Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristnes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1469
Kritemulsion-Kritik
1470
stundom få fram de allra sirligaste foraminiferskal i
stor mängd; vanligtvis äro emellertid foramini-fererna
underordnade, och kritan sainmansättes af ett
finkornigt kalkslam. Bland foraminifererna
är Glo-bigerina ytterst sällsynt; vanligare
äro sådana former (Rotalia, Textularia etc.),
som lefva på hafsbottnen och på måttligt djup,
ung. 200-300 m. eller ännu mindre. När därtill
kommer, att skrifkritan stundom öfvergår i en
grundvattensbildning, grönsand, och hyser tjockskaliga
ostron (Gryphcea vesicularis, se G r y p h se a),
som säkerligen lefde på grundt vatten, har man ingen
anledning att längre fasthålla vid den gamla åsikten,
att skrifkritan är en djuphafs-aflagring, jämförlig
med våra dagars globigerina-slam. En del af det amorfa
kalkpulver, som bildar kritans hufvudmassa, utgör
den pulverformiga resten af sönderfallna snack- och
musselskal, sjöborr-skelett, bryozodjurhus o. s. v.;
man har antagit pulvret bildadt genom bakteriers
inverkan. En annan del utgöres af ur lösningar af surt
kalcium-karbonat fälld krita. Bland de mikroskopiska
organismerna märkas också små skifformiga kokkoliter
(se d. o. och Flagellata).
2. Kem. tekn. Krita, som ur kemisk synpunkt
utgöres af mer eller mindre förorenad kolsyrad kalk,
har dels samma användning som vanlig kalksten
och begagnas särskildt med fördel i glas- och
sodafabriker, vid beredning af hydrauliskt murbruk
o. s. v., dels användes den till följd af sin mjuka,
finkorniga, affärgande beskaffenhet till teckning,
målning o. d. För dessa ändamål komma i handeln
dels utvalda rena bitar (s. k. styckekrita),,
dels och företrädesvis genom föregående behandling
(pulverisering och slamning) fint fördelad krita,
antingen i form af pulver (slammad krita) eller med
tillhjälp af limvatten formad i prismatiska stänger,
cylindrar, kakor o. s. v. (skrifkrita, skräddarkrita).
Handelsnamnen växla efter fabrikerna. De bästa
sorterna anses komma från Frankrike och Tyskland.
Genom tillsats af färgämnen erhållas färgade kritor
(se Pastellfärger). Dock ha dessa ofta ej
annat än namnet gemensamt med verklig krita; så består
t. ex. rödkrita af en mjuk järnlera, svartkrita
af kolhaltig lerskiffer, o. s. v. S. k. spansk
(venezi-ansk) 1. Brian9onkrita är ett slags specksten
(se d. o.).
3. Med. Carbonas calcicus cretaceus 1.
Greta alla användes numera ej hos oss som
läkemedel, utan ersattes af Carbonas calcicus 1.
kalcium-karbonat, ett renare preparat, som
kan ges äfven invärtes. Som läkemedel användes
kalciumkarbo-nat ej sällan invärtes mot "magsyra",
äfven stundom mot diarré samt mot för starkt sur urin
med benägenhet för af sättning af urinsy resten i
urinvägarna. Vidare kan kalciumkarbonat nyttjas
som invärtes medel mot förgiftningar med syror.
Mot sjukdomar, förenade med benuppmjukning,
såsom rakitis och osteomalaci, särskildt den
förra, äro kalksalter af tvif-velaktigt värde.
I ett par kvicksilfverpreparat, hy-drargyrum cum
creta och merkuriolpulver, ingår fint pulveriserad
kolsyrad kalk väsentligen som "vehikel", som ett
medel att fint och likformigt fördela kvicksilfret.
F. ö. ges kalciumkarbonat invärtes i form af pulver
med aromatiska tillsatser, äfven som kritemulsion
(emulsio carbonatis calcici). Ut-värtes användes
kalciumkarbonat som hufvudbe-ståndsdel i de flesta
tandpulver och i tandpasta för att förmedla tändernas
mekaniska rengöring, äfven-
så i s. k. skabbsalfva,
unguentum sulfuris composi-tum.
