Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mafiosi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
maffia" (1892), Cutrera, "La m. e i mafiosi"
(1900), och Alongi, "La maffia" (2:a uppl. 1904).
(V. S-g.)
Mafiosi [-åsi]. Se Mafia.
Mafiti (M a v i t i, M a f i t u, M as i t u),
en v. om Nyassasjön boende sulustam. Till mafiti
räknas äfven y a o, som bor vid Rovuma, w a h e h
e vid Ruahas och Urangos källor samt w a t u t a i
Ugombo. Mafiti vandrade omkr. 1825 från sina sydliga
boplatser öfver Sambesi och underkufvade folken på sin
väg. Särskildt ha watuta utöfvat under 1800-talets
sista årtionden stort inflytande på förhållandena i
Ekvatorial-Afrika. De tågade ända upp emot ATictoria
Nyansa, och sedan de under höfdingen Mirambo - bekant
för sitt möte med Stanley - slagit sig ned i Ngomba,
blefvo de det härskande folket i dessa delar af
Afrika. De hotade de tyska stationerna i Usaramo,
Khutu och Usagara och lyckades t. o. m. 1891 och
1892 förinta två tyska expeditioner, tills de 1897 på
allvar betvingades af tyskarna. E-
Rid.
Mafitu, sulustam. Se Mafiti.
Ma foi [-fwa7], fr. (eg. min tro), minsann, min själ,
på min heder!
Ma’fra, stad i portugisiska distriktet Lissabon
(Estremadura), nära Atlantiska hafvet, 30
km. n. v. om Lissabon, på en torr högslätt. 4,794
inv. ’1900). Stadnn är bekant för det af konung Johan
V 1717 ’)2 för en kostnad af 70 mill. kr. byggda
klosterpalatset (se fig.), det portugisiska Escorial,
en kolossal fyrkant af 251 m. längd och 221 m. bredd,
med, som det uppges, 866 rum och 2,500 fönster. Midten
upptages af en marmorkyrka, rikt prydd med statyer
och andra konstverk. I slottet, uf hvilket en del nu
användes till kadettskola, linnes ett bibliotek på
80,000 bd. Den egentliga klosterbyggnaden (som nu ej
längre begagnas för ändamålet) innehåller 300 celler.
(J. F. N.)
Måg., förkortning för lat. magister (se d. o.) och
magistratus (se Magistrat).
Magaard [-går], U d ger Valdemar R a s-m u
ss e n, dansk konstnär, f. 1864 i Köpenhamn,
var till en början musiker, studerade måleri vid
konstakademien och i Tuxens skola, målar i olja och
akvarell motiv från det gamla Köpenhamn och från
Rörvig samt bondemotiv. M. är ock en god etsare.
G-g N.
Magadha. det forna namnet på den del af västra
Bengalen, som omfattar slättlandet på båda sidor om
Ganges och motsvarar ung. det nuvarande Behar (se
d. o.). M. är berömdt som buddismens vagga. Väl föddes
Buddha utanför det egentliga M. (n. därom i närheten
af Himalaya), men hela hans verksamhet var förlagd
till M., där han vandrade omkring och predikade i
M:s då förnämsta orter Räjagrha, i hvars närhet han
under Bodbiträdet erhöll sin upplysning (nuv. Gaya),
Benares (Väranasi), Käucämbhi, Qrävastl. M. är
icke blott buddismens ursprungsland; det var under
århundraden dess förnämsta säte. Därifrån utgick
den buddistiska missionsverksamheten till Ceylon,
Tibet, Kina, Turkestan och i andra riktningar,
Hög-Asien och södra Europa o. s. v. M. var centrum i
den äldsta större egentliga statsbildningen vi känna
från Indien. Under Mäurya-dynastiens tid, särskildt
under dess grundläggare, Chandra Gupta och dennes
sonson Acoka (omkr. 259 -226), stod detta världsrike
på höjdpunkten af makt och förenade till en politisk
enhet nästan hela Indien. Äfven sedan donna enhet
upphört, fortfor M. med Pätaliputra (nuv. Patna) som
hufvudstad att vara den förnämsta staten i Indien
ända till 5:e-6:e årh. e. Kr. Så småningom uppgick
M. i andra statsbildningar, och 1202 eröfrades det af
muhammedanerna; sedan dess har det under de politiska
växlingarna varit närmast förbundet med Bengalen. Jfr
bl. a. V. A. Smith, "Early history of India" (1908).
K. F. J.
Mägadhi, "Magadha-språket", det sanskritiska namnet på
den prakritdialekt (se A r i s k a språk, sp. 1466,
och Indiens språk och litteratur, sp. 545-546),
som förutsattes ha varit landsspråket i landet
Magadha (se d. o.) på Buddhas tid. Troligen var
mägadhi det språk, hvarpå Buddha predikade och
hvarpå de buddistiska kanoniska skrifterna urspr,
voro al-fattade. Senare öfversattes de till olika
dialekter, bl. a. päii, sanskrit, apabhramca
o. s. v. Åtskilliga rester af detta äldsta mägadhi
torde förefinnas särskildt i pälikanon. Annars
är den äldsta form, som vi ha kvar, den dialekt,
som förekommer i de flesta Acoka-inskrifterna (med
undantag af versionerna från Girnär, Shähbäzgarhi och
Man-sehra). Det mägadhl-prakrit, som i dem användes,
torde böra betraktas som konung Acokas kanslispråk,
hvaraf han betjänade sig vid sina påbud till folket
i olika delar af hans stora rike, hvars centrum
var Magadhalandet. I öfrigt har man blott ytterst
sparsamma rester kvar af detta prakrit, t. ex. i vissa
dramer, såsom Mrcchakatikä och Qakuntala, och där -
något som gäller alla pra-kritdialekter i dramatiken
- som ett konventionellt kast- eller yrkesspråk, som
blott delvis kan göra anspråk att motsvara den talade
landsdialekt, hvars namn det bär. De mest framträdande
egen-domligheterna i mägadhi till skillnad från
sanskrit och andra prakritdialekter är, att mot r och
l i dessa svarar endast l i mägadhi samt ändeisen -e,
där de andra språken ha -o, t. ex. mägadhi pulipe
’man, mannen’ mot sanskr. purusö, päl. prakr. puriso
o. s. v. - Med ardhamägadhi, "half-mägadhi", menas
en språkform, som är använd i vissa dogmatiska
skrifter tillhörande jäinasekten. Då jäinaläran
liksom buddismen har Magadha till sitt ursprungsland,
är det i och för sig sanno-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
