Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Isoperimetrisk, mat. - Isoperimetriska problemet, Isoperimetriska produkter. Se Isoperimetrisk - Isopoda, zool. - Isopren. Se Gummifabrikation - Isopropylkarbinol. Se Butylalkohol - Isopykner, meteor. Se Isodenser - Isorakier, fys. - Isoradan-allyl, med. Se Senap - Isoseister. Se Jordskalf - Isospor, bot. Se Eufilicineae och Heterospor - Isostär, meteor. - Isosulfo-cyan-allyl, med. Se Senap - Isotalantoser. Se Isamplituder - Isoteler - Isoterer, sommarisotermer - Isotermer, meteor - Isotoma - Isotoma 1. I. Lindl., bot. - Isotoma 2. Zool. Se Gletscherloppan - Isotrop l. Isotropisk, fys. Se Anisotrop - Isotropisk, fys., detsamma som isotrop - Isouard, Nicolo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
997
Isoperimetriska problemet-Isouard
998
produkter, enär 2+3 + 4=1 + 3+5. -
Läran om isoperimetriska figurer och om
isoperimetriska problems lösning kallas stundom
isoperimetri. (I. F.>
Isoperimetriska problemet,
Isoperimetri-skaprodukter. Selsoperimetrisk..
Isc^poda, zool.9 en ordning bland Arthrostraca,
igenkänd genom oskaftade sidoögon, vanligen bred,
mer eller mindre hvälfd kropp, med 7 (sällan 6)
fria bröstsegment och skiflika s. k. gälfötter
å bakkroppen, som har korta segment och ofta är
starkt förminskad; hufvudet är sammanväxt med
första bröstsegmentet. Ordningen delas i många
grupper och familjer, bland hvilka gråsuggornas
torde vara den mest bekanta. Isopoderna lefva
till största antalet i hafvet, många äfven
i mindre salt vatten, såsom i Östersjön; en
hithörande familj lefver på land. De förtära
animaliska ämnen med stor glupskhet. Flera äro
parasiter hos andra djur (mest fiskar) och sitta
då fast å huden, i munhålan, å gälarna o. s. v.
O. T. S. (L-e.)
Isopren. Se G u m m i f a b r i k a t i o n,
sp. 628.
Isopropylkarbinöl, detsamma som
isobutylalkohol. Se Butylalkohol.
lsopy’kner, meteor. Selsodenser.
lsora’kier (af grek. i’sos, lika, och rachVa,
flod, i motsats till ebb), fys., kallas de linjer
på en karta, hvilka sammanbinda orter, som ha
samma flodtid. Hafsfloden inträffar nämligen
ej på samma timme som månens kulmination,
utan en viss tid efter denna. Denna tid är
olika på olika ställen. l Hamburg inträffar
flodtiden 5 timmar efter månkulmin ationen,
i Lissabon 4, i Brest 3 timmar 45 min. och i
Calais nära 12 timmar o. s. v. Se Ebb och f lod.
L. A. F.*
Isorodän-allyl, med. Se Senap.
IsoséYster (af grek. ifsos, lika, och seistofs,
skakad). Se Jordskalf.
Isospör, bot. Se Eufilicinese och H e t e-r o
s p o_r.
Isostar (af grek. ifsos, lika, och stereofs,
solid, som har volym), meteor., linje,
som går genom de punkter af en kropp, luft,
vatten o. s. v., hvilka ha samma specifika
volym. Isostärerna sammanfalla till läget med
isodenserna, emedan specifik volym är inversa
värdet af täthet. N. E-m.
Isosulfo-cyän-allyl, med. Se S en a p.
Isotalantoser. Se Isamplituder.
Isoteler (grek. isoteléirs) kallades
i de forngre-kiska staterna, speciellt
Aten, sådana invånare, som, utan att ega
egentligen statsborgerliga rättigheter,
i öfrigt och särskildt med afseende på
rätt att förvärfva fast egendom voro lika
ställda med de verklige medborgarna. En sådan
statsrättslig ställning kallades i sot e l i’
(grek. isote’leia). A. M. A.
