Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ipogift, toxik. Se Ipooh - Ipoly. Se Eipel - Ipolyság, hufvudort i ungerska komitatet Hont - Ipomoea L., bot. - Ipomopsis, bot. Se Gilia - Ipooh, bot. toxik. - Ipooh 1. Infödingsnamn på upasträdet - Ipooh 2. Namn på det pilgift, upas-antiar, från upasträdet - I promessi sposi, it. ("de trolofvade") - Ips, stad. Se Ybbs - Ipsara, ö i Egeiska hafvat. Se Psara - Ipsen, Peter - Ipsen, Alfred - Ipso facto, lat., genom själfva sakförhållandet - Ipso jure, lat., genom själfva lagen - Ipsos, ort i Frygien - Ipswich - Ipswich 1. stad och grevskap i England - Ipswich 2. Stad i Queensland - Ipswich 3. stad i Massachusetts - Ipuruma, ett slags sagogryn. Se Maurita - i. q., lat., idem quod, det samma som - i. q. e. d., lat. id quod erat demonstrantum, det som skulle bevisas - Iquique, hamnstad i Chile - Iquitos, huvudstad i dep. Loreto, Peru - Ir, kem., beteckningen för iridiums atomvikt - I. R., lat. jure romano, enligt den romerska rätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
833
Ipogift-l. R.
834
Ipogift, toxik. Se I p o o h.
Ipoly [ipålj]. Se Eipel.
Ipolyság [i’påljʃāg], hufvudort i ungerska
komitatet Hont, vid floden Ipoly. 3,720
inv. (1901).
Ipomöea L., bot., ett släkte af slingrande,
upprätta eller nedliggande örter eller buskar
af fam. Convolvulacece. De omkr. 300 arterna
förekomma nästan uteslutande i tropiska och
subtropiska trakter. De vanligen stora blommorna
äro klock- eller tratt-formiga. I. Batatas
Lam. (Convolvuhts Bal ålas), hvars ursprungliga
hemland synes vara Central-Amerika, odlas
öfverallt i tropikerna och är en af dessa
trakters viktigaste näringsväxter. Dess vanligen
l-6 kg. tunga rotknölar äro rika på stärkelse
och socker och användas på samma sätt som potatis
under namn af sötpotatis, batater 1. camote. Af
knölarna beredes äfven ett slags stärkelse,
kallad brasiliansk arrowroot. Några arter med
vackra blommor odlas som prydnadsväxter. De
flesta i trädgårdar och växthus odlade
"Ipomöea" höra till de närstående släktena
Mina, Calonyction (I. bona nox), Quamodit
och Pharbitis. Om Ipomöea Purga seExogonium.
G. L-m.
Ipomo^sis, löt. Se G i l i a.
Ipooh, löt. toxik. 1. Infödingnamn på u p
as-trädet (se Antiaris). - 2. Namn på det
pilgift, upas-antiar, hvars förnämsta ingrediens
är upas-trädets hvita mjölksaft (se A n t i a
r i n). Uti ipooh-giftet, sådant detta beredes
af orang-hutan-stammen på Malakka, ingår äfven
drogen blay-hitam, bark och stam från Strychnos
lanceolaris Miq., som innehålla alkaloiden brucin
(se d. o.). C. G. S.
l prome’ssi sposi [-spåsi], it. ("de
trolofvade"), en berömd roman af Manzoni
(se denne).
lpsLstad. Se Ybbs.
Ipsära, ö i Egeiska hafvet. Se Psara.
Ipsen, Peter, dansk terrakottafabrikant, f. 1815,
d. 1860, urspr. snickarlärling från Bornholm,
blef 1833 elev vid kungl. porslinsfabriken
och begynte 1843 själfständig verksamhet
som terrakottafabrikant, men i mycket
liten skala. Han grundade inom branschen en
affär (1847), som i synnerhet efter hans
död fick ett betydande omfång och på in-
och utländska utställningar vunnit lifligt
erkännande. Affären leddes en tid af hans
änka, Louise K ristine (f. B j e r-ring 1822,
d. 1905), och ombildades 1895 till aktiebolag.