1. A.Hng. 2. S. J-n. 3. C. G. S.
Kritemulsion, med. Se Krita 3.
Kriterium (grek. kritérion), pröfvosten, kännetecken;
log., en bestämning, som är för en sak rent specifik,
så att man från bestämningens tillvaro kan sluta till
sakens. Jfr Criterium och K o n v e r-gensk r i t er
iu m. L. H. Å.*
Kritformationen, geol. Se Kritsystemet.
Kriti, nygrek. Se Kreta.
Krirtias (grek. Kgirlag, lat. Critlas), forngrekisk
statsman, atenare, efter störtandet af Theramenes
hufvudmannen för de "trettio tyrannerna" (se Grekland,
sp. 242), som under några månaders tid (404-403
f. Kr.) utöfvade ett formligt skräckvälde. Framför
andra gjorde sig K. genom sin hänsynslösa stränghet
hatad af folket. Han stupade år 403 i striden mot
Thrasybulos. För öfrigt hörde K. till sin samtids
mest bildade och begåfvade män. Han egde ett namn som
skald, filosof, talare och historieskrifvare. Platon
har efter honom uppkallat en bland sina dialoger
och låter honom äfven uppträda i dialogen "Timaios".
A. M. A.
Kritici’sm (se Kritik), -filos., i allmänhet ett
vetenskapligt förfaringssätt inom filosofien. Ordet
nyttjas i följande, mera bestämda betydelser. 1. I
vidsträckt bemärkelse betecknar kriticism hvarje
från auktoritetstro frigjordt filosoferande (motsats:
dogmatism i inskränktaste mening), t. ex. Greklands
och den nyare tidens filosofi. - 2. I inskränkt
bemärkelse är kriticism en filosofi, som gjort sig
fri från ovetenskapliga och obevisade antaganden,
särskildt rörande kunskapens möjlighet (motsats:
dogmatism i inskränkt bemärkelse). I viss mån är detta
fallet med all filosofi efter Sokrates, med hvilken
de kunskapsteoretiska undersökningarna kunna sägas ha
tagit sin början. Hvarje senare period i filosofiens
historia kan ock sägas vara kritisk i förhållande
till den föregående, såvidt den nämligen ytterligare
fördjupat det kunskapsteoretiska problemet. -
3. Till följd af den revolution, som Kant åstadkom i
kunskapsteoretiskt afseende, betecknas en filosofi,
som tillgodogjort sig resultaten af hans forskningar,
företrädesvis som kritisk. I synnerhet brukar man
så benämna den kan-tiska filosofien själf. Jfr
Dogmatism. L. H. Å.*
Kritik (grek. kritiké, bedömande, eg. kritiké tefchne,
konsten att bedöma), granskning, bedömande, sorgfällig
skärskådan, skarp undersökning. Ehuru gifvetvis
den kritiserandes personlighet alltid sätter sin
stämpel på hans verk, plägar man skilja mellan
objektiv och subjektiv kritik och med den förra
beteckningen mena en sådan, som söker genomföra
strängt sakliga synpunkter och stöder sig på en
systematisk uppfattning af hela det ämne, dit det
kritiserade hör. Tendentiös kallas en kritik, som
drifver en förutfattad mening och i hvarje fall ser
föremålet för kritiken från t. ex. konfessionell,
politisk, social eller bara modesynpunkt. Negativ
kritik uppehåller sig uteslutande vid det felaktiga
och förkastliga, medan den positiva kritiken
söker belysa sitt ämne allsidigt. Den allmänna
uppfattningen är merendels benägen att anse all
kritik negativ, och hela ordgruppen kritik, kritisk,
kritisera o. s. v. har kanske oftast bemärkelsen:
anmärkning, nagelfarande af fel. Till grund för
hvarje verklig kritik måste det ligga en måttstock
för bedömandet. Denna måttstock är i vissa
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
