Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ionisering, fys., uppdelning i ioner - I. O. O. F., Independent Order of Odd Fellows - Iorga, Nicolae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
829
l. 0. 0. F.-lorga
830
ett par’tusen), och strömkällan måste därför
vara högspänd: ett induktorium, en influensmaskin
eller ett högspänningsbatteri.
Negativa glimljuset är ett ioniseringsområde,
där troligen de från gasen omedelbart framför
katoden lösgjorda och utilande elektronerna,
katodstrå-1 a r n a (se d. o.), under ionisering
absorberas af gasmolekylerna. Den positiva
pelaren är ofta skiktad (å fig. synes i dess
främre del två skikt), liksom om de i ett skikt
frigjorda elektronerna först efter en viss
ansats kunde åstadkomma ett nytt skikt med ny
ionisering o. s. v. Med stigande förtunning
för-länges katodstrålarnas fria väglängd,
hvilken är nära lika lång som Crookes’ mörka
område. Nå katodstrålarna fram till glasväggen
eller träffa de en annan fast kropp, t. ex. en
platinaplatta, ger deras hastiga bromsning
upphof till tvära elektromagnetiska vågor,
röntgenstrålar (se d. o.). Ifrån negativa
glimljuset utgår en ström af positiva ioner mot
katoden. I närheten af denna blir samma ström
lysande. Finnas i katoden hål, går en del af
nämnda partikelström genom hålen (kanalerna)
och konstituerar på baksidan s. k. kanalstrålar
(se d. o.). Från högt laddade spetsar kan redan
vid vanligt lufttryck utgå s. k. spetsström,
hvarpå elmseld (se d. o.) är ett exempel. Det-är
en upprepning af fenomenen vid endera elektroden
i ett geisslerrör. Men den andra elektroden
saknas, och den elektriska strömmen rinner så
att säga ut i luften. - Strömfenomenet i en
elektrisk ljusbåge (jfr d. o.) skiljer sig
från glimström-men särskildt därigenom, att
ljusbågen erhåller sina flesta elektroner ifrån
den glödande katoden själf, så att utanför denna
det för positiv stötionise-ring nödiga stora
katodfallet ej behöfs. Hela potentialfallet i
en ljusbåge uppgår till 30 å 50 volt. Strömmen
är stark tack vare stor ionisering och därför
stor ledningsförmåga och temperaturen i såväl
bågen som elektroderna mycket hög (ända upp
till 4,000°).
- Elektrisk gnista (jfr d. o.) är en glim-ström
eller ljusbåge (ibland mellanarter) af mycket
kort varaktighet. Till viss elektrodform
och visst elek-trodafstånd hör en viss
minimignistspänning. T. ex. för kulor,
2 cm. i diameter, är med l cm:s af stånd
(gnistvidd) gnistspänningen 30,000 volt,
med 4 å 5 cm:s afstånd omkr. 50,000 volt.
Efter gnistvidden uppskattar man ofta höga
potentialer, t. ex. hos ett induktorium. -
Ionisering genom röntgenstrålar och ultraviolett
ljus liksom genom becquerelstrålar ger ej en
gas så stor ledningsförmåga, att denna, såsom
vid glim- och bågström är fallet, kan pröfvas
med vanliga strömmätningsinstrument, utan den
bestämmes genom den hastighet, hvarmed en med
ett elek-troskop förbunden ledare (t. ex. en
metallcylinder) urladdar sig genom ifrågavarande
gas till omgif-ningen. - Om spektrum hos
ljuset från glim-urladdning, ljusbåge och
gnista se Spektrum. Ofvan har påpekats, att man
hos en gasmassa alltid finner någon ionisering.
Denna ger emellertid endast en mycket svag
ledningsförmåga, och luften räknas därför som
mycket god isolator. Angående atmosfärens
elektriska fenomen se Luftelektricitet.
