Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Isouard, Nicolo
- Ispahan, fordom Persiens hufvudstad
- Ispapper l. Alabasterpapper
- Isparta. Se Isbarta
- Ispeudde, fyr på Öland
- Ispiller, med. Se under Is
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sätt orsakade emellertid snart hans för tidiga
död. – I Stockholm äro af I:s operor gifna
1807 "Intrigen i fönstren" (L’intrigue aux
fenêtres), 1811 "Cendrillon", 1814 "De löjliga
mötena" (Les rendez-vous bourgeois) och 1820
"Joconde". A. L.*
Ispahan (arab. Isfahan), fordom
Persiens hufvudstad och ännu, näst Teheran,
den förnämsta staden i landet, ehuru den nu till
största delen ligger i ruiner och räknar blott
60–70 tusen inv., medan den antages i slutet af
1600-talet ha haft närmare 1 mill. Det ligger
på en fruktbar slätt i prov. Irak Adjemi, vid
stäppfloden Senderud, 1,585 m. ö. h. Omfånget af
dess halft förfallna murar är 37 km., ehuru stora
sträckor inom dem ligga öde. Af de 137 kungliga
palats, som lära ha funnits, återstå blott några,
af moskéer finnas 13 stora jämte en del smärre,
13 lärda skolor, 18 stora bad, yppiga trädgårdar,
talrika basarer och stora karavanserajer samt
flera präktiga broar öfver floden. De förnämsta
palatsen äro de af schah Abbas den store
(1586–1628) uppförda Chehil-Sutun ("de många pelarna")
 |
Torget Mejdan-i-schah i Ispahan. Den stora
moskén midt i bakgrunden är Meschid-i-schah. |
och Hascht-Bihischt ("de åtta paradisen"),
hvilka äro omgifna af stora trädgårdar, med
stenlagda kanaler samt en mängd springbrunnar och
reservoarer. Från Chehil-Sutun kommer man genom
Alikapi ("höga porten") till det ryktbara torget
Mejdan-i-schah ("konungapalatsen"), sannolikt
det största i världen (845 m. långt och 227
m. bredt), omgifvet af en dubbel rad arkader
(se fig.). Vid dess sydöstra sida ligger den
"kungliga moskén", Meschid-i-schah (jfr fig.),
den praktfullaste i Österlandet, och vid en annan
sida moskén Lutf-Allah, i storlek och skönhet
underlägsen endast den förra. På södra sidan af
floden, öfver hvilken leda tre präktiga broar,
ligger förstaden Djulfa, de persiske,
indiske och östasiatiske ortodoxe armeniernas
religiösa medelpunkt, med några tusen armenier
och 10 kyrkor, hvaribland en ärkebiskoplig
katedral. – I:s industri är ej obetydlig. Siden,
sammet, bomulls- och ylletyg, vapen, krut,
bijouterier, trämosaik, lackerade arbeten, skor,
glas och lergods tillverkas ännu som förr i
staden. Men ännu viktigare är handeln till följd
af stadens läge vid hufvudvägen från Persiska
viken (Abusjer) till Teheran och vid vägarna
till Kirman och södra Afganistan, till Mesched
och Herat. – Staden I. är urgammal och skall
enligt en legend vara anlagd af judar, som
af Nebukadnessar bortförts i fångenskap. Den
omnämnes i äldre tider under olika namn, Sarú
l. Sarúk, Gavi, Gabæ l. Jai samt Aspadana (hos
Ptolemaios). Senare kallades den Scheheristan
l. Medineh ("staden"), medan en förstad
till densamma af araberna benämndes Jahudieh
("judestaden"), emedan den grundlagts af judiska
kolonister i 3:e årh. e. Kr. I midten af 10:e
årh. omslötos dessa båda städer af en gemensam
mur, erhöllo namnet I. och fortforo att blomstra
ända till Timurs tid (slutet af 1300-talet), då
de undergingo en gräslig förstöring. Under Abbas
den store nådde I. sin största glans. Han byggde
de praktfullaste palats, anlade trädgårdar och
fördelade bland dem Senderuds vatten i otaliga
reservoarer, brunnar och kaskader. Den afganska
invasionen i början af 1700-talet gaf I:s
välmåga den första stöten. När Kadjar-dynastien
i slutet af 1700-talet besteg Persiens tron,
flyttades regeringens säte till Teheran, men det
har ofta af politiska skäl blifvit ifrågasatt
att åter förlägga det till I. såsom varande
Persiens egentliga medelpunkt. Guvernementet
I. är merendels ett apanage åt den regerande
schahens favoritson eller broder. (J. F. N.)
Ispapper l. Alabasterpapper, ett papper,
som blifvit försedt med ytmönster liknande
isblommor och bildade af blyacetatkristaller,
som fått utkristallisera ur en lösning,
hvarmed papperet fuktats, eller ock åstadkomna
genom påklistring af glaspulver, glimmerfjäll
o. d. Användes inom papperskonfektionen.
G. H-r.
Isparta. Se Isbarta.
Ispeudde, fyr på Öland vid Kalmarsund,
inom Glömminge socken. Fyren, uppförd 1866,
är sedan 1879 försedd med klippapparat
(ändrad 1906). Lågans höjd öfver vattnet
är 7,4 m. och lysviddan 10 minuter.
A. G.*
Ispiller, med. Se under Is.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:59 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbl/0542.html
