Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mafiosi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
443
Magadis-Magalhäes’ arkipelag
444
likt, att äfven ardhamagadhi grundar sig på
Ma-gadhalandets språk, fast det senare förändrats
genom en delvis konstlad - litterär - blandning med
andra prakritspråk, särskildt mähärästri i samband
med deras skrifters öfverflyttning eller apte-ring
för andra landsändars befolkning. Jfr företrädesvis
Pischel, "Grammatik der präkritspra-chen" (1900;
i Biihlers "Grundriss der indoari-schen philologie
und altertumskunde", I, 8). K- F- J-Ma’gadis, mws.,
ett harpan liknande forngrekiskt stränginstrument med
20 strängar, hvaraf 10 voro stämda i oktav under de
öfriga; det spelades med bägge händerna.
Magalda’n, stad i prov. Pangasinån på ön Luzon bland
Filippinerna, omkr. 3 km. från Lingayen-viken. 15,841
inv. (1903).
Magalhães [port. utt. magaljãïʃ], äfven skrifvet
Magelhaens (fr. Magellan, sp. Magallanes), Fernão de,
portugisisk sjöfarande, f. omkr. 1480 i Villa de
Sabrosa (prov. Traz-os-Montes) af adlig familj. Tidigt
kom han till hofvet i Lissabon, där han erhöll god
uppfostran. 1505 slöt han sig frivilligt till den
af Almeida anförda expeditionen till Indien. Under
sin sjuåriga krigstjänst där förvärfvade han
under segling i de indiska farvattnen geografiska
insikter och tillfälle att grundligt bereda sig
för sitt blifvande värf som ledare af en maritim
upptäcktsresa. F. ö. utmärkte han sig genom mod
och duglighet. Efter återkomsten från Indien slöt
han sig till den straffexpedition, som 1513 afgick
till Marokko, och erhöll i en af striderna där
ett sår i knäet, som gjorde honom halt för hela
lifvet. Återkommen till Portugal 1514, utsattes
han för hvarjehanda småaktiga trakasserier, fick
afslag på sin begäran om förhöjning i sin blygsamma
pension som f. d. tjänsteman i Indien och drog sig
tillbaka från hofvet samt sysslade med planer för nya
forskningsresor, hvarvid han särskildt hade Molukkerna
i tankarna. Han ville nå dem genom att segla västerut,
"den spanska vägen", öfvertygad om, att ett sund
till de asiatiska farvattnen fanns någonstädes genom
Nya världen. Men då han ej fick något understöd af
konung Emanuel, som dels icke trodde, att något
sådant sund fanns, dels ej vågade i strid med
Tordesillastraktaten af 1494 segla i den spanska
andelen af jorden, lämnade M. Portugal, gick i Karl
V:s tjänst och fick spansk medborgarrätt samtidigt med
sin vän astronomen Ruy Faleiro. 22 mars 1518 slöts en
"kapitulation" mellan Karl V samt M. och Faleiro,
hvarvid konungen förband sig att utrusta en flotta
på 5 skepp, som uteslutande skulle hålla sig inom
det spanska halfklotet, där Molukkerna voro förlagda
på en företedd jordglob. De 5 fartygen, som räknade
tills. 480 ton och hade en besättning af omkr. 280
man af en mängd olika nationaliteter, voro gamla och
murkna med "spanten mjuka som smör". De afgingo 20
sept. 1519 från S. Lúcar, nådde 13 dec. Rio de
Janeirobukten och 11 jan. 1520 La Plata utan att
finna det sökta sundet. Sedan M. öfvervintrat
i Puerto San Julian på Patagoniens kust och med
kraft undertryckt ett där utbrutet myteri, nådde
han 21 okt. 1520 vid ingången till sundet den udde,
som han kallade De las Virgenes, och framträngde
genom den dittills h. o. h. okända vattenväg,
som sedermera erhöll namnet Magalhães’ sund (se
d. o.), till Söderhafvet, som han först varseblef
28 nov. och för dess ständigt lugna vattenspegel
benämnde Stilla oceanen. Ett af hans fartyg hade
förolyckats på Patagoniens kust, med ett annat hade
hans personlige fiende, den portugisiske lotsen Gomez,
återvändt hem ur sundet. M. genomseglade med de tre
återstående fartygen på tre månader och tjugu dagar
Stilla hafvet samt upptäckte, då han var nära att duka
under af brist på vatten och lifsmedel, 6 mars 1521
Ladronernas (Marianernas) ögrupp och kort därefter
Filippinerna. Han omvände till kristendomen härskaren
på Cebu (en af dessa öar). Men då han ville göra denne
till öfverherre öfver alla öarna, stupade M. på ett
krigståg mot ön Mactans höfding 27 april 1521. Endast
ett af hans fartyg, "Victoria", återkom, under
Sebastian el Canos ledning, 6 sept. 1522 med 31 mans
besättning till Spanien, rikt lastadt med kryddor,
hvarigenom kostnaden för eskaderns hela utrustning
blef mer än dubbelt betald. – M. efterlämnade själf
inga dagböcker. Den bästa originalberättelsen om
den första jordomseglingen är författad af hans
följeslagare italienaren Ant. Pigafetta och utgifven
på italienska först omkr. 1524 i Venezia, i fransk
öfv. omkr. 1525 och efter en annan handskrift af
Amoretti 1800 (fr. öfv. 1801). Den är jämte fem
andra originalberättelser intagen i den hittills
fullständigaste beskrifningen öfver resan, lord
Stanleys "The first voyage round the world" (Hakluyt
society 52, 1874). Se F. H. H. Guillemard, "The life
of Ferdinand Magellan and the first circumnavigation
of the globe" (1890), och E. Falk, "M. och den första
verldsomseglingen" (i Heimdals folkskrifter 1899).
Wbg.
Magalhães [magaljãïʃ], Domingos José Gonçalves
de, brasiliansk skald och diplomat, f. 1811 i
Rio de Janeiro, d. 1882 i Rom, reste 1833 till
Europa, var 1836–38 attaché i Paris, en tid därpå
professor i filosofi i Rio de Janeiro, och senare
efter hand brasilianskt sändebud i Turin, Wien
och Washington. M. framstod som hufvudman för den
nya nationella och romantiska skaldeskolan i sitt
fädernesland, sedan han utgett den lyriska samlingen
Suspiros e saudades (1836), följd af de filosofiska
dikterna Mysterios, sorgespelen Antonio José (1839)
och Olgiato (1841) samt ett epos, A confederação dos
Tamoyos (1857), som med väl träffad lokalfärg skildrar
indianstammarnas kamp mot portugiserna och Rio de
Janeiros grundläggning. Vidare märkes Urania (1862),
en samling kärleksdikter, och det första filosofiska
arbetet af en brasilian, Factos do espirito humano
(1858). M:s Obras completas utgåfvos 1864–65, i 8 bd.
Magalhães’ arkipelag [magaljãïʃ], bland sjöfarande
benämning på de n. om Marianerna, mellan 20° och 32°
n. br. samt 130° och 156° ö. lgd spridda öarna och
ögrupperna, omkr. 110 kvkm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
