Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Java - Java-apan. Se Makakerna - Javahafvet. Se Sundahafvet - Javal, Louis Émile - Javan, (bibeln) - Javaner, folkstam på Java - Javanska språket och litteraturen - Jered (Bibeln)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med en längd af 5,251 km. förbinda J. med
Sumatra, med Madoera och Bali, med Borneo och
Billiton samt med Port Darwin (Australien). Mynt,
mått och vikt äro de holländska. Därjämte
begagnas i statistiken 1 bouw = 7,096,5 kvm.,
1 pikol = 61,76 kg. – "Javasche bank", grundad
1828, med ett aktiekapital af 6 mill. fl. och en
reserv af 1,8 mill. fl. har rätt att utsläppa
sedlar. Sparbankerna i Nederländska Indien
hade 1906 omkr. 65,000 insättare med 14
mill. fl. insatta medel.
Styrelse. J. utgör den viktigaste delen af
Nederländska Indien (se d. o.). Det var förr
styrdt efter ett system, som uppgjorts af
generalguvernören J. van den Bosch 1832 och som
är kändt under namnet "kultursystemet". Det var
grundadt på den principen, att staten skulle
öfvervaka de inföddes arbete, så att de icke
endast producerade tillräcklig föda för sig
själfva, utan äfven en stor mängd af sådana
kolonialvaror, som hade marknad i Europa. Numera
tillämpas detta system endast för odling af
kaffe. – J. (jämte Madoera) är deladt i 17
residentskap, hvart och ett under en resident,
biträdd af flera assistent-residenter och ett
antal lägre tjänstemän. Residenten och hans
assistenter utöfva nästan absolut kontroll öfver
sitt residentskap, dock ej direkt, utan genom en
hierarki af infödda tjänstemän. Dessa erhålla
antingen lön eller viss procent af de skatter,
som de uppbära af infödingarna. I de båda
"fursteländerna" Soerakarta och Djokjakarta
regera inhemska furstar under öfveruppsikt af
residenter. En del af dessas jordområde tillhör
kommunen och utdelas årligen på invånarna.
Historia. Ända till slutet af 15:e årh. styrdes
J. än af en, än af flera furstar, hvilka
alla regerade despotiskt. Vid början af 14:e
årh. nämnas Padjadsiran och Madjapahit som
de mäktigaste rikena. Det sistnämnda eröfrades
1304 af sultanen af Ternate, men kom 1359 åter
under en infödd furste, hvilken efter hand
gjorde sig till härskare öfver hela ön. År
1405 inträngde araberna och upprättade två
sultanat, Bantam och Mataram, samt eröfrade
Madjapahit 1480. De införde islam på ön. Vid
européernas ankomst (1522) var ön delad på
fyra riken, Bantam, Jakarta, Cheribon och,
det mäktigaste af alla, Mataram. År 1579 hade
portugiserna inledt handelsförbindelser med
infödingarna, men undanträngdes redan 1596 af
holländarna. Dessa fingo snart fast fot på ön,
eröfrade Jakarta och anlade 1619 Batavia. De
åstadkommo söndring emellan de infödde furstarna
och förjagade äfven engelsmännen, hvilka hade
gjort flera kolonisationsförsök. Sultanen
af Bantam tvangs 1684 att åt inkräktarna
öfverlämna sin hufvudstad, och detta rike blef
från 1742 endast en förläning af ostindiska
kompaniet. Icke långt därefter påkallades
holländarnas hjälp af kejsaren af Mataram mot
makassarerna och madoereserna, men hjälpen
slutade med, att han trädde i ett liknande
beroende af främlingarna. Hans rike delades af
dessa helt godtyckligt i två, det ena under
hans rättmätige arfvinge, det andra under en
släkting. Furstarnas makt var därmed bruten. De
höllos i det strängaste beroende och måste
icke endast vid sina hof emottaga holländska
uppsyningsmän, utan äfven tåla, att holländarna
upprättade befästa platser vid deras residens. År
1811 kom ön under engelsmännen, hvilka under
den korta tid deras regemente räckte utmärkte
sig genom en human och skicklig
administration, som bjärt stack af mot den förra
stränga och egennyttiga förvaltningen. Genom
freden i Paris 1814 öfverlämnades ön ånyo åt
holländarna, hvilka sedan varit dess herrar trots
flera blodiga uppror. Det farligaste af dessa
anstiftades 1825 af Dhipo Negoro och dämpades
först efter fem års förbittrad kamp. Kolonien
tog däraf svår och långvarig skada. Under
generalguvernör J. van den Bosch (1830–33)
infördes, för att förbättra ställningen,
kultursystemet (se ofvan). Lugnet har sedan
ej varit stördt på J., men 1846 och 1848–49
måste krig föras mot furstar på den angränsande
ön Bali.
