- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1467-1468

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristnes ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1467

Kristusorden-Krita

1468

framställningar af Kristi person eller som prydnader,
sedermera äfven som förklarande bihang till
bilderna. Den enklaste formen är begynnelsebokstaven
i det grekiska ordet XPI2T02 (Christos). Med detta
för-bindes sedermera bokstafven l (begynnelsebokstaven
i grek. IH2OY2 = Jesus) eller den andra bokstafven
i XPIST02, det grekiska P (= E). Härigenom uppkomma
monogrammen >|< (= ICh = Jesus Christus), X> (= ChR),
% (= ChE eller IChE), äfven förekommande under formen
-p . Sådan är den folketymologiska förklaringen
af dessa Kristusmonograms uppkomst. Enligt nyare
undersökningar härleda de sig däremot dels ur
tn egyptisk gudomssymbol, dels ur den sexekriga
formen af det gudomen betecknande solhjulet (se
Kors). Någon gång förbindes med Kristusmonogrammet
ett N, begynnelsebokstaven i lat. noster (vår)
eller grek. nika (han segrar), eller INRI = I(esus)
N(azarenus) R(ex) l(udceorum), d. v. s. Jesus af
Nasaret, judarnas konung. Senare (från 1100-talet)
användas de mera tydliga bokstafs-sammanställningarna
XPC (af grek. XP[i<rto\2) samt ICXC (af I[rjoov\2
X[QIOTO]£), äfvensom förkortningarna IHS (eller IHC),
de tre första bok-stäfverna i IH20Y2. Det senare
monogrammet har fått en mycket vidsträckt användning
som inskrift på kyrkliga föremål och som jesuiternas
ordenstecken. Det ingår, som bekant, äfven i den
svenska Sera-fimerordens tecken samt förekommer i
Sverige jämväl som prydnadsmotiv å allmogesmycken
i silfver och å väfnader (Skåne). Den vidsträckta
användningen har gifvit upphof till många olika
tolkningar, t. ex. I(esus) H(ominum) S(alvator):
Jesus människornas frälsare, l(esus) H(ortator)
S(anctorum): J. helgonens förmanare, I(esum)
H(abemus) S(ocinm): vi ha Jesus till följeslagare,
I(n) H (o c) S(alus): här är frälsningen, och I(n)
H (o c) S(igno) (näml. vinces): i detta tecken
(skall du segra), d. v. s. en latinsk öfversättning
af den inskrift, som - enl. Eusebios’ berättelse
- jämte korsets bild visade sig på him-inelen
ofvanför den nedgående solen för kejsar Konstantin,
då han (312) drog ut mot Maxentius (se Konstantin,
sp. 832). Härtill kan läggas den svenska, ganska enkla
och sinnrika allmogetolkningen l(esus) H(errans)
S(on). - Som besläktade med Kristusmonogrammen få
vi anse äfven bok-stäfverna A och Q, A och O (se A,
sp. 2), hvilka bokstäfver ofta äro förbundna med
de egentliga monogrammen (se. fig.), det grek. OQN,
"den varande",* "den som är", samt vidare ordet IX0Y2
(ICHTHYS), som innehåller begynnelsebokstäverna till
de grekiska orden fyoovg Xgisrog Osov Yiog ZCDTTJQ
(= lesus Christos Theu Hyios Soter = Jesus Kristus
Guds Son Frälsare) och läst som ett ord, betyder
"fisk" samt ofta finnes an-vändt under den äldsta
kristna tiden. Upk.*

Kristusorden, en portugisisk, en påflig och
en brasiliansk orden. Dessa ordnars uppkomst är
ge-. mensam och härleder sig från år 1317, då konung

Kristusmonogram med bokstäderna A och Q
tillfogade.

Dionysius af Portugal till en ny andlig
riddaror-den, "Kristi riddare", förenade den upphäfda
tem-pelherreordens portugisiska medlemmar, hvilka
han låtit behålla de gamla ordensgodsen. Under
förbehåll att likaledes få utnämna riddare
stadfäste påfven 1319 den nya orden, hvilken
underkastades den hel. Benedikts regel, hänfördes
under cisterciensor-den och antog tempelherrarnas
statuter. Senare fri-kallades dess medlemmar från de
tre klosterlöftena. 1550 fästes stormästarvärdigheten
vid Portugals konungakrona, och orden sekulariserades
1789; i Brasilien nationaliserades den, men blef
där 1890 upphäfd efter kejsardömets fall. Se
vidare Ordnar. Kristussymböler. Som en symbol
för att beteckna Kristus användes redan under 2:a
årh. bilden af en fisk ^fig. 1), med hänsyftning på
den i art. Kristusmonogram omtalade bokstafsleken /,
ch, th, y, s.

Fig. 1. Fisken som Fig. 2.
Lammet som Kris-Kristussymbol, på en
tussymbol. Efter en kata-katakombgrafsten.
kombmålning.

- Något senare förekommer äfven lammet, med
hänsyftning på Johannes Döparens utrop: "Se
Guds lamm", samt framställningarna om lammet i
Uppenbarelseboken. Lammet framställes ofta med ett
Kristusmonogram öfver sig (fig. 2), med kors eller
korsfana, och blod rinner från dess hals ned i en
kalk. Flera fiskar på samma framställning beteckna
däremot de genom dopets bad frälsta människosjälarna,
flera lamm medlemmarna ^f Kristi hjord. Utom dessa
symboler förekommer ninder den äldre kristna tiden
och den egentliga medeltiden en mängd andra med mer
eller mindre tydlig hänsyftning på Kristus och kända
bibelställen, sålunda lejonet af Juda, den upphöjda
ormen, vidare enhörningen, hjorten, hönan, pelikanen,
klippan, vinstocken, den sjnärmade ljusstaken m. fi.
Upk.*

Kristvalla, socken i Kalmar län, Norra Möre
härad. 11,968 har. 1,441 inv. (1909). K. utgör
ett konsist, pastorat i Kalmar stift, Norra Möre
kontrakt. Inom socknen, 30 km. från Kalmar, 15
km. från Trekantens station å Kalmar järnväg ligga
Kristvalla hälsobrunn (svagt järn vatten), känd sedan
1784, och badinrättning, begagnade endast af ortens
befolkning. I^n.

Krisuvik, vik på södra kusten af halfön Reykja-nes
på Island. I närheten ligga svafvelgrufvor,
hvilkas bearbetande dock är förbundet med så stora
svårigheter, att brytning endast tidtals egt rum.

Krit (Kerit), en bäck i Palestina. Se Elia.

Krita (lat. creta). 1. Geol., petrogr., en mjuk och
affärgande, jordartad hvit kalksten, företrädesvis
bildad under kritsystemets (se d. o.) senontid i
norra Tyskland, Danmark, Skåne, norra Frankrike, södra
England och Irland. Karakteristiskt för skrif-kritan
är, att i densamma förekommer flinta som bollar eller
lager. Vid slamning af krita kan man .

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:51:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0766.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free