E. Ebg.
Ipsen, Alfred, dansk författare, f. 17 mars 1852,
blef 1872 student och 1877 teol. kandidat,
var ursprungligen ifrig grundtvigian, men
greps under studierna af fritänkartvifvel och
slöt sig till "litterära vänstern", skilde sig
dock sedan från denna och blef dess afgjorde
opponent. I. har utgifvit diktsamlingarna A d
grönne stier (1883), Sonetter og .sange (1884),
Ekko (1894) och Fra fantasiens land (1898), den
stort anlagda dramatiska dikten Mefisto-feles
(1887), nutidsberättelserna Under korsets tegn
(1903) och Venus (1907), reseskildringen Holland
(1891; holländsk öfv.), öfversättningar efter
Byron, Heine och G. Keller, en bearbetning på
vers af medeltidsromanen "Flores og Blanzeflor"
(1892), skildringen Georg Brändes. Bidrag til
dansk aandslivs hi-storie (3 bd, 1902-03), i
allvarlig sträfvan efter opartiskt bedömande,
samt en samling Lilercere por-trcetter
(1906). I. var 1900 redaktör för tidningen
Tryckt den 7/i2 09
"Samfundet" och har de senaste
åren hållit. en mängd föredrag.
E. Ebg.
l’pso fa’cto, lat., genom själfva
sakförhållandet, i’och genom sig själf.
1’pso jure, lat., genom själfva lagen, med rätta,
i och för sig.
Ipsos (grek. "I-yog), ort i Frygien, Mindre
Asien, ö. om nuv. Afiun-Karahisar, bekant genom
slaget 301 f. Kr., i hvilket Antigonos besegrades
af Kas-sandros, Lysirnachos, Ptolemaios
och Seleukos. Antigonos stupade i striden.
(J. F. N.)
Ipswich [i’psωitʃ]. 1. (Forneng. Gippeswic)
stad och sedan 1888 grefskap (32,8 kvkm.) i
England, förr del af grefsk. Suffolk,
vid floden Gipping, som där vidgar sig till
mynningen Orwell. 66,622 inv. (1901), beräknad
folkmängd 1908 73,852. I. är i sina äldre delar
trång och oregelbundet byggdt, men har många
vackra hus i de nyare delarna. 14 anglikanska
och några katolska kyrkor. I. är en i snabb
utveckling stadd ort. Där finnas bl. a. en
latinskola (från 15:e årh.), naturhistoriskt
museum, botanisk trädgård och 2 teatrar. Längs
floden sträcka sig kajer, och en stor docka
mottager fartyg af 5 m. djupgående. Fordom
hade I. stora klädesfabriker, men numera äro
järngjuteri, skeppsbyggeri samt tillverkning af
landtbruksredskap ("Orwell works") de förnämsta
industrigrenarna. I I. föddes kardinal Wolsey. –
2. Stad i Queensland, Australien, vid Bremer,
en biflod till Brisbane, 38 km. v. om staden
Brisbane, med hvilken I. sedan 1875 är
förenadt medelst järnväg. 15,246 inv. (1901)
med förstäderna. Ylle- och bomullsfabriker,
stenkols- och järnmalmsbrytning. – 3. Stad i
nordamerikanska staten Massachusetts, 5 km. från
Ipswichflodens utflöde i Atlantiska hafvet. 4,658
inv. (1900). Textil- och skofabriker.
(J. F. N.)
Ipuruma, ett slags sagogryn. Se Mauritia.
i. q., förkortning för lat. idem quod l. id quod,
detsamma som.
i. q. e. d., förkortning för lat. id quod erat
demonstrandum, det, som skulle bevisas.
Iquique [ikīke], hamnstad i Chile, hufvudstad
i prov. Tarapacá, vid en bukt af Stilla hafvet,
som bildar en rymlig och säker hamn, under 20°
12’ s. br., var till 1850 endast en fiskarby, men
genom den då i stadens närhet gjorda upptäckten
af stora lager natronsalpeter uppblomstrade
platsen hastigt. 44,500 inv. (1905). Enär
omgifningarna äro alldeles ofruktbara, måste
alla lifsmedel införas sjöledes, och vatten tages
från de 160 km. aflägsna bergen. I. är medelpunkt
för salpeterhandeln och täflar med Valparaiso om
främsta platsen i fråga om utrikeshandeln. Staden
har flera gånger (bl. a. 1868 och 1877) hemsökts
af jordbäfningar och ödelades genom eld 1875 och
1880, men har återuppbyggts med präktiga hus. 21
maj 1879 utkämpades vid I. en het sjöstrid
mellan peruaner och chilener. Staden, som förut
tillhört Peru, besattes 1879 af chilenerna och
afträddes 1883 till Chile jämte prov. Tarapacá.
(J. F. N.)
Iquitos [ikītås], hufvudstad i dep. Loreto, Peru,
vid Amasonfloden. Omkr. 5,000 inv. Export af
kaffe, tobak, kakao, kautschuk, hudar m. m.
J. F. N.
Ir, kem., beteckningen för iridiums
atomvikt, 193,1 (sedan 1909).
I. R., förkortning för lat. jure romano, enligt
den romerska rätten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