Litt.: "Jaarcijfers voor het koninkrijk der
Nederlanden. Koloniën" (årligen), Junghuhn,
"Java" (1850–54), A. R. Wallace, "The malay
archipelago" (1869), Veth, "J.: geographisch,
ethnologisch, historisch" (4 bd, 1895–1907),
Verbeek och Fennema, "Description géologique
de J. et Madura" (2 bd, 1896), Chailley-Bert,
"J. et ses habitants" (1900), Giesenhagen, "Auf
J. und Sumatra" (1902), Day, "The policy and
administration of the dutch in J." (1904), och
A. de Wit, "Facts and fancies about J." (1905).
J. F. N. L-e. (G. L-m.)
Java-apan. Se M a k a k e r n a.
Javahafvet. Se Sund a h af vet.
Javal [java’1], Louis Emil e, fransk ögonläkare,
f. 1839, d. 1907, utnämndes 1878 till direktör
för oftalmologiska laboratoriet vid École
des hautes études i Paris. J:s vetenskapliga
verksamhet hänför sig hufvudsakligen till den
fysiologiska optiken, och hans hithörande
arbeten äro till största delen tryckta i
"Annales d’oculistique". Dessutom utgaf han
bl. a. Mémoires d’ophthal~ mologie (1890). Känd
är J. äfven genom den af honom och Schjötz
konstruerade of talmometern. R. T-dtl
Javan (hebr., möjligen "ung"), enl. folktaflan i
l Mos. 10, en af Jafets sju söner, hvilken genom
sina fyra söner blef stamfader för de äldre
grekiska (och italiska?) stammarna. Namnet
förekommer hos flera österländska folk
som kollektivnamn på de västerländska, de
"yngre", indoeuropeiska folken, hvilkas mest
kända representanter voro grekerna. Bland
dessa voro åter jonerna ("jaonerna"
1. "javo-nerna") mest bekanta, hvarfor
detta namn öfverflyttades på alla greker. I
bibeln begagnas J. som namn på hela västerns
hedendom. Sak. 9: 13 (jfr Es. 66: 19). I Dan. 8:
21 kallas Alexander den store Javans konung.
J. P-
Javäner, folkstam på Java (se d. o., sp. 1314).
Javanska språket och litteraturen. Javanskan,
som talas af största delen af Javas befolkning,
eller af omkr. 18 mill. (de öfriga, i västra
delen af ön, tala sundaspråket), tillhör den
malajiska grenen af den stora malajo-polynesiska
språkstam-men och är i grammatikaliskt hänseende
på det närmaste besläktad med malajiskan, sunda,
bugi och flera andra af dessa öars språk,
hvilka sammanfattas under benämningen malaj
o-Javanska gruppen. Lexi-kografiskt skiljer
sig javanskan från dessa sina nära släktingar
genom den mängd ursprungliga sanskrit-ord, som
den förmedelst det till en stor del konstgjorda
kavispråket (se d o.), Javas heliga och lärda
språk, upptagit i javaniserad form. De efter öns
öfvergång till islam talrikt inkomna arabiska
orden har javanskan gemensamma med malajiskan
och flera andra islamiserade språk. I javanskan,
liksom i allmänhet i malajiska och flera andra
östasiatiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