Isoterer (af grek. i’sos, lika, och thefros,
sommar), sommarisotermer, isotermer (se
d. o.) för juni-aug.
Isotermer (af grek. i’sos, lika, och
the’rme, värme), meteor., kallas de linjer
på en synoptisk karta, som sammanbinda orter,
hvilka ha lika temperatur. Största intresset
erbjuda de isotermer, som ange medeltemperaturen
för en längre tid. För att göra olika orters
medeltemperaturer jämförbara reduceras de
till häfsytan, vanligen enligt det antagandet,
att temperaturen aftager uppåt 1° C. på 200
m. Allteftersom denna beräknas för olika
tidsperioder, såsom år, årstid eller månad,
blifva naturligtvis isotermernas lägen olika. För
hvarje medeltemperatur ges det i regel två
isotermer, en på hvardera halfklotet. Eftersom
medeltemperaturen tämligen regelbundet tilltager
från polerna mot ekvatorn, så måste isotermerna,
sedda i polarprojektion, i allmänhet bilda på
hvardera hemisfären slutna kretsar, visserligen
ej parallella, men dock omslutande hvarandra. Den
karta öfver Europas klimatiska förhållanden,
som är bifogad art. Europa, visar isotermerna
för denna världsdel under jan. och juli. Fastän
lufttemperaturen i stort kan sägas vara beroende
af latituden, visa dock dessa isotermer, att
högst betydliga afvikelser ega rum, beroende
på fördelningen af land och haf, höjden öfver
hafvet, hafsströmmar och vindförhållanden,
såsom i art. Europa närmare förklaras. Att
samma förhållande gäller för jorden i dess
helhet, framgår af de å pl. I o. II meddelade
isotermerna. Metoden att medelst isotermer
åskådliggöra värmens fördelning öfver jordytan
tillämpades först af Humboldt. Efter hans tid är
naturligtvis det materiel af iakttagelser, som
kan användas för isotermkartorna, betydligt
förökadt, men i stort ha dock isotermerna
samma läge och krökningar, som angåfvos
redan på Humboldts kartor. De för sin tid mest
omfattande isotermkartorna äro Doves, utg. 1864
i polarprojektion och innehållande icke blott
års-, utan äfven månadsisotermer. Sedermera ha
Buchan, Hann (jfr planscherna) m. fl. utarbetat
dylika. L. A. F. (N. E-m.)
180’toma. 1. I. LindL, bot., växtsläkte
af fam. Campanulacece, afd. Lobelioidece,
med ett fåtal arter, de flesta förekommande i
Australien, som äro örter af mycket olikartadt
utseende. /. senecioides DC. med stora blåa
blommor odlas som prydnadsväxt. 7. longi-flora
Presl, i Västindien, är utomordentligt giftig. -
2. Zool. SeGletscherloppan. 1. G. L-m.
Isotröp (af grek. ifsos, lika, och tropé,
vändning) 1. Isotropisk, fys., kallas den kropp,
som i motsats till kristallerna har samma
egenskaper i alla riktningar. Se An i sot rop.
L. A. F.*
Isotropisk, fys., detsamma som isotrop.
Isouard [isoär], N i c o l o, äfven kallad N
i c o l o (de Malte), fransk tonsättare, f. 6
dec. 1775 på Malta, d. 23 mars 1818 i Paris,
elev af Guglielmi m. fl., debuterade 1794 i
Florens med operan L’avviso ai maritati och
blef s. å. organist i La Valetta samt därefter
kapellmästare hos Malteserorden. Sedan orden
förlorat Malta, reste han till Paris, 1799, och
uppträdde med flera operor, bland dem Michel
Ange (1802) och Cendrillon (1810), hvilken
nådde höjdpunkten af framgång. Konkurrensen
med Boiel-dieu, efter dennes återkomst från
Ryssland, hade ett hälsosamt inflytande på I:s
stil och bragte till mognad hans bästa verk:
Jeannot et Colin (1814) och Joconde (s. å.),
där hans flytande melodiska uppfinning, fina
smak och aktningsvärda vetande kommo till full
uppenbarelse. Oregelbundet lefnarK
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
