Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Irradiation, fys. ett otiskt fenomen - Irrationalism (se Irrationell) - Irrationell - Irrationell 1. Irrationella tal - Irrationell 2. Irrationella vokaler - Irrbloss, ljusföreteels - Irredentister. Se Italia Irredenta - Irregularitet (se Irreuljär), oregelbundenhet - Irreguljär, oregelbunden - Irreligion, gudlöshet - Irreligiositet, gudlöshet - Irreligiös, gudlös - Irreparabel, oersättlig - Irreponibelt bråck, med. Se Bråck - Irresolut, obeslutsam. Jfr Resolut - Irrespirabel, som inte kan inandas - Irresponsabel, oansvarig - Irreversibel, ej omvändbar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
875
Irrationalism-Irreversibel
876
skjuter fram. Alla dessa och andra
irradiationsfeno-nien reduceras därhän,
att gränslinjerna af ljusa föremål synas
liksom förskjutas in på närliggande mörkare
ytor; företrädesvis eger detta rum, då ögats
ackommodation är mindre noggrann. Men äfven
om ögat är noga inställdt, betingar dock
aberrationen af det i ögat brutna strålknippet,
att en lysande punkt motsvaras af en belyst
yta på näthinnan, hvilket har till följd, att
den lysande punkten synes större, än annars
vore fallet. Då ljusintensiteten å denna
yta aftager mot periferien, så följer däraf,
att en större del af densamma ligger öfver
förnimmelsegränsen, i samma mån ljusstyrkan
hos föremålet är betydlig. Irradiationen
tilltager ock i bredd med samma ljusstyrka,
såsom Helmholtz påvisat. Några fysiologer
och fysiker ha i likhet med Plateau slutit
sig till en annan teori. De antaga nämligen,
att de i näthinnan påverkade nervtrådarna ha
förmåga att i närliggande trådar framkalla
retning och liknande intryck. Redan Helmholtz
förklarade emellertid denna teori fysiologiskt
oberättigad och obehöflig, då fenomenet
fullt nöjaktigt förklaras på fysikalisk väg.
L- A. F.*
Irrationalism (se Irrationell), förnufts-
1. förståndsvidrighet, brist på förstånd, brist
på förmåga eller vilja att bruka förståndet.
Irrationell (af lat. nekande in
och rationälis, förnuftig), förnufts-
1. förståndsvidrig. - 1. Irrationella tal,
mat.) kallas sådana tal, som icke med vårt nu
brukliga talsystem kunna fullt exakt uttryckas.
Ett irrationellt tal kallas algebraiskt, om
det är rot till en irreduktibel algebraisk
ekvation med heltalskoefficienter. Är detta ej
fallet, kallas talet transcendent. Sålunda är
V2 ett algebraiskt tal, emedan x = V2 är rot
till den algebraiska likheten
x2 - 2 - 0.
Till de transcendenta talen höra, enligt hvad
Her-inite (se d. o.) först visat, basen för de
naturliga logaritmerna e ( = 2,?i828 ...... )
och enligt senare
undersökningar (se Cirkelns kvadratur) talet TI
(= 3,i4i59...). Ett algebraiskt tal x kallas
ett helt algebraiskt tal, om den algebraiska
ekvation, som x satisfierar, är af formen
där ai....an äro hela tal och koefficienten
för xn är ett. För de hela algebraiska talen
gälla till en del samma lagar som för de
naturliga hela talen, men det är först genom
ett slags utvidgning af dessa talklasser med de
s. k. idealen, som man uppnår en fullständig
identitet mellan de för båda talklasserna
gällande lagar.
