Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Makrilltärnan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
595
Makt går före rätt-Malaci
596
nist, forskningsresande, f. 23 nov. 1827 i Tula,d.l6
febr. 1891 i Petersburg, företog vidsträckta resor
’i Sibirien, norra Kina och Japan 1859-65 och var
sedan 1871 direktör för botaniska trädgårdar och
museer i Petersburg. Bland hans många förtjänstfulla
arbeten märkas Pri-mitice Floras, Amuren-sis
(1859), Plantarum novarum Japonice et Mandschuriet
diagno-ses (1866), Diagnoses plantarum novarum l
-7 samt bearbetningar af N. M. Przeval-skijs och
G. N. Pota-nins m. fl. samlingar i Flora Tangutica
(1877-88) och Enumeratio plantarum hucusque in
Mongolia nec non adjacente parte Turkestanice sinensis
lectarum (1889). M. blef 1889 led. af Vet. akad. i
Stockholm. C. Lmn. Makt går före rätt. SeMacht gehtvor
r e c h t.
Ma-kua, bantu-stam. Se Bantu, sp. 877. Makulatur
(af lat. maculäre, fläcka), urspr, under ett
arbetes tryckning skadadt (fläckadt) pappersark, i
allm. papper, som icke kan bättre användas än till
omslag; värdelöst papper. - Makulera, fläcka, göra
till makulatur, förstöra.
Ma!. 1. Petrogr., groft grus. Se G r u s, sp. 442. I
folkspråket kallas vid stränderna befintligt groft
grus strandmal. - 2. Zool. Se M a l f j ä-r i l a r
och Malsläktet.
Mala au’rea, farm. Se Tomat. Malabär
[eng. utt. mälobä’J, sannolikt en arabisk ordform
af dravid. mala, berg, och pers. bar, land, eller af
sanskr. malayavara, bergland. 1. Sydligaste delen af
Indiens västkust från dennas sydända, kap Komorin,
till 14° n. br., i ö. begränsad af Västra Ghats och
deras sydliga fortsättning, tillhör presidentskapet
Madras och sönderfaller i vasallstaterna Cochin och
Travancore samt de omedelbart brittiska distrikten
M. och S. Kanara, tills. 47,000 kvkm. Kusten är låg
med laguner, som äro förenade genom smala kanaler,
hvilka användas vid kustfart. Den vattnas af en
mängd små floder från bergen i ö. Hamnarna äro
dåliga. Det har fuktigt, ehuru ej osundt klimat och
rik vegetation samt lämpar sig förträffligt för odling
af kaffe och kardemummor. Peppar är hufvudpro-dukten
på slättlandet. Befolkningen tillhör dra-vidastammen
och uppgår till omkr. 7,? mill. (1901), de fleste
hinduer, hvilka tala malajalam (se d. o.). Dessutom
finnas s. k. svarta och hvita judar (i staden Cochin)
och ett stort antal kristna, hvaraf omkr. 200,000
s. k. tomaskristna (nestorianer). Protestantiska och
katolska missionärer ha länge och med framgång arbetat
i denna del af Indien. En framstående beståndsdel
af muhammedanerna bilda de s. k. mopla (mappila),
hvilkas våldsgärningar länge gjorde landet osäkert
och slutligen föranledde inkallandet af trupper för
ordningens återställande. - 2. Brittiskt distrikt i
ofvan-nämnda område, begränsadt i n. af South Kanara,
i s. af Cochin, har en areal af 15,008 kvkm. med
2,800,555 inv. (1901). Det kallas "Indiens trädgård"
och producerar företrädesvis ris, kokosnötter
och kaffe. Industrien representeras genom några
fabriker i Kalikut och Cannanore. Hufvudstad
är Kalikut. - När Vasco da Garna 1498 landade
i Kalikut, var Malabarkusten delad i en mängd
stater. Portugiserna anlade faktorier i Kalikut,
Cannanore och Cochin, men förlorade de båda senare
till holländarna 1656-63. Engelsmännen slogo sig
ned i Tellicherri 1708 samt bemäktigade sig under
1700-talet, särskildt genom krigen mot Haidar
AU och Tippo Sahib, hela det nuv. distriktet.
J- F- N-
Malabariska språket kallades först genom ett
misstag af portugisiska kolonister det dravidiska
tamilspråket på Västra indiska halföns östra kust,
och ännu i vår tid finner man i äldre litteratur
(Max Muller, Hunter o. a.) detta vilseledande
namn. Stundom, och riktigare, nyttjas benämningen
malabariska om det på västra kusten (Ma-labar) talade
dravidiska språk, hvars inhemska och numera äfven
i Europa vanligaste namn är malajalam (se d. o.).
H. A. (K. F. J.)
MalabarkafFe. Se Kaffe, sp. 538.
Malabarkanel, bot. /arm. Se Kanel, sp. 764.
Malabarkardemumma, bot. farm. Se Kardemumma.
Malabarkino, farm. med. Se K i n o.
Malabon [-bå’n], stad i prov. Kizal på Luzon bland
Filippinerna, nära Manilaviken och 5 km. n. om
staden Manila. 20,136 inv. (1903). Sockerbruk, fiske
samt odling af Cananga odorata, af hvars blommor
beredes parfymen ilang-ilang-olja, som utgör en af
de förnämsta exportartiklarna (hufvudsakligen till
Frankrike). Wbg.
Malachias. Se M a l a k i a s.
Malachi’idae, zool. Se Me l y rid se.
Malachit [-kit], miner. Se Malakit.
Mala^hium Fr., bot. Se Stellaria.
Mala’ch[us, zool. Se M e l y r i d se.
Malacho’wski. 1. Stanislaw M., grefve, polsk
statsman, f. 1736, d. 1809, var polsk marskalk vid
1788-92 års konfederationsriksdag. Han var en af
det ryssfientliga, "patriotiska", partiets förnämsta
män och den kraftigaste främ-jaren af den 3 maj 1791
antagna författningen. 1792 motsatte han sig fåfängt
den ryssvänliga Targowiczkonfederationen. 1807 blef
M. president i hertigdömet Warschaus senat. - Hans
broder Jacenty M., d. 1821, kronkansler, senare
justitieminister, var hans politiske motståndare,
men drog sig 1792, vid krigets utbrott, tillbaka till
privatlifvet. - 2. KazimirzM., den föregåendes frände,
polsk militär, f. 1765 i Litauen, d. 1845 i Chantilly,
gick efter Polens tredje delning i fransk krigstjänst
(1799), inträdde 1807 som öfverste i hertigdömet
Warschaus här, deltog i fälttåget mot Kyssland 1812
och utnämndes af Napoleon till general. I slaget
vid Leipzig 1813 blef han fången. 1815-18 var han
guvernör på fästningen Modlin. 1830 slöt han sig till
polska upproret, fick för kort tid öfverbefälet i
aug. 1831 och undertecknade kapitulationen i Warschau
natten till 8 sept., hvarigenom staden öfverlämnades
åt ryssarna.
Malaci (af grek. malatei’a, uppmjukning), med.t
uppmjukning, mest i betydelsen sjuklig uppmjuk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
