissiva m. fl., hvilka
genom sammansättning af de särskilda prefigerade,
suffigerade eller infigerade bildningsstafvelserna
kunna uppgå till ett oerhördt antal, må här
exempelvis anföras de neutrala, med infixet -um-,
t.ex. g-um-ilaN, glittra, af gilan, glans.
Malajiska litteraturen är till både innehåll och
omfång betydande. De poetiska alstren indelas af
malajerna i flera arter, som kunna hänföras till två
stora klasser: 1) arabiska diktformer, såsom schair,
episka sånger, madah, lof-sånger, rubai, epigram,
gasal, kärlekskväden m. fl., samt 2) malajisk
folkpoesi, pantun och gurindam (se nedan). Mest
ansedda äro schair, och som de förnämsta af dessa
räknas Schair Bidasari (Sången om Bidasari), en
skön prinsessa (utg. af Hoewell, 1843, af Favre,
1875, af Klinkert, 1886), Schair Keni Tambuhan,
likaledes en underskön konungadotter (införd i
Marsdens grammatik samt utg. af de Holländer, 1856,
af Klinkert, 1886), och den af furst Ali Hadji 1846
diktade Schair sultan Abdul-muluk (utg. af Roorda
van Eysinga, 1848). Af densamme diktade tänkespråk
ha utgifvits af Netscher (1854). Dessutom finnas de
flesta javanska, från indiska källor hämtade dikter
i malajisk öfv. eller efterbildning, såsom Sri Rama
(Furst Rama; utg. 1843). Af andra litteraturprodukter
må nämnas Hakiyat Hang Tuwah (öfv. af Brandstetter,
i "Malaio-polynesische forschungen", 1894), Prinses
Balkis (utg. af v. Wijk, 1881). Vidt utbredda äro
de indiska fabelverken, t. ex. Kalila och Dimnah
i malajisk bearbetning (utg. af Gonggrijp, 1876),
Pañcatantra (Pandjatandaram, utg. af van der Tuuk,
1866). Pantun och gurindam äro rena folkprodukter, som
allmänt reciteras eller sjungas, men sällan upptecknas
af malajerna själfva. Den förra är en vers på fyra
rader, där hvarannan rad rimmar och det egentliga
innehållet (en kärlekssuck, ett epigram e. d.) ligger
i de två sista raderna, medan de första innehålla
en oftast mycket aflägsen antydning eller liknelse
om det kommande. Gurindam äro tänkespråk, moraliska
regler o. d., i två med hvarandra rimmande rader (en
sloka). Denna form ha också ofta de utomordentligt
talrika och städse citerade malajiska ordspråken. Af
prosalitteraturen är den historiska både rik och
värdefull, ehuru formen är rent krönikeartad. Det
förnämsta historiska verket är Sulalat-es-salatin
(Kvintessensen af sultanerna; från början af
1600-talet). Öfver alla de malajiska småstaterna
finnas krönikor. Många äro också de skrifter,
som behandla malajisk sed och rätt (undang-undang,
lagar, såsom Hukm pelajaran, Sjöfartsrätt, utg. af
Dulaurier, 1845, och lagböcker utg. af Keijzer, 1835,
och Meursinge, 1844), Bustanu-s-salatin (Sultanernas
trädgård; etik) o. a. Nya testamentet öfversattes
redan 1668 af Brouwer; hela bibeln af Leidekker och
van der Vorm, 1733 (ny uppl. af Willmet 1820-24). –
Jfr W. Marsden, "Grammar of the malayan language"
(1812) och "Dictionary of the malayan language"
(2 vol. 1812), Dulaurier, "Mémoires, lettres et
rapports relatifs au cours de langues malaye et
javanaise" (1843), Favre, "Grammaire de la langue
malaise" (1876) och "Dictionnaire malais-francais
et franç.-mal." (4 vol., 1875-80), de Holländer,
"Handleiding bij de beoefening der maleische
taal en letterkunde" (6:e uppl. 1893), Meursinge,
"Maleisch leesboek" (3 vol., 1880), och Maxwell,
"Manual of the malay language" (1882). Andra
grammatiker af Crawfurd (1852), Roorda van Eysinga
(1856), Pijnappel (1866), Klinkert (1882), Tendelov
(1901) och Hindorf (1904). F.ö. hänvisas till de
fyra stora, ännu pågående tidskrifterna "Tijdschrift
voor Nederlandsch Indie" (Batavia-Groningen,
fr. 1838), "Tijdschr. voor indische taal-, land-
en volkenkunde" (Batavia, fr. 1852), "Bijdragen tot
de taal-, land- en volkenkunde van Nederl. Indië"
(Haag, fr. 1853) och "Journal of the Straits branch
of Roy. asiat, soc." (fr. 1878), i hvilka med få
undantag all malajisk litteratur publiceras. Den
bästa ordboken är den stora, på nederländska
regeringens bekostnad af de Wall och van der Tuuk
utgifna "Maleisch-nederlandisch woordenboek" (3 bd,
Batavia 1877-84). Andra ordböcker äro af de Wilde
(1841), Roorda van Eysinga (13:e uppl. 1869),
Crawfurd (1852), Pijnappel (3:e upp. 1884),
Klinkert (1885) och Swettenham (2 bd, 1886-87).
H.A. (K.F.J.)
Malajisk kamfer, Malajisk Sumatrakamfer,
kem. farm. Se Dryobalanops.
Malajisk-polynesiska rasen. Se Malajiska rasen.
Malajisk-polynesiska spräkstammen omfattar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