2. Irrationella vokaler, språkv., äro
sådana vokaliska ljud, som uppstå genom
röstbandens tonproduktion utan bestämdt fixerad
mun-ställning, t. ex. under öfvergången mellan
andra ljud. Kvaliteten, som förändras från
ögonblick till ögonblick, beror på grannljuden,
men liknar mer eller mindre det e-artade
ljud, som i svenskan finnes i ändelser. Dessa
irrationella vokaler, hvilka kunna betraktas
som tonande glidningar med vokalisk funktion
(stafvelsebildande), kunna uppstå 1) genom
reduktion af vanliga vokaler i hastigt uttal,
t. ex. u i sv. uppå, e i belåten - genom
ytterligare reduktion försvinner vokalen så, att
antingen stafvel-sen försvinner och man får pä,
blåten, eller en af
grannkonsonanterna öfvertager rollen af
stafvelse-centrum, således b’låten (trestafvigt);
eller 2) på motsatt väg därigenom, att en vokal
alstras ur en tonande konsonant före eller efter
en annan konsonant, så att t. ex. af arm fås
tvåstafvigt arvm, sedan aram 1. dyl. Så inskjuta
ej sällan barn en irrationell vokal mellan två
konsonanter. Som tecken för en irrationell vokal
brukas ofta A (ett omvändt v = lat. wx, röst).
1. I. F. 2. Lll.
Irrbloss, ljusföreteelse, som påstås uppträda
på sumpiga trakter, synnerligast där animaliska
eller vegetabiliska ämnen i större mängd äro
stadda i förruttnelse. Fenomenet torde då
uppkomma genom förbränning af sumpgas eller
metan, hvilken möjligen antändes genom samtidigt
uppstående fosforväte. Irrblossen uppgifvas
sväfva tätt utmed marken och vara i ständig
rörelse. De tillförlitliga iakttagelserna
öfver denna företeelse torde vara ganska
få; dock synes man ej böra bestrida dess
verklighet, om den ock ännu är höljd i ett visst
dunkel. Möjligen kan fenomenet vara af elektrisk
natur och besläktadt med elmseld (se d. o.).
L. A. F.*
lrredenti’ster. Se Italia irredenta.
Irregularitet (se Irreguljär), oregelbundenhet,
oregelmässighet, oordentlighet.
Irreguljär (af lat. nekande in och regula,
rättesnöre), oregelbunden, oregelmässig,
oordentlig, ojämn. Subst. Irregularitet. -
Irreguljära figurer kallas i geometrien
sådana rätliniga figurer, hvilkas sidor och
vinklar äro sinsemellan olika. - Irreguljära
1. oregelbundna trupper kallas de trupper,
som i afseende på organisation, beklädnad
och utrustning icke följa samma grundsatser
som statens öfriga (reguljära) trupper. Till
irreguljära trupper räknas följaktligen
folkuppbåd, friskaror och af särskilda krigiska
folkstammar bildade trupper. Under de senast
förflutna århundradenas krig ha många irreguljära
trupper förekommit, bildade af på låg kulturgrad
stående folkstammar (kroater, pandurer, kosacker,
tatarer m. fl.), hvilka vanligen uppträdt med
mord och plundring. Rysslands kosacker räknas
ännu till irreguljära trupper, oaktadt de äro
fast organiserade. Turkarnas basji-bosuker och
tjerkesser gjorde ännu under kriget 1877-78
skäl för benämningen irreguljära trupper. -
Irreguljärt äktenskap.-Se Civiläktenskap,
sp. 378.
Irreligion (lat. irrelifgio, gudlöshet),
gudlöshet, otro.
Irreligiositet (lat. irreligiösitas)’, gudlöshet,
religionsförakt.
Irreligiös (lat, irreligiösus), gudlös,
ogudaktig; religionslös.
Irreparäbel (lat. irreparabilis), som icke kan
godt-göras, oersättlig, ohjälplig. - Irreparäbile
t e m p u s, lat., "den oersättliga tiden". Se
F u g i t irreparabile tempus.
Irrepombelt bråck (af lat. nekande in och
repö-nere, föra tillbaka), med. Se Bråck.
Irresolut, fr. irrésolu, obeslutsam. Jfr Resolut.
Irrespiräbel (af lat. nekande in och respiräre,
andas), som icke kan inandas (om gaser).
Irresponsäbel (af lat. nekande in och responsärc,
svara), oansvarig.
Irreversibel (af lat. in och reve’rtere, vända
om), ej omvändbar. - Irreversibla el e-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
