Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan / 877-878 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Irreversibel, ej omvändbar - Irrgang, Bernhard - Irrgång. Se Labyrint - Irrgångssalong, en lokal af några rum.. med speglar - Irrigation, bevattning, sköljning - Irrigatör. Se Irrigation - Irritabilitet, fysiol. - Irritament, retmedel - Irritantia, med., retande läkemedel - Irritation, förbittring - Irritation, med., retning - Irritera, reta - Irruption, fientligt infall i ett land - Irsta, socken i Västmanlands län - Irtysj, Irtisj, biflod till Ob i Sibirien - Irular, en stam i Deccan - Irun, stad i Spanien - Irwell, biflod till Mersey i England - Irvine, hamnstad i Skottland - Irving, Washington

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

877

Irrgång-Irving

878

m e n t, fys. Se Galvaniskt element,
sp. 662.

Irrgång, Bernhard, tysk orgelspelare, f. 1869 i
prov. Posen, utbildad i Berlin, var 1894-1905
organist vid Heliga korsets kyrka där och är
organist vid Philharmonie sedan 1897 samt vid
Mariakyrkan sedan 1905, hvarjämte han är lärare
i orgelspel vid Sternska konservatoriet. Han
har gifvit öfver 550 gratisorgelkonserter
i Mariakyrkan. Som orgelvirtuos behärskar
han mästerligt teknikens olika sidor. Till
förmån för svenska församlingens i
Berlin kyrkobyggnadsfond konserterade han
1909 i Stockholm, Uppsala, Karlskrona och
Köpenhamn. I. har uppträdt äfven som tonsättare.
E. F-t.

Irrgång. Se Labyrint.

Irrgångssalong,
en lokal af några rum, hvari speglar med olika
placering täcka väggarna helt och afdela rummet,
delvis med smalare gångar, så att de besökande
synas mångdubblade från olika håll och däraf
förbryllas samt "veta hvarken in eller ut". Ett
sådant nöjesetablissemang inreddes i Stockholm
1891 af ornamentsbildhuggaren R. Sundell efter
hans egen idé och hölls i gång till 1897; han
skickade förut en irrgångssalong till Chicago.

Irrigation (af lat. irrigare, leda vatten till
ett ställe, bevattna), bevattning, sköljning. –
Irrigationsmetoden. Se Kloak. – Irrigatör,
spruta till bevattning af trädgårdar;
sköljnings- eller spolningsapparat. Inom
medicinen nyttjades irrigatörer (se fig.) vid
sårbehandling och operationer, förr dock mer än
nu. Den vätska, som då begagnades, var vanligen
en sådan, som innehöll antiseptiska medel
(borsyra, karbolsyra o. d.). Äfven för ögonen och
näsan finnas särskilda irrigatörer konstruerade.
(J. Å.)

Spolningsapparat för medicinskt bruk.

Irrigatör. Se Irrigation.

Irritabilitet
(jfr Irritation), fysiol., den egenskap
hos de lefvande cellerna och väfnaderna,
hos såväl växter som djur, hvarigenom
de under inverkan af vissa agentier
träda i verksamhet. – Adj. Irritabel.
R. T-dt.*

Irritament (af lat. irritamentum), retmedel,
eggelse; särskildt om kemiska, mekaniska
o. s. v. medel, som påverka muskler och nerver.

Irritantia (näml. remedia; af lat. irritare,
reta), med., retande läkemedel, omfatta en stor
grupp medel af många olika slag, som anbringas
antingen på den yttre huden, t. ex. spanska
flugor, terpentin, senap m. m., eller på
magens och tarmkanalens eller andra slemhinnor,
t. ex. kräkmedel, laxermedel o. d. Jfr
Excitantia.
F. B.*

Irritation (af lat. irritare, reta),
uppretadt tillstånd, förbittring. – Med.,
retning, hvarje inverkan på ett organ eller
på en väfnad, som framkallar någon förändring
eller lifsyttring. En retad hud blir röd,
en retad körtel afsöndrar sekret, en retad
nerv svarar med smärta eller rörelse o. s. v.
F. B.*

Irritera (lat. irritare), reta, upphetsa,
oroa.