- Redan Coulomb observerade (1775), att
luften ej isolerade absolut. Cassiot och
Pliicker upptäckte glimströmmen på 1850-talet,
då de läto induktor-gnistor slå igenom
förtunnad luft uti rör, gjorda af den
förträfflige glasblåsaren Geissler. PlUcker
upptäckte katodstrålarna på deras fluorescerande
verkan. Hans undersökningar fortsattes af
Hittorf, hvilken påvisade katodstrålarnas
rätliniga banor, såvida de icke af böj des genom
magnetiskt eller elektriskt fält. Goldstein
upptäckte 1886 kanalstrålarna. Om karaktären
af hithörande fenomen streds länge. Crookes
trodde, att materien i glimljuset befann sig
i ett fjärde aggregationstillstånd. Detta var
oriktigt, men hans uppfattning af katodstrålarna
som rörliga småpartiklar har besannats gentemot
Hertz’ mening, att de liksom ljuset vore en
etereffekt. Wiechert, Lenard, J. J. Thomson,
Kaufmann, W. Wien, Rutherford, Stark m. fl. ha
på flerfaldigt sätt demonstrerat katod-
och kanal-strålarnas partikelkaraktär. Den
ofvan framställda ionstötteorien för glimljuset
härrör från J. J. Thomson. Litt.: J. J. Thomson,
"Conduction of electri-city through gases" (2:a
uppl. 1906), Winkelmanns "Handbuch der physik"
(bd IV, s. å.), E. Kiecke, "Lehrbuch der physik"
(bd II, 1908). B-r H.
I. 0. 0. F., förkortning för eng. Independent
Order of Ödd Felloics (se O d d f e 11 o w s).
lorga, Nicolae, rumänsk historiker,
skriftställare, politiker, f. 17 juni 1871
i Boto§ani, studerade i Jassy, Paris, Berlin
och Leipzig, där han blef filos. doktor 1893,
samt blef 1894 e. o. och 1895 ord. professor
i medeltidens och nyare tidens historia vid
universitetet i Bukarest. I. har författat
bl. a. Schite din literatura rommä (Skisser ur
den rumäniska litteraturen, 2 bd, 1893-94), La
vie intellectuelle des Roumains en 1899 (1899),
Isloria literaturii romine in secolul al XVIII ba
(3 bd, 1901) med dess forts. Isloria literaturii
ro-minesli in secolul al XIX ba (1907 ff.,
hittills 3 bd), Scénes et histoires du passé
roumain, un procés de dénationalisation (1902),
Isloria literaturii rdigioase a Romdnilor (Den
rumänska religiösa litteraturens historia, 1904),
P e drumuri depärtate (På fjärran vägar, s. å.),
Geschichte des rumä-nischen volkes (2 bd, 1905),
Neamul romdnesc m Bucovina (Rumänska stammen i
Bukovina, 1905), in Basarabia (i Bessarabien,
s. å.), in Ardeal si Tara Uncjureascä
(i Siebenburgen och Ungern, 2 ’bd, 1906),
Ginduri si sfaturi (Tankar och förmaningar,
1906), Geschichte des osmanischen reiches
(1908 ff., hittills 3 bd), Istoria bisericii
romdnesti si a vietii religioase a Romdnilor
(Rumänska kyrkans och det religiösa lifvets
i Rumänien historia, 2 bd, 1908 -09), Cuvinte
adevärate (Sanna ord, 1903), Chestii si probleme
(Frågor och problem, 1909). Dessutom har han
utgifvit "Acte si fragmente" (3 bd, 1895-97;
en samling aktstycken rör. Rumäniens historia ur
utländska arkiv), bd 10-12 af källskriftsamlingen
"Documente Hurmuzaki" (1897 ,-1903), "Notes et
extraits pour servir ä 1’histoire des croisades"
(3 bd, 1899-1902), "Studii si docu-mente cu
privire la istoria Romånilor" (Studier i och
urkunder till rumänernas historia, 1901 ff.,
äfven ur svenska arkiv, hittills 18 bd). Han har
ock uppträdt som skald (Poesii, 1892). Sedan
1905 redigerar han den politisk-ekonomiska
tidningen "Neamul Romånesc" och sedan 1909
den litterära månadsskriften "Neamul Romånesc
literär", bägge tryckta i byn Välenil de Munte
(i Karpaterna), där I. är bosatt. Han har kallat
till lif en nationell riktning i den rumänska
litteraturen. Han är sekreterare i Liga culturalä
(kulturföreningen) och ledare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
