Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Iorga, Nicolae - Ios, ö bland Cykladerna i Egeiska hafvet - Iota, grekisk bokstav - I. O. U., eng. I owe you - Iowa, en af Nord-Amerikas förenta stater - Iowa city, stad i staten Iowa - Iowa river, västlig biflod till Mississippi - I. P. Se INP - i. p., lat., in partibus. Se Biskop - I. P. D., lat. in pace Dei, i Guds frid - Ipecacuanha, farm. Se Kräkrot - Ipek, Peja, stad i Albanien - Iphicles, lat. Se Ifikles - Iphicrates, lat. Se Ifikrates - Iphigenia, astron., en småplanet - Iphigenia, lat. Se Ifigenia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af det nationaldemokratiska partiet samt
representerar sedan 1907 Jassy i riksdagens
andra kammare. I. är led. af Samfundet f. utg. af
handskr. rör. Skandinaviens historia (1905), i
hvars Handlingar, d. 19 (1905), meddelas de af
I. utg. "Tolken Alessandro Amiras anteckningar
rör. kon. Karl XII:s vistelse i Turkiet åren
1709-1714" (på italienska).
Ios (nygrek. äfven Nios), ö bland Cykladerna
i Egeiska hafvet, mellan Naxos och Thera. 120
kvkm. och 735 m. hög. I. består af granit
och kristalliniska skiffrar, producerar olja,
bomull, vin och spannmål. Dess invånare (något
öfver 2,000) äro skickliga sjömän. En stad
I. ligger på sydvästkusten, med öns enda goda
hamn. Enligt en saga skall Homeros där ha dött
och begrafvits. (J. F. N.)
Iota, det grekiska namnet på bokstafven i (i),
betecknar äfven, till följd af bokstafstecknets
litenhet, något mycket litet, obetydligt ("icke
ett iota", icke det allra minsta).
I. O. U. [ai åu ju’], eng., förkortning af
de tre orden I owe you ("jag är skyldig
er"), en i England mycket använd form af
skuldförbindelse, som behöfver innehålla
blott dessa tre bokstäfver, skuldsumman,
datum och gäldenärens namnteckning.
Å. W:son M.
Iowa [ai’əωə], en af Nord-Amerikas förenta
stater, ligger mellan 40° 20’ och 43° 30’
n. br. (ehuru större delen af gränsen följer 40°
36’) samt mellan 90° 12’ och 96° 38’ v. lgd och
begränsas i ö. af Mississippi, i v. af Missouri
och dess biflod Big Sioux river. I n. gränsar
staten till Minnesota, i ö. till Wisconsin och
Illinois, i s. till Missouri samt i v. till
Nebraska och South Dakota. 145,415 kvkm. Till
de nämnda floderna flyter ett stort antal icke
segelbara, men genom sin vattenkraft användbara
strömmar, bland dem Des Moines, statens egentliga
hufvudflod, samt Iowa river (med Red Cedar),
båda bifloder till Mississippi. Landet
är en i medeltal 330 m. hög, vågformig,
mot s. sluttande präri. Största höjden, på
vattendelaren mellan Missouri och Mississippi,
når 475 m.; egentliga berg förekomma icke, endast
längs flodstränderna s. k. bluffs, merendels
trädbevuxna kullar af intill 180 m. höjd. Stenkol
förekommer i en stor del af staten äfvensom
bly (i n. ö.). Klimatet är ytterst gynnsamt
för växtligheten. Årstemperaturen växlar
mellan 5,5 och 11° C., sommartemperaturen
mellan 19° och 26° och vintertemperaturen
mellan -3° och -7°. Ytterligheterna gå till
+42° och -36°. Regnmängden växlar mellan
600 och 1,100 mm. och är minst i de västra
trakterna. Jordmånen är i allmänhet förträfflig,
i synnerhet i Red Cedars, Iowas och Des Moines’
floddalar. Nästan all marken är odlingsbar,
och nära hälften af hela farmarealen, 13,8
mill. har, egnas åt sädesodling, som 1908
lämnade bl. a. 287,5 mill. bushels majs
(näst Illinois’ den största majsskörden)
och 8 mill. bushels hvete. Äfven frukt och
tobak odlas i stor skala. I svinafvel (8,4
mill. st. 1908) står I. främst bland staterna,
i fråga om nötkreaturens antal öfverträffas det
