Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Java - Jered (Bibeln)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ris och fisk. Socker och vin beredas af palmsaft;
betel tuggas allmänt, och opiumrökning är
mycket spridd. Månggifte förekommer bland de
förnäme, men engiftet är allmänt bland det
lägre folket. Äktenskapet är en ren affär, och
skilsmässor äro icke ovanliga. Omskärelse fanns
på ön redan före islam. Både män och kvinnor
äro klädda i sarong (en säckliknande blus),
mer eller mindre korta byxor samt ofta äfven
i jacka; fötterna äro vanligen bara. De flesta
husgeråden tillverkas af kokospalmen, rotting och
bamburör. – Den härskande religionen är islam,
som fick stadigt fotfäste i slutet af 1400-talet
och utbredt sig öfver hela ön. De förut rådande
indiska religionerna, såväl Brahmas som Buddhas
läror, ha endast på ett par ställen bibehållit
sig, i Bantams skogar och på Tenggerbergen
(omkr. 1,550 pers.). Antalet judar var 1905
omkr. 8,500, hvaraf 8,258 infödingar. Antalet
kristna bland de senare var 1905 på Java
och Madoera omkr. 25,000 (hvaraf 18,853
protestanter). 1906 voro 10 missionssällskap
med omkr. 100 missionärer i verksamhet i
Nederländska Indien. – För undervisning af
européer och med dem assimilerade funnos 1906
9 offentliga mellanskolor (Gymnasium Willem
III i Batavia, högre borgarskolor i Semarang,
Soerabaja, Batavia, drottning Vilhelminas skola
i Batavia, aftonskolor i Batavia, Semarang
och Soerabaja) med 1,939 lärj. och 165 lärare
samt 118 offentliga primärskolor för gossar och
flickor samt 25 för enbart flickor; dessutom 31
enskilda. I de offentliga skolorna voro 16,119
lärjungar och 545 lärare. Det fanns slutligen
två normalskolor för européer (i Batavia och
Soerabaja). För de inföddes barn funnos 323
offentliga primärskolor med 74,984 lärjungar
och 446 enskilda sådana skolor med 50,344
lärjungar samt 3 normalskolor med 15 lärare och
200 lärjungar. För utländska orientaler funnos
248 skolor med 8,195 lärj. – Om javanernas
språk och litteratur se Javanska språket och
litteraturen. – Den bildande konsten har fordom
på J. i viss mån blomstrat, hufvudsakligen på
700–900-talen och under bestämmande påverkan
från Indiens buddistiska konst. Därom vittna
ännu återstoder af javanska tempel, palats,
gudabilder o. s. v. Särskildt utsmyckningen med
bildhuggerier var långt drifven. Ett storartadt
minnesmärke är den midt på ön belägna, ännu
någorlunda väl bibehållna tempelbyggnaden
Boro-Budor (se d. o., äfven i suppl.). Indisk
inflytelse röja äfven de javanska bronserna och
lerkärlen. J:s konst förtvinade under islam.
