Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik / 597-598 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Makrilltärnan ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ning af vissa väfnader eller organ
(se Gastromalaci och Osteomalaci). Fordom nyttjades ordet
äfven i st. f. pica, den sällsamma lystnaden hos
hafvande kvinnor.
F. B.*

Malacka. Se Malakka.

Malacocephalus, zool. Se Macruridæ.

Malacodermata, zool. Se Mjukbaggar.

Malacodermidæ, zool. Se Mjukbaggar.

Malacopterygii, zool. Se Physostomi.

Malacostraca, zool. Se Kräftdjur, sp. 151.

Maladetta (fr. Monts Maudits, sp. Montes
Malditos), högsta berggruppen i Pyrenéerna,
belägen i deras västra del i Katalonien mellan
Esera och Arandalarna. Den har tre toppar: Pic de la
M. (3,312 m.), Pic du Milieu (3,356 m.) och Pic de
Néthou l. d’Aneto (3,404 m.). Den sistnämnda bildar
en oval plattform af 20 m. längd och 5 m. bredd,
bestående af upptornade massor af kvartshaltig
porfyr. Berget bestegs första gången 1787 af
Ramond. Ofantliga glaciärer ligga på M:s norra sida.
(J. F. N.)

Mala fide, lat., i ond afsikt, mot bättre
vetande. Motsats: bona fide. Jfr Fides.

Málaga. 1. Provins i spanska landskapet Andalusien,
vid Medelhafvet, emellan Granada i ö. och Cádiz
i v. 7,389 kvkm. 504,685 inv. (1910). Ehuru
jordbruket i allmänhet skötes dåligt, produceras
dock hvete i goda år vida öfver behofvet, och stora
kvantiteter drufvor, russin samt andra sydfrukter
exporteras. M:s olja och viner äro högt värderade, och
på senare åren har odlingen af sockerrör betydligt
tilltagit. Kommunikationsväsendet är flerstädes
ganska bristfälligt till följd af landets bergiga
beskaffenhet. M. genomskäres emellertid från n. till
s. af järnvägen Córdoba–Málaga, med sidobanor
från Bobadilla till Granada och till Ronda. –
2. Hufvudstad i nämnda provins och näst Barcelona
Spaniens viktigaste hamn, ligger i bakgrunden
af den vackra Malagaviken vid ån Guadalmedinas
utlopp och vid foten af en brant kulle, som bär ett
moriskt fäste, Gibralfaro, samt bildar det sista
utsprånget af en längs kusten löpande rad af kullar,
som frambringa det berömda Malagavinet. 133,045
inv. (1910). M. är biskopssäte, har "instituto",
präst- och ett lärarseminarium, navigationsskola, 4
teatrar och tjurfäktningsarena (för 11,000 pers.). Med
anledning af sin nästan ständigt molnfria himmel
har M. stundom jämförts med Neapel. Klimatet är
ett af de mildaste och jämnaste i Europa, med en
årstemperatur af 19,3° C. (13° för vintern och 27°
för sommaren). Regndagarnas antal är i medeltal 39
årligen och regnmängden omkr. 400 mm. Gatorna nära
hafvet äro breda och jämförelsevis moderna, men i den
äldre stadsdelen smala och krokiga. Staden eger få
märkliga offentliga byggnader. Katedralen påbörjades
omkr. 1538 i grek.-romansk stil, men fullbordades
i sitt nuv. skick först 1719. Ännu finnes i M. en
mängd moriska byggnadsverk, såsom portar, torn,
murar och kvarlefvor af moskéer. Af den gamla
moriska Atarazanas (arsenalen) finnes endast
en port kvar. Alcazaba (citadellet) ligger
i ruiner, bebodda af en hop zigenare, men det
ofvannämnda Gibralfaro (från 1200-talet) är ännu i
godt skick. Förbi Gibralfarokullen leder Avenida de
Pries genom villakvarteret Caleta med
praktfulla trädgårdar till de östra
förstäderna. Hamnen, som i början af 1800-talet
var djup nog att mottaga de största linjeskepp,
igengrundades sedan, men har de senare årtiondena
mycket

Strandparti i staden Malaga.

förbättrats, så att åtminstone de västra kajerna äro
tillgängliga för stora ångare. Den skyddas af två med
fyrtorn och batterier försedda vågbrytare. En stenkaj
vid den grunda stranden och verk, som afse att afleda
Guadalmedinas slam, äro under uppförande. Handeln
består mest i export af prov:s produkter: bly, vin
("Malaga"), russin, citroner, pomeranser, apelsiner,
fikon, olja och espartogräs, men exportkvantiteten
är stadd i nedgående. Hela införseln steg 1909
till 112,823 ton, mest stenkol och råvaror,
och exporten till 93,726 ton. Antalet ankomna
fartyg var 2,101, hvaraf 17 svenska. Till Sverige
exporteras mest russin, olivolja, pomeransskal,
vin och vindrufvor. Industrien har på senare tiden
tilltagit och omfattar flera stora järngjuterier
och maskinfabriker, bomullsspinnerier och väfverier,
kemiska fabriker, ättik- och spritfabriker samt
sockerbruk. – M. är Strabons och Ptolemaios’ Ma’laka
och kallas af Plinius Malaca foederatorum. Det
var en fenicisk anläggning och hade ännu på
Ciceros tid en punisk karaktär, hvarigenom
staden skilde sig från städer med iberiskt eller
grekiskt ursprung. Vespasianus gjorde den till ett
"municipium" och västgoterna till biskopssäte. Efter
slaget vid Guadalete (714) kom den i arabernas våld
och gällde snart som en af de förnämsta städerna
i Andalusien. Den tillhörde kalifatet i Córdoba,
men efter omajjadiska dynastiens fall var den för
kort tid hufvudstad i ett själfständigt rike. Senare
blef den beroende af Granada. 1487 intogs staden
efter en lång belägring af Ferdinand och Isabella
samt behandlades med stor stränghet. – 3. Stad i
dep. Santander i republiken Colombia. Omkr. 7,000
inv. Ylleväfverier; varma järnkällor.
1–3. (J. F. N.)

Málagas(i), Mal(a)gasch, det
inhemska gemensamma namnet såväl på de till malajiska
rasen hörande stammarna på Madagaskar (se vidare
d. o.) som ock på de af dem talade dialekterna (se
Malagassiska språket).
H. A.*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>