Irruption (lat. irrumpere, intränga),
fientligt infall i ett land.

Irruptiva bergarter. Se Intrusiva bergarter.

Irsta, socken i Västmanlands län, Siende
härad. 4,871 har. 1,322 inv. (1908). I. utgör
ett konsist. pastorat i Västerås stift,
Domprosteriet.

Irtysj, Irtisj (kalmuck. Erzis,
Irzys), biflod fr. v. till Ob i västra
Sibirien, upprinner under namnet Svarta
I. på södra sidan af Altai, i Mongoliet,
genomflyter Saisan-nor (413 m. ö. h.),
bryter därefter genom västra Altai, träder
vid Ustj Kamenogorsk in på Sibiriens stäpper
(t. v. Kirgis-, t. h. Barabastäppen) och
mynnar in i Ob, vid Samarovsk, där floden
är öfver 1,800 m. bred. Längden beräknas
till 3,700 km., flodområdet till 1,676,000
kvkm. Floden innehåller en mängd öar. Fiske
och flodfart äro icke utan betydenhet. Mindre
fartyg kunna gå upp ända till Buchtarminsk i
Altai (245 m. ö. h.) och t. o. m. till Saisan,
ångbåtar till Semipalatinsk. De viktigaste
tillflödena äro: från höger Buchtarma, Om och
Tara, från vänster Isjim, Tobol och Konda. Vid
I. ligga handelsstäderna Semipalatinsk, Omsk
och Tobolsk. Ofvanför Tobolsk låg förr fästet
Sibir, efter hvilket hela landet fått sitt namn.
J. F. N.

Irular, en vild dravidisk stam på berget
Nilgiri i södra Deccan, n. om Koimbatur.
(K. F. J.)

Irun, stad i spanska prov. Guipúzcoa,
vid Bidassoa, midt emot franska köpingen
Hendaye. 9,912 inv. (1900). Ändstation
vid den från Madrid kommande spanska
nordbanan, till hvilken där ansluter
sig franska sydbanan, hvarför platsen
förmedlar en liflig varuomsättning mellan
Spanien och det öfriga Europa. Järnverk.
(J. F. N.)

Irwell [ə’ωel], biflod från höger till Mersey
i England, 48 km. lång, viktig för industrien
och handeln, emedan Manchester ligger vid
densamma. Nedre delen bildar nu en del af
Manchesterkanalen.
(J. F. N.)

Irvine [ə’vin], hamnstad i skotska grefsk. Ayr,
nära floden I:s utlopp i Firth of Clyde. 9,618
inv. (1901). Järngjuteri, maskinverkstäder och
skeppsbyggeri samt handel med järn, vapen
och ammunition. I slutet af 1600-talet var
I. näst Port Glasgow och Leith den lifligaste
sjöstaden i Skottland, men dess handel har sedan
dess mycket gått ned. Staty af Burns (1896).
(J. F. N.)

Irving [0’virJ, Washington, amerikansk
författare, f. 3 april 1783 i New York, d. 28
nov. 1859. Hans fader var född skotte och
hans moder engelska. I. studerade i sin ungdom
juridik, men uppträdde också mycket tidigt som
skriftställare; han författade nämligen en del
bref om drama samt om seder och bruk o. d. i
New York, införda under pseudonymen J o-nathan
Oldstyle i den demokratiska tidningen "Morning
chro-nicle", som utgaf s af hans broder Peter
(1802). På grund af svag hälsa måste han dock af
bryta sina studier och gjorde 1804 -06 en resa
till Europa, där han besökte Italien, Schweiz,
England och Frankrike; han återtog därefter de
juridiska studierna och vardt advokat, men hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>