Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Java - Jered (Bibeln)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
angår, inom tropikerna endast på få ställen
har sina motstycken. Byarna såväl som de
smärre städerna nästan döljas för ögat af den
lika yppiga som omväxlande vegetationen. Den
lägre delen af ön ligger inom det tropiska
växtbältet. I skogarna förhärska där palmer,
fikus-arter och anonacéer; där skogarna
förstörts, utbreda sig savanner, på hvilka
det karakteristiska gräset är alang-alang
(Imperata arundinacea); de förekomma
talrikare i östra än i västra J. I den heta
regionen odlas ris, sockerrör, kanel, tobak,
peppar, konsjonell. Därefter vidtager den
tempererade regionen, på 700 till 1,500 m. höjd,
hemorten för öns välkända kaffesorter, och
där tebusken lämnar 6 à 7 skördar om året. I
skogarna träffas här rasamalaträd (Altingia
excelsa), hvilka med en höjd af ända till
60 m. resa sig öfver den öfriga skogen, och
ormbunksträd. Därpå följer en svalare region
till 2,500 m., där ekar, kastanjer, lauracéer och
Podocarpus-arter äro talrika, men som äfven ett
par palmarter tillhör. Ofvan dess gräns ligger
det torra och kalla bältet med lågväxt skog
och en undervegetation af rhododendron-arter,
Gaultheria, Artemisia och Rubusarter samt många
europeiska växtsläkten, såsom Ranunculus, Viola,
Pimpinella, Fragaria, Alchemilla, Valeriana
o. a. Intet land är rikare på frukter, både
inhemska och öfverflyttade. Af bananen förekomma
t. ex. icke mindre än 30 sorter. Skogen hyser
en mängd värdefulla trädslag, kokos-, sago- och
sockerpalmen, flera fikusarter, tek m. fl. Det
indiska tekträdet (Tectona grandis) växer
öfver stora trakter, hvilka äro underkastade en
ordnad skogshushållning. Af stor betydelse är
också odlingen af kinaträd. Karakteristiska äro
de hvitstammiga rasamalaträden, hvilka jämte
en mängd trädartade ormbunkar kläda de lägre
bergstrakterna, samt de bladlösa casuarinaträden
på öfvergången till det kalla växtbältet. Till
strandfloran höra pandanus-arter och en mängd
lökväxter; flodmynningarna omgifvas af täta
mangroveskogar, genomväfda af slingerväxter i
lysande färger. – En lika stor rikedom möter
inom djurvärlden. Sålunda uppgår antalet
däggdjursarter till öfver 100. Dock är endast
ett fåtal af dessa egendomligt för J., medan de
andra stora öarna i Malajiska arkipelagen, Bornco
och Sumatra, äro rika på sådana. Dessutom saknas
några för Malajiska arkipelagen karakteristiska
däggdjurssläkten på J., såsom Viverra,
Rhizomys, Tapirus, Elephas och Gymnura. En
noshörning (Rhinoceros sondaicus) lefver på
J. Flädermössen äro utomordentligt talrika,
i synnerhet i grottorna, där deras exkrement
tillvaratagas af infödingarna för beredning af
salpeter. Af kattsläktet träffas kungstigern,
leoparden och några mindre arter. En vild,
egendomlig hundart (Cuon rutilans) är vanlig
i skogarna. Bantengoxen (Bos sondaicus) finnes
såväl i vildt som i tämdt tillstånd. Bland de
många och praktfullt klädda fåglarna må nämnas
is- och hornfåglar, hackspettar, papegojor,
dufvor och salanganen, hvars ätliga bon bilda
en viktig exportartikel till Kina. Hafvet är
rikt på sköldpaddor och fisk.
Folkmängden uppgick vid slutet af år 1905 till
30,098,008 pers. (228,9 inv. på 1 kvkm.). Däraf
voro 64,917 européer. De öfrige utgjordes af
295,193 kineser, 19,148 araber, 2,842 andra
orientaler och 29,715,908 infödingar. De tre
största städerna: Soerabaja, Batavia, Semarang,
hade 1905
resp. 150,198, 138,551 och 96,600 inv. och
tillsammans 21,966 européer. 1815 räknade ön
endast 4,615,270 inv. Den snabba tillväxten
är hufvudsakligen att tillskrifva det stora
öfverskottet af födda öfver döda hos den inhemska
befolkningen. De tätast bebodda delarna af
J. träffas på öns midt, i synnerhet i de mot
s. belägna prov., af hvilka ett par har öfver 400
inv. per kvkm. Européerna kunna knappast anses
som stadigvarande invånare på ön. De fleste äro
ämbetsmän, soldater och köpmän. Rättsligen
delas befolkningen på européer och med dem
assimilerade, hvilka lefva under moderlandets
lagar, samt infödingar och med dem assimilerade,
som lefva under de indiska lagarna. Kineserna,
hvilka äro handtverkare och krämare, lefva mera
allmänt spridda öfver ön, och deras antal växer
starkare än andra utlänningars. – Den inhemska
befolkningen (se fig. 3 och färgpl. Asiatiska
folk, fig. 20 o. 21) tillhör den malajiska
rasen och består af två stammar, hvilka, fastän
besläktade med hvarandra, tala skilda språk. De
egentlige javanerna bebo mellersta och östra,
sundaneserna västra delen
 |
| Fig. 3. Javanskor. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