blott af Texas och i mjölkdjurens antal endast
af New York. Stenkolsproduktionen var 1907 7,5
mill. ton. Värdet af industriprodukter steg från
133 mill. doll. 1900 till 160,5 mill. doll. 1905
och omfattar hufvudsakligen landtbruks- och
mejeriprodukter (slaktdjur, mjöl, ost och
smör). Järnvägarnas längd var 1907 17,090 km.,
hvaraf 930 km. elektriska banor. – Befolkningens antal uppgick
1900 till 2,231,853 och beräknades 1906
till 2,205,690, 15 inv. på 1 kvkm. Af 1900
års befolkning voro 12,693 inv. "färgade",
382 indianer, 111 asiater och 305,920 födda
i utlandet, hvaraf 29,823 i Sverige, men
34,756 i unionen födda hade båda eller endera
af föräldrarna födda i Sverige. I I. bo de
fleste danskarna i unionen (1900 55,255). 1840
hade I. endast 43,112 inv. – Skolgång är
obligatorisk under 16 konsekutiva veckor årligen
under skoltiden (7–14 år). Jämte folkskolor,
1 statens och 6 enskilda normalskolor finnas
25 högre skolor (universities och colleges),
af hvilka de viktigaste äro Cornell college i
Mount Vernon, Drake-university och Highland park
college i Des Moines samt Iowas statsuniversitet
i staden I. Författningen antogs 1857. Den
verkställande makten tillkommer guvernören,
som väljes för två år och måste vara minst
30 år gammal samt före valet ha bott två år
i staten. Den lagstiftande makten tillkommer
general assembly, som sammanträder hvartannat år
i Des Moines (statens hufvudstad sedan 1857) samt
består af en senat af 50 och ett representanthus
af 108 medlemmar. De förre väljas för fyra, de
senare för två år. Den dömande myndigheten består
af en högsta domstol (af fyra ledamöter) samt
distrikts- och kretsdomstolar, hvilkas ledamöter
alla väljas af folket. Statens skuld var 1908
omkr. 32,000 doll. Den beskattade förmögenheten
upptogs 1907 till 150,4 mill. doll., den verkliga
förmögenheten beräknades 1908 till något öfver
4,000 mill. doll. Till kongressen sänder staten
2 senatorer och 11 representanter. Staten
är indelad i 99 counties. – I. är en af de
stater, som bildats af det 1803 köpta franska
området Louisiana. 1834 lades allt land,
som låg v. om Mississippi och n. om Missouri
och som äfven inneslöt hvad som nu är I., till
territoriet Michigan, och två år senare bildades
territoriet Wisconsin, som äfven innefattade det
nuv. I. 1838 blef I. ett särskildt territorium
och upptogs 1846 såsom stat i unionen.
(J. F. N.)
Iowa city [ai’əωə si’ti], stad i nordamerikanska
staten Iowa och till 1857 dennas hufvudstad,
vid floden Iowa och Pacific-järnvägen. 7,987
inv. (1900). Statsuniversitet, som sedan
1857 varit öppet för båda könen (143 lärare,
2,315 studenter, 1908). Staden anlades 1839.
(J. F. N.)
Iowa river [ai’əωə ri’və], västlig biflod till
Mississippi i nordamerikanska staten Iowa,
480 km. lång. Vattenrikare än hufvudfloden
är bifloden Red Cedar (fr. v.), som förenar
sig med I. 48 km. ofvan dess mynning.
J. F. N.
I. P. Se INP.
i. p. (i.), förkortning för lat. in partibus
(infidelium). Se Biskop, sp. 481.
I. P. D., i inskrifter förkortning för lat. in
pace Dei, i Guds frid.
Ipecacuanha [-a’nja], farm. Se Kräkrot.
Ipek (alban. Peja, serb. Peć), stad i Albanien,
turk. vilajetet Kosovo, vid Bistritza, biflod
till Hvita Drin. Omkr. 15,000-18,000 inv. I
närheten ligger klostret I., grundlagdt i 13:e
årh. och 1347-1766 residens för serbiska kyrkans
patriark. (J. F. N.)
Iphicles, lat. Se Ifikles.
Iphicrates, lat. Se Ifikrates.
Iphigenia, astron., en af småplaneterna.
Iphigenia, lat. Se Ifigeneia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