Näringar. J:s viktigaste inkomstkälla är
jordbruket, men större delen af jorden betraktas
som statens egendom, och det är hufvudsakligen i
de västra delarna af ön, som privata egendomar
förekomma, hufvudsakligen egda af européer
och kineser. Den stora massan af folket är
blott jordbruksarbetare. Staten såväl som de
enskilde jordegarna kunna fordra gratisarbete
under en dag af sju af alla sina arbetare. 1882
blef större delen af detta gratisarbete till
staten afskaffad mot en skatt af en gulden
per hufvud och per år. – Enligt en lag af 1870
kan ouppodlad jord få öfvertagas på ärftligt
arrende för 75 år af enskilda personer, hvilket
medgifvande betydligt höjt jordbruket. Hela
den odlade arealen på J. och Madoera var 1906
4,34 mill. har, hvaraf 2,98 mill. har odlades
af infödingar. Af jorden voro 2,15 mill. har
besådda med ris, 1,8 mill. har med
majs, bomull, kaffe och diverse andra växter,
0,15 mill. har med sockerrör, O,14 mill. har
med tobak samt 15,160 har med indigo. Skörden
utgjorde 1906: socker 990,7 mill. ton, kaffe
29,3 mill. kg. (däraf nära 40 proc. på statens
domäner), tobak 30,4 mill. kg., kinabark 6,1
mill. kg., te 12 mill. kg., indigo 289,527 kg.,
kakao 1,4 mill. kg. Kaffe var sedan gammalt
öns viktigaste produkt, men sedan 1884 har
dess odling aftagit; sockret, som förr kom i
andra rummet, har därför på senare tider gått
om kaffet i exportvärde, hvilket äfven varit
fallet med tobak. Sockerodlingen har sin största
utbredning på mellersta och östra J., kaffet i de
bergiga trakterna i det inre på ett område v. om
Buitenzorg öfver Bandoeng till Soerakarta samt
i det inre af östra J.; tobaken odlas mest i det
östligaste J. samt i vissa delar af det inre,
indigo i samma trakter; dess hufvudexporthamn
är Semarang. Ris planteras öfver hela ön, mest
dock i kustområdet, kinabarksträdet trifves bäst
i bergen i västra J., te hufvudsakligen i bergen
s. om Batavia. Stort uppsving har odlingen af
kokospalmen och produktion af kopra tagit. Men
i det hela är jordbruket stadt i tillbakagång,
liksom hela Nederländska Indien alltmer förlorar
i ekonomisk betydelse på de flesta områden. –
J:s skogar innehålla många värdefulla träslag,
bl. a. tekträ samt gummiträd. Äfven opium
odlas, men försäljningen af denna vara
likasom af de flesta jordbruksartiklar är
ett regeringsmonopol, i det regeringen till
bestämda ganska låga pris öfvertager varorna
af producenterna. Såsom biträde åt regeringen
i dessa handelstransaktioner tjänar det 1824
bildade stora handelsbolaget Nederlandsch
handelmaatschappij, som försäljer varorna på
stora auktioner i Amsterdam och Rotterdam. –
Boskapsskötseln är icke så obetydlig: af
nötkreatur finnas omkr. 4,9 mill. (hvaraf bufflar
2,2 mill.) och af hästar 364,000. Antalet
boskapsdjur per 1,000 inv. är 175, något
mer än en tredjedel af motsvarande antal i
Sverige. – Industrien står däremot lågt och
omfattar mest kvarnar, sågverk, arraks- och
sockerfabriker. Såsom hemslöjd tillverkas de
vackra bomullstyger, som kallas battiks. Af
produkter ur mineralriket är petroleum
viktigast. – Handeln, som under 1890-talet
var stadd i sjunkande, har åter höjt sig. Hela
importen (för Java och Madoera) värderades 1900
till 125,4 mill. fl. och 1906 till 147 mill. fl.,
exporten 1900 till 157,2 mill. fl. och 1906
till 192,6 mill. fl. De viktigaste exportvarorna
äro socker, tobak, kaffe, arrak, ris, kopra,
tenn (från Bangka och Billiton), dammarharts,
gummi, peppar, te, rotting, kinabark, hudar och
muskotnötter. Med undantag af ris, hvaraf hälften
går till Borneo och Kina, gå nära fyra femtedelar
af hela exporten till Nederländerna. Införseln
utgöres af tyger, mjöl o. a. matvaror,
lervaror, metaller och metallvaror o. s. v. –
J:s och Madoeras handelsflotta räknade
1906 1,486 fartyg om 253,791 kbm., de flesta
segelfartyg. Den regelmässiga ångbåtsfarten med
Europa förmedlas af Stromvaart maatschappij
Nederland-linie och af Rotterdamsche
Lloyd samt mellan de javanska hamnarna af
Koninklijke packetvaart maatschappij. De
viktigaste sjöstäderna äro Batavia, Semarang,
Soerabaja och Cheribon. Ön är väl försedd
med vägar och hade 1906 2,127 km. järnbanor
(stats- och enskilda). Telegraflinjerna i hela
Nederländska Indien hade 1906 en linjelängd af
8,710 km. Undervattenskablar